Fighten har börjat

Den 23e december ringde det något konstigt Linköpingsnummer till min telefon. Klockan var runt 19 på kvällen och vi skulle precis packa in allt inför julfirandet och åka iväg till Jönköping. Med andra ord stort tajkon.

Det visade sig vara någon undersökningsbyrå som ville att jag skulle göra en enkät gällande TryggHansa. Vi har barnen försäkrade där tror jag. Ni ser ju, jag är INTE rätt person att prata med sånt här om. Tycker det är lite tråkigt med försäkringar så jag tänker att Björn nog gillar det mer. I vilket fall som helst så sa jag att de får ringa upp någon annan dag. Och som de har ringt. Minst 2 men oftast 3-4 ggr varje dag sen i måndags. Jag envisas med att inte svara utan trycker bara av ljudet och låter det ringa. De pratar inte in något på telefonsvararen och så håller vi på.

Nu tänker jag fortsätta så för att se hur länge de orkar ringa. Jag tror de håller på i minst 1 vecka till.

Svar på frågor

Anonym sa..

Har du funderat på en comeback inom handbollensvärld?? Har för mig att du hade ett skott som dånade i ribban?!

Ho ho ho... vem kan ha kommit på den här fantastiska frågan? Jag har 3 huvudmisstänkta: Pappa, Soffa eller Annica Roos. Ge er till känna.
Som svar kan jag säga att jag alltid blir sugen på att spela handboll igen när jag ser handboll på TV eller live. Men jag har svårt att se att något lag skulle vilja ha mig eller att jag skulle ha tid att överhuvudtaget komma iväg på någon träning än mindre orka springa omkring och hålla det tempot som det faktiskt är i handboll. Jag lovar att hålla er uppdaterade om så är fallet.

Anonym sa...

Vad tror du händer när man dör?

Oj djupt. Jag vet inte riktigt. Jag är inte religiös av mig på något sätt så det där med himlen och helvetet har jag inte så mycket till övers för. Däremot så vill jag tro att man återföds på något sätt till någon eller något annat. Det vore så tråkigt om det här liksom var den enda chansen man fick. Gör det mig till buddhist?

Anonym sa...

Hur firar ni jul? Kanske några roliga släktdetaljer att bjuda på?

22 december 2010 09:07

I år blev det hemma i Jönköping med min familj. Vi har hittills kört lite vartannat år mellan Jönköping och Gotland men i år kände vi att det inte gick att släpa över ungarna för bara en helg. Det är nackdelen med Gotland, det är ett sånt projekt att ta sig dit.

Roliga släktdetaljer. Ja det roligaste måste ju vara när Björn träffade min morbror för första gången. Morbror frågar; "Har du fått något fint i julklapp då Björn" och innan Björn hinner svara alls så klämmer morbrorn ur sig "Ja själv fick jag klamydia". Eh...
Man kan säga att han har en lätt tourettes min morbror.

Anonym sa...

Vilka är era bästa respektive sämsta inköp till Polly och Dino?

Hm bästa måste ju vara babysittern. Den har fått utstå matning, sovning, barnpassning och det har varit så skönt att bara kunna stoppa i dem där. Tyvärr funkar det inte längre.

Sämsta.. Alla jeans vi köper just nu som de bara kryper hål på? Tallrikarna med sugproppar under som inte skulle kunna gå att kasta iväg? Leksakerna med alldeles för mycket ljud?

Sophia sa...

Hej Jullan!
Jag hittade hit via Louise blogg och har fortsatt att komma tillbaka.

Jag vet vem du är men vet egentligen inte riktigt varför jag vet det. Kanske har vi fler gemensamma vänner än Louise? Eller kanske träffats på nån fest? Var bodde du, vem hängde du med, vem dejtade du när du bodde i jönköping?

Och på din fråga om när barn slutar vara pilliga. Min dotter är 2,5 år och är pilligare än någonsin. Kanske att det bli bättre vid 3. Jag håller tummarna :)

Allt gott & God jul!

Hej Sophia,

Och god fortsättning.

Jag har kikat lite i din blogg och jag måste säga att jag känner igen dig till utseendet men kan inte riktigt placera dig.

Jag gick i alla fall på Ljungarumsskolan fram till 6an. Sedan flyttade vi in till stan, jag gick på Junedal i högstadiet och sedan Per Brahe i gymnasiet. Jag har haft ungefär samma kompisgäng sedan högstadiet och det har bestått av mestadels av klasskompisar.

Jag var tillsammans med en kille som heter Johan i drygt 6 år. Tja det är väl ungefär jag i ett nötskal.

Det där med att de fortfarande pillar i den åldern låter inte direkt som ljuv musik i mina öron...

Anonym sa...

Hur lång tid tog det innan din kropp kändes "back to normal" efter tvillingarna?

Ja du, 1 år har gått och jag har fortfarande något eller några kilo som sitter som berg. Men om man skall tänka direkt efter förlossningen så tog det väl 3-4 dagar innan jag kände att jag kunde röra mig relativt obehindrat utan pusta, stånga och stöna. Jag började träna lite lätt efter typ 4-5 månader och innan dess försökte jag ta mig ut på promenader så ofta som möjligt. Jag svällde ju upp något sjukt eftersom jag samlade på mig så mycket vatten så precis innan förlossningen var det ju inte så kul. Två veckor efteråt hade jag gått ner 22 kg, mestadels bara genom att kissa tror jag.

Vad är den absolut godaste maten du vet?

Får man svara choklad? Annars svarar jag smörstekta kantareller. Eller mammas köttfärsbiffar med sås och stekt lök.

När visste du att det var du och Björn - på riktigt?

Ja.. när vet man sånt? Jag tror jag kände att Björn nog var något att hänga i granen efter någon eller några månader. Han var så ärlig och snäll och framför allt väldigt omtänksam som satte sig på bussen mitt i natten från Stockholm för att sedan åka hem dagen efter igen. Allt för att hinna träffas i några timmar. Jag kände att jag kunde lita på honom i stort sett direkt och det var superviktigt för mig.

Sen har vi båda haft relativt långa förhållanden innan och på något sätt känns det som om man rätt snabbt känner av ifall det är intressant eller inte. Han hade väldigt många egenskaper som jag uppskattade helt enkelt.

Nu 3 år efteråt kan jag fortfarande känna mig löjligt nyförälskad från tid till tid. Det kan naturligtvis ha något att göra med att vi ytterst sällan hinner vara helt ensamma också..

Vad är det allra bästa med Julia Nero?

Ja du...
Om jag skall säga något jag är nöjd med när det gäller mig själv som person så är det att jag hoppas folk tycker jag är omtänksam och rolig. Jag är glad över att jag inte stressar upp mig eller orkar att älta saker så mycket. Sen hoppas jag att jag är en bra mamma, snäll dotter och att jag är ett fantastiskt fruämne.

annesophie sa...

Kan ni tänka er fler barn? Varför/ varför inte? När i så fall?

Oj oj oj... Just nu - ALDRIG. Björn kommer från en stor familj med 4 syskon och ville egentligen bara ha ett barn. Det gick ju tyvärr inte så bra.
Jag kan känna att jag skulle vilja uppleva en normal graviditet där man inte är gigantisk, inte behöver fundera och planera så mycket utan kan ta saker lite mer lugnt och framför allt faktiskt njuta av att det ligger något i magen. Men därifrån till att faktiskt ta hand om ett till barn är ett väldigt stort kliv.

OM vi skulle skaffa barn igen vill jag att våra är minst 5-6 år och klarar sig lite mer själva.

Anonym sa...

Vad har du för klädstil? Är kläder ett intresse för dig?

Schizofren. Ena dagen tycker jag kostym är det snyggaste som finns. Andra dagen vill jag ha jeans och t-shirt och tredje dagen önskar jag att jag kan vara lite mer trendig. Det finns ingen som helst röd tråd i min garderob och om någon känner sig manad att ge mig en makeover så skulle ingen bli gladare än jag.

Dock tycker jag (som säkert många andra) om att handla kläder. Jag ser det som terapi.

Hur har ni inrett erat hem, vilken stil gillar ni?

Jag vet inte vad jag skall kalla vår stil riktigt. Vi har nog en rätt modern stil med lite touch av något slags österländskt. Just nu har jag varit lite insnöad på svart och guld. Jag älskar färgen turkos. Björn gillar såna där manliga möbler som är i stål och glas. Han pratar ofta om olika fåtöljer med känd design och trots att jag är utbildad inredare har jag svårt att se tjusningen i det han pratar om. Jag tycker det är roligare med kuddar.

Och sen gillar jag lite kitchiga saker. Tyvärr.

Vill du börja jobba snart igen?

Ja det vill jag och det skall jag också. Jag har fått jobb här i Linköping och om allt går som det skall så ska jag börja jobba 1 mars. Mer info om detta kommer eftersom jag fortfarande inte gjort upp med min gamla arbetsplats.

Trivs du bättre i Linköping än Stockholm?

Egentligen inte. Stockholm var fantastiskt och både jag och Björn trivdes otroligt bra där. Linköping är bättre ur en familjär synpunkt men hade jag kunnat välja hade jag flyttat tillbaka till Stockholm. Jag vill dock att barnen skall ha en chans att växa upp med lite grönt runt omkring sig och gärna i ett hus med trädgård. Om detta skulle ske i Stockholm måste vi antingen bli miljonärer eller bosätta oss långt utanför så då känns Linköping som ett bra alternativ just nu.

Tack för jättebra blogg!!!
tack själv för att du läser!

Elin sa...

Vad är det bästa du har gjort i ditt liv?

Ja alltså jag måste nog svara barnen på den frågan. Hur jobbigt jag än framställer det i bloggen så är de ju ändå mitt allt. Så att våga bli gravid och dessutom klämma ur sig barnen men framför allt att våga vara förälder är nog det bästa och modigaste jag gjort.

Ångrar du något annat?

Jag ångrar att jag inte lämnade ett förhållande jag hade innan Björn betydligt tidigare. Det gick åtminstone 1-2 år där som jag hade kunnat göra något helt annat av mitt liv istället för att förnedra mig själv så som jag faktiskt gjorde. (Vilket jag kan se först nu i efterhand. Då kändes det helt logiskt.)

Anonym sa...

Varför bor ni i Linköping? Egentligen!

Haha egentligen? På riktigt menar du?
Björn fick ett jobberbjudande här, vi kom på att det nog skulle vara lite skönt att komma närmare mina föräldrar eftersom barnen var sjuka en del till en början. Och dessutom hade jag mycket vänner här. Så det var väl de 3 starkaste anledningarna. Det var ju inte så att vi kastade pil på en Sverigekarta och hamnade här direkt.

Sara sa...

Bråkar aldrig du och Björn? Tycker jämt du skriver om hur fantastisk han är men något fel måste det väl finnas på han? Eller har du bara fått tag i det perfekta exemplaret?

Hahahahahahaahahahahahahaha
Klart som fan vi bråkar. Gör man inte det har man ett problem tror jag. Sömnbrist och två annoying barn gör att det är lätt att hitta små tillfällen att störa sig på honom. Eller han på mig. Idag klagade jag till exempel på att han låter äckligt när han dricker ur ett glas. Han i sin tur påstår att jag gör något konstigt ljud när jag äter ägg??

Jag har den oerhört attraktiva egenskapen att jag är rätt långsint vilket kanske inte är det bästa för ett förhållande men jag försöker öva bort det. Dessutom försöker jag verkligen jättehårt att vara den som ber om ursäkt ifall jag känner att jag gjort något fel eller är den som tjurar utan anledning. Det kanske tar lite tid innan ursäkten kommer men jag tycker det är jätteviktigt att man rannsakar sig själv lite och inte alltid skyller på någon annan.

Så ja - vi bråkar men det är inget jag någonsin skulle skriva om här.

Anonym sa...

ar du inte skyldig mig en stor tjanst eftersom jag "dumpade" dig pa bjorn nar vi var pa obaren? kolla vad som har hant sen dess!

Hej Dahaung. Egentligen kan man väl säga att du är skyldig mig eftersom jag tog hand om honom åt dig så du slapp stå och hänga med honom? Och slapp ta hand om honom efter det också? Tänk va jobbigt det hade varit om han skulle sitta mellan dig och Eva och kolla på film varje lördag.

Utrensning

Rean är här, eller den kanske redan är över. Jag har inte hunnit eller velat titta efter så mycket. I år har jag nämligen en ny strategi. Jag skall INTE;

1. Köpa något bara för att det är billigt
2. Köpa något i fel storlek och tänka att det antingen kommer bli lagom eller att det går att fixa till
3. Jag skall inte köpa en kofta i akryl för 149:- på HM bara för att 3 dagar senare bli förbannad på att den är nopprig.
4. Jag skall inte köpa saker med mig hem utan att prova och tänka "Äh det var så billigt ändå"
   
   

Vad jag däremot skall göra är att försöka hitta bra basplagg, typ långärmade enfärgade tröjor, kostymbyxor, kanske en kavaj, någon kjol samt ett par finskor. Vart handlar ni kläder som ni tycker är bättre kvalité på? Det behöver ju inte vara superdyrt för det har jag inte pengar till men jag har insett att sett till kostnad-per-användning så kostar mina billiga kläder från Gina Tricot rätt mycket ändå.

Punktmarkering

Julen är över och så är vi med den. H.e.l.t. s.l.u.t.

Från början.
Dino hade feber i onsdags och torsdags. Hög feber med toppnotering på 40.3. Själv hade man ju varit helt död med såna temperaturer men han kämpade tappert på med lite hjälp av alvedon. Ingen bra start dock då maten blev lidande och vi vet ju alla vad som händer när barn inte äter bra på dagen - de sover inget på natten.

Så två döda föräldrar anlände till två peppade morföräldrar som dekorerat sin lägenhet med ungefär 711 tomtar och on top of that - en julgran i minimodell. Det var ett stort misstag att släppa in barnen där. Lite som att släppa in en tjock unge i en godisaffär där allt är gratis. Det finns inte en sak i mammas och pappas lägenhet som barnen inte har;

• ätit på
• rivit i
• pillat på
• vält ner

Jag var/(är) så trött på dem att jag allvarligt funderade på att bara åka snabbt därifrån och låtsas att vi fick med dem i bilen men att de i själva verket var kvar hos mamma och pappa.

Julen förlöpte dock utan några större kaosartade ögonblick. Många julklappar blev det, både till mig och barnen. Björn fick naturligtvis också några godbitar av mig, vad sägs om ett par nya Converse, en fin röd klocka som faktiskt var ganska dyr samt filmen Baksmällan för att påminna honom om att det är ett stadie man inte vill hamna i. Själv fick jag en bra start på en ny basgarderob med ett par märkesjeans, vit skjorta, kavaj samt snygg tröja. Inget Gina Tricot här inte. Sen fick jag också en välbehövlig ansiktsbehandling av Tomten. Vi lottar nämligen ut presenter bland de vuxna i familjen och helst skall man ju inte veta vem det kom ifrån. Jag chansar dock på mamma.

Stackars Björn har nog fått hänga med precis varenda släktmedlem jag har. Snäll som han är finner han ju sig i sånt.

Nu är vi dock hemma i vårt spartanska hem. Med oss kommer det också ungefär 2 stora påsar med leksaker. Några av dem med alldeles för mycket ljud och batterier men det är jag nog tyvärr själv skyldig till. Vet inte riktigt hur jag tänkte mer än "men det är klart att barnen skall ha en brandbil med massa olika roliga ljud" och "åh den här mikrofonen med 118 olika djurläten samt olika låtar kommer säkert få dem att börja prata fortare". Dumt. Mycket dumt.

God Jul från rumpnissarna

Ja så här blev julkortet till slut. Ganska okej trots allt. Detta går ut till alla som inte fick något hem i brevlådan av oss. Det blev så många att jag glömde bort att skicka till hälften jag skulle skicka till så ni får njuta av det digitalt istället!

Fantastiskt!

Åh 12 frågor - fantastiskt kul. Eller egentligen ännu fler eftersom några ställt flera frågor i samma fråga. Stor humor dessutom i några av dem "Bråkar aldrig du och Björn".. ho ho ho ho. Nejdå, verkligen aldrig.

Hade gärna satt mig och svarat på dem nu men mitt huvud är i koma efter att ha varit vaken från 04 i natt. Dino har feber och skulle minsann inte sova. Polly drömde väl någon mardröm eller något för hon vaknade upp och gallskrek i 20 min och var helt otröstlig. Det är i vanliga fall bara att stoppa in nappen i munnen på henne och sen somnar hon om. Hon kanske drömde om tjejen i Bonde söker Fru?

I vilket fall som helst så kommer pappa och hämtar mig och barnen idag runt 2 tiden. Tills dess bör jag ha packat ihop allt vi skall ha med, städat av hemmet, städat av mig själv samt det vanliga hänga med barnen. Alltså inte alls tid för det här egentligen.

Jag önskar er därför en god jul och så säger jag på återseende, förhoppningsvis innan det nya året men annars utgår jag ifrån att ni har lite annat för er ändå än att sitta framför min blogg och häcka!

KRAM

Frågestund

Hörrni, alla såna där storbloggare har ju alltid frågestunder. Typ när de har bloggtorka. Jag har bloggtorka. Ni behöver alltså ställa frågor till mig. Igår var det 178 personer här inne och härjade. Tänk om alla de 178 personerna skulle ställa en (eller flera frågor) fråga var, va glad jag hade blivit då.

Ni får fråga om vad som helst. Blir det för personligt och uthängande kanske jag inte svarar. Eller så ljuger jag ihop ett svar. Kanske är ni nyfikna på hur vi bor? Det mest romantiska jag gjort för Björn? När jag lipade sist? Framtidsplaner? Favoritdjur. Hit me!

Naturligtvis går det jättebra att fråga anonymt också. Jag vet inte vart er brevlåda bor.

Så - ni får vänta på nästa inlägg tills jag har åtminstone 10 frågor.

Vill jag verkligen det här?

"Om du blir sugen på något att äta i mellan måltiderna så kan du med fördel ta ett par skivor ost, bre smör på och sedan rulla ihop till en boll".
- LCHF.se


Kan vara det äckligaste jag någonsin har hört.

Oförlåtligt

Igår ville barnen inte somna riktigt så smidigt som vanligt. De senaste två veckorna har vi som sagt var kört på 5-minuters metoden och det har funkat skitbra. (Vilket dock inte behöver betyda att det funkar på alla.. ) Igår skulle de dock inte somna. Polly hade lite feber på dagen och kvällen så hon fick lite alvedon och somnade ändå relativt smidigt. Dino däremot skulle inte somna alls och skrek faktiskt lite vilket han inte gjort innan. Till slut, efter nästan 1h somnade han för att vakna upp strax innan tio och gallskrika. Alltså verkligen gallskrika helt otröstligt. Väldigt olikt honom. Efter att ha försökt trösta honom i sängen fick Björn till slut plocka upp honom och sätta sig med honom i vår säng för att han inte skulle väcka Polly. Efter 3 minuters skrikande som inte visade någon som helst tendens att avta gjorde jag det man absolut inte får göra;

"- Det är nog bättre jag försöker" Rafsade åt mig ungen och skickade ut Björn.

Vet inte riktigt vad jag skall skylla det på, mammainstinkter? Det var ju inte så att han blev tyst särskilt mycket snabbare med mig liksom. Efter ett tag somnade han dock så då fick vi ligga i vår säng tills det blev dags för kvällsvällingen. Sen tog jag en dusch och rannsakade mig själv och kom fram till att man inte under några omständigheter får vara Besserwisser när det kommer till att trösta barn. Inte med den andra föräldern i alla fall. Kanske mot svärmor men inte annars.

Och egentligen - handen på hjärtat - hur skönt vore det inte om de sen när de blir äldre alltid ropar på pappa mitt i natten istället för mig?

Ombytlig

Jag måste vara en av de bästa kunderna på Studio E-hair i Linköping någonsin. Hej och välkommen tillbaka Tant Brun!

Kände liksom mig aldrig riktigt hemma i det där blonda. Jag fick det inte så vitt som jag ville ha det utan det var några gula slingor som låg kvar hela tiden och gjorde att jag såg ut som en misslyckad klorinblekning hemma. Dessutom vart jag väldigt blek allmänt.

Så nu är det back to brown igen. Lite för rödbrunt på bilden men det var tydligen tvunget att vara så för att färgen skulle fastna alls. Nästa gång kan jag få lite mer kall brun ton på.

Nu skall jag bara hitta något gödsel så kanske jag kan ha en tofs till sommaren igen!

Nu skall vi lära känna varandra!

1. Hur gammal är du om fem år? Hm.. 34. Typ.
2. Vem var den sista du träffade? Idag? Björn antar jag innan han gick till jobbet.
3. Hur lång är du? 168 cm
4. Vilken var den senaste film du sett? Inception med Leo Di Caprio. Mycket bra.
5. Vem ringde du senast? Mamma
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Till Björn. Undrade hur jag skulle kunna vara säker på att snarkningarna han spelat in verkligen var jag. Kan ju varit Dino också.
7. Vad är dagens planer? Besöka ev ny arbetsplats, förkovra mig i LCHF samt köpa mjukisbyxor
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? SMS. Är skitdålig på att prata i telefon.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Lyckligt gifta.
10. När såg du senast din mamma? På barnens födelsedagskalas dvs 15 dgr sen
11. Vilken ögonfärg har du? Ljusblå
12. När vaknade du idag? 05 första gången, 05.50 andra och sen lite halvsov fram till 06.20
13. Har du någon gång hittat en katt? Nä
14. Vilken är din favoritplats? Någonstans där det är varmt, soligt och lugnt.
15. Vilken plats föredrar du minst? Ett akvarium
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Då har jag och Björn tjänat alt vunnit en massa miljoner och sitter och gottar oss på Rivieran med släkt och vänner.
17. Vad skrämde dig som barn? Lövhögen och Gorgerna i Fragglarna
18. Vem fick dig att skratta senast? Hon tjejen i en bonde söker fru "En taggatrå, en taggatrå - det är en tråd med taggar på" Mina nerver.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Jag har inga hemma nu men lyssnade mycket på tex Smurfarna och Trolltider när jag var liten.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Oftast med
22. Hur många kuddar har du i sängen? Typ 7 kanske? Vi använder väl bara 3 dock
23. Hur många landskap har du bott i? 3. Småland, Östergötland och Stockholm. Om det nu är Sörmland eller Södermanland. Eller var det samma sak?
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Kan kanske ha hänt ja.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Strumpor
26. Är du social? Ibland. När jag vill och orkar.
27. Vilken är din favoritglass? TipTop
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Resa med familjen, betala av CSN och skänka bort en del
29. Tycker du om kinamat? Jodå
30. Tycker du om kaffe? Nej men jag gillar doften av det
31. Vad dricker du till frukost? Berocca Brustablett
32. Sover du på någon särskild sida? Nej, båda
33. Kan du spela poker? Ja
34. Tycker du om att mysa? Vilken dum fråga
35. Är du en beroendemänniska? Ja. Hej Socker.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Ja
37. Vill du ha barn? Just nu känns det som att vi har två för mycket. ;)
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska & lite tyska
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej och jag hoppas jag slipper också.
40. Föredrar du havet eller en pool? Pool
41. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder & mat
42. Äger du dyra smycken? Nej. Eller förlovningsringen.
43. Har du någon gång testat narkotika? Nej
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Godis som fanns kvar sen i lördags
45. Vem är den roligaste människan du känner? Björn kan vara riktigt rolig när han vill och får till det.
46. Välj ett ärr på din kropp? Snyggt märke på benet efter att ha hetsat med en Bic engångshyvel.
47. Vad har du för ringsignal? Från och med du med Oskar Linnros
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Vet inte, har jag det mamma?
49. Flirtar du mycket? Svårt att få till det när man mest är hemma..
50. Vart togs din profilbild för din blogg? Hemma
51. Kan du byta olja på bilen? Nej sånt har jag Björn till
52. Har du fått fortkörningsböter? Nejnej
53. Vilken var den senaste bok du läste? Den där om hon som fick cancer och mannen som bara låg runt.
54. Läser du dagstidningen? Ja på nätet
55. Prenumererar du på någon veckotidning? nej
56. Dansar du i bilen? Nej, bara sjunger
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Mix Megapol och Äntligen morgon
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Adresser på julkorten
59. När var du i kyrkan senast? Kusin Björns bröllop

Snabb fråga

Hur länge är barn sådär pilliga? Alltså att de skall vara på och ta/riva/äta på precis allting? Jag längtar efter att kunna ställa upp en vas med tulpaner på något annat än vårt matbord (som just nu verkar vara det enda stället de inte kommer åt).

Snackar vi tills de är 2 år? Eller 5? Eller kanske bara någon månad till?

Nyårslöftet 2011

Det är lika bra att börja fundera på det redan nu - så man är mentalt förberedd menar jag. Mitt kommer bli, förutom att vara snäll och sånt shit, att försöka hålla mig till LCHF-mat och försöka komma ut och röra på mig/träna på gym 3 ggr i veckan. Med röra menas också springa eller gå rejäla promenader på minst 1½h där tanken är att man skall bli lite svettig.
Låter det som om jag tar i för mycket? Kanske skall börja med bara LCHF-mat?

Är det för övrigt någon som har testat på det här med LCHF (Low Carb High Fat)? Man utesluter alltså kolhydrater såsom pasta, ris, bröd, potatis (och egentligen alla grönsaker och rotfrukter som växer under jorden) och satsar istället på kött och produkter med hög fetthalt. Detta gör förhoppningsvis att jag får bukt med:

1. Mitt sockersug. Jag är fantastiskt sugen på socker hela tiden och med socker menar jag naturligtvis i första hand choklad och godis.
   
2. Jag tappar de där sista kilona som satt sig så fint runt min mage. Jag har en mage nu. Jag har aldrig haft mage innan och har lite svårt att vara tillfreds med den där degklumpen.
   
3. Jag slutar småäta. Knappt 1h efter lunch är jag sugen på något igen. Big no-no.
   

Björn verkar vara på också. Särskilt när han hörde att ägg, bacon och bearnaisesås tillhör stommen i dieten.

Så, vilka är med mig? Min tanke är att dela med mig av alla resultat - från förhoppningsvis minskad viktnedgång till brända maträtter.

Italienarna vet...

...hur en slipsten skall dras. Århundradets bästa julkort kom från min gamla kollega Matteo. Inte bara 1 utan 2(!!!) supergoda och lyxiga chokladbitar. Me like!


Saknar mina jobbarkompisar på Fi lite grann då och då. Inte för att det var någon större skillnad på att ta hand om dem eller två bebisar (for real) men det var ett himla kul gäng. Det är något speciellt när man möter så mycket folk från andra länder som får en att förstå att vi svenskar ibland är lite knäppa. Ta Matteo tex, han flyttade till en ny lägenhet och ville ringa på sin granne - som råkade vara en ung tjej - och säga hej och presentera sig. Eftersom han blivit något försvenskad så frågade han mig först om det var OK istället för att bara stolpa in. Klart det är OK säger jag, det tycker hon nog bara är trevligt. Sen kom han tillbaka efter 3 min; "Jag tänkte köpa en flaska vin också, hur mycket skall den kosta?" OH NO - du köper inte en flaska vin var mitt råd. Gör du det kommer hon tro att du stöter på henne och hon kommer i fortsättningen att titta i nyckelhålet innan hon går ut varje gång. Jaha sa en besviken Matteo, han ville ju bara hälsa och visa att han var ny.

Senare kom det dock fram att det bodde ytterliggare en granne på samma plan. En kille. Han skulle inte få en vinflaska.

Ni förstår barn, när vi var unga...

Vad mycket fina historier vi kommer att kunna dra för våra barn när de blir äldre. För dem kommer det vara som sagoberättelser där de inte riktigt vet vad som är sant och vad som är hitte-på.

Jag kommer ha följande historier som favoriter:

• När man var liten och åkte buss fick man stämpla en avlång gul/grön biljett i en maskin på bussen. Sen gällde det att hålla reda på den lilla biljetten och helst undvika att böja, riva sönder eller blöta ner den.
• När det var dags för lördagsgodis fanns det inget självplock utan man fick stå och peka på bit för bit tills tanten bakom kassan fick ett spel. Värt att nämna är att varje bit kostade från 10 öre och uppåt.
• Hade du bestämt träff med någon kl 10 så var det bäst att vara där kl 10. Var du sen kunde du räkna med att den andra personen väntade på dig i minst 40 min. Sen ansågs det nog legitimt att åka hem igen.
  
• IBLAND kunde det hända att man festade till det rejält och åkte och köpte pizza. Detta hände ungefär 1 gång per halvår - på sin höjd. Var det extra festligt kanske man hyrde en film också. Naturligtvis fick du då också hyra videospelaren.
  
• När, eller om, det fanns tillgång till en dator hemma så var förmodligen MS Röj ett av de hetaste spelen...
• ...och OM det fanns tillgång till internet så fick man ringa upp en liten mackapär som gav ifrån sig ett skitjobbigt ljud. Hade du tur funkade det men så fort någon lyfte på luren till hemtelefonen så fick du upprepa proceduren.
• Det finns också en risk att de kommer få höra på morfars historier om när han minsann fick cykla till sina fotbollsträningar på sin cykel som bara hade två växlar - och som dessutom enbart växlade om man trampade bakåt.
  

De kommer tro att vi levde på stenåldern, titta på morfar och "LOL - typ han kunde ju bara beamat sig dit eller något. N00b."

Bloggtips

Den här bloggen är på riktigt det roligaste jag läst på länge.

Särskilt inlägget om boktips, då i första hand självhjälpsböcker.

" I Sverige jobbar vi mer med människor som den där brännskadade brandmannen Lasse som åker runt med sitt naanbrödsansikte och föreläser i skolor om att "älska sig själv för den man är". Gärna med någon ordvitstitel, "håll glöden vid liv!".

Jag sitter och fnissar för mig själv här hemma.

Ja hur valde de egentligen?

En jättelång som hånglar med allt och alla.
En man, förlåt kvinna, som sjunger sånger om "tagga-trå" och, lets face it, kanske inte har utseendet på sin sida.
En kort man.
Och en man som inte fick någon chans att välja alls.

Tråkigt att det är slut. Verkligen.

Inkonsekventa små rackare

Förra natten: Barnen sov non-stop från 19.30-06.30 = MVG

I natt: Dino har vaknat 1 gång i timman, ställt sig upp i sängen för att sedan falla handlöst tillbaka och (naturligtvis) börja lipa.

Varför kan de inte bara sluta inge falska förhoppningar? Jag tror ju att de skall sova lika bra varje natt när de gör det en gång. De luriga de där små.

Barnens önskelista

Till alla som på något sätt är inblandade i våra barns julklappar, här kommer en önskelista.

1. Ansiktsbehandling
2. Pedikyr
3. Nya jeans, gärna ett par mer baggy och ett par bootcut
4. Underkläder
5. Nya innetofflor
6. Böcker
7. Kläder
8. Någon som kommer och målar en vägg i vårt sovrum

Eller jaha.. nä det var visst min egna önskelista. Barnen önskar väl sig typ någon leksak. Helst mjuk och utan ljud.

Dagen i bilder

Jaha idag har det inte hänt så jättemycket. Jag har varit ensam hemma med barnen eftersom Björn är iväg på ytterliggare en julfest. (Ikväll är han dock chaufför vilket känns bra.) Har knäppt av en del fantastiskt intressanta bilder i telefonen idag som jag tänkte dela med mig av. Håll till godo!

Så här ser jag ut när jag är ute och går. Det händer inte så ofta och därför brukar jag bara gå rakt ut utan att tänka mig för hur jag ser ut. Folk jag möter måste fundera på om det är en kille eller tjej de möter. Jag skulle vilja säga att det är 50/50 i den frågan om man skall tro bilden ovanför. Kanske att jag borde byta namn till Jörgen?

På vägen tillbaka stannade jag till på stan för att kolla efter lite julklappar till Noel och Mille. Tänkte att Jonas och Sassa skulle uppskatta det här trumsetet så det får det nog bli.
Det står mellan detta eller en blockflöjt. Funderar också på en klarinett eftersom Jonas hade en strålande karriär med detta instrument.

När jag kom hem låg det här brevet i brevlådan till Björn Karl Hugo Runfeldt. Vad i h-e har han gjort nu tänkte jag och hann börja fantisera ihop diverse olika scenarion. Efter att ha öppnat det - med hans tillåtelse - så var det bara ett tradigt utdrag ur brottsregistret som hans jobb gjort eftersom han skall börja sälja försäkringar också. Kunde väl åtminstone ha varit en kallelse till en spännande rättegång eller något..

Här har vi Skogshuggar-Polly.

Köpte lite frimärken också till årets julkort. Ni vet hur det är - första året kämpar man. Andra året går det till de närmaste. Tredje året skall folk vara glada om man skickar ett SMS.

Och nu har jag en dejt med Rocky Roads burken.

5 minuters metoden

Efter att ha varit så nöjda med vår nya läggningsplan som vi införde för ett par månader sen så verkar den ha ballat ur också. Tanken var ju att vi inte skulle sitta och vagga barnen till sömns utan lägga ner dem i sängen direkt och sen hålla fast dem lite snällt tills det att de somnat. Det gick bra till en början och de somnade ganska omgående. Men de sista veckorna har det ibland tagit upp till 40 min innan de låtit ögonlocken trilla ihop och det är INTE okej. När man kommer ut från rummet har armarna domnat, man ser inget för det är så ljust ute och dessutom är man själv färdig för sängen också.

Så i lördags började vi med 5 minuters metoden. Vi lägger dem, går ut och sen får de skrika och hoppa bäst de vill - vi kommer bara in var 5e minut, brottar ner dem och går ut igen. Första gången tog det kanske 30 min. Sen var vi nere på 20 min och igår gick det hur smidigt som helst. Inget skrik utan mer bara lite tjat tills de inte orkar hålla på mer.

Idag lägger jag dem ensam. Än har de inte somnat och det har väl gått ungefär 10 min. Det är klart att de skall börja sätta emot nu bara för att jag är ensam, men då är de helt fel ute - mamma tittar nämligen på handboll och bryr sig inte ett dugg om små bebisar som verkar köra något slags "koka kaffe" ljud där inne.

Boktips!

Om du var en 28årig tvåbarnsmorsa med lite tid över här och där, vad skulle du läsa för bok då? Föreställ dig att du redan läst alla Marian Keys och är lite allmänt trött på sån där "chick lit" men samtidigt är du alldeles för ointresserad och saknar djup för att förstå tunga tjocka psykologiska tegelstenar. Mamman kanske tex en gång började på "Flyga Drake" som skulle vara så himla fantastisk men gav upp efter mindre än hälften. Tänk er också att hon redan varit och härjat i de flesta svenska kriminalhistorierna såsom Marie Ljungstedt och Camilla Läckberg. (Är det inte märkligt att det kan ske så många mord på Gotland?)

Så - hit me with your best shot!

Intresseklubben antecknar

För er som bryr er - bajsstrejken som pågått här hemma i nästan två dagar är numera tydligen avblåst. Produktionen är återigen i full gång på Dino och Polly. Man skulle kunna säga att personalen på golvet jobbar övertid för att komma ikapp. Vi kommer nu att låta leverpastejsmörgåsen få återkomma som mellanmål endast en eller två gånger i veckan.

I övrigt gjorde fiskbullarna entré igår. Tillsammans med lite ris tänkte jag att det skulle bli en hejdundrande måltid men i vanlig ordning spottades allt ut. Precis som vanligt när det är hemlagat. Kanske kan ha något att göra med att riset var lite väl salt - men hey, de är 1 år nu och vi måste ta igen för det året de inte har fått äta något salt alls!

Barnsäkrat hem

Vi har hela tiden bestämt oss för att INTE plocka bort en massa grejer hemma. Ett nej skall vara ett nej och barnen måste förstå att vissa ställen inte är särskilt lämpliga för hopp och lek. Eller provsmakning.

Nu har vi inte speciellt mycket värdefullt hemma i och för sig. Det är ju mest att man är rädd för att de skall slå sig och göra sig illa som vi valt att plocka bort en del saker. Tex vår stora fina golvkandelaber. Den hade ju kunnat vara lite mysig att ha framme nu när det är mörkt ute och sånt men nej nej, den står i ett hörn i vårt sovrum. Otänd. Sen var det ju det här med allt slags pynt. Det lilla vi har hänger på stadiga 130cm höjd - än så länge utom räckhåll för fyra små knubbiga händer. Sen var det ju garderoben i hallen, där har vi kilat fast skjutdörren till städskrubben med ett paraply. I badrummet sitter mitt morgonrocksskärp fast surrat runt badrumsskåpet. Toalettborsten står inkilad i ett hörn och den superäckliga bajspapperskorgen står som ett stort hinder i mellan. I barnens rum fanns det en gång en fin lampa. I porslin. Den stod i deras fönster och var det ultimata objektet för dem att riva ner. Och till slut, efter många ihärdiga försök så lyckades de. Den lampan var vårt sista försök som föräldrar att ha lite kontroll över vildingarna men vi fick till slut ge oss.

Kiddos vs. Björn/Julia 1-0

Stilla vatten

Det blev ingen kryssning för oss. Kombinationen magont och illamående redan innan båtfärden, dåligt väglag upp inklusive diverse olyckor samt en lätt bakfull Björn gjorde att vi bestämde oss för att stanna hemma. Lika glad är jag för det då jag hörde diverse väderleksrapporter som alla innehöll ungefär samma prognos; "Och över Östersjön blåser det väldigt kraftigt."

Vi har istället bara varit hemma och myst. Fixade med julkorten så de är klara att lägga på. Bakade lite Rocky Roads som uppenbarligen kanske smakar lite mindre nyttigt om man tar mjölkchoklad istället för mörk choklad. Jag har också hunnit fixa lite julklappar till barnens kusiner i Jönnet. Och till råga på allt är vi inbjudna till Anna och Tobbe på lite julmys i eftermiddag. Fin fin söndag istället för jag-ligger-i-en-liten-cell-under-vatten-och-mår-illa-av-antingen-vågor-eller-gårdagens-fest.

Typiskt brorsan

Vissa sniker sig med på bild så fort det går tydligen...

He's back

Jag är en sucker för Alex Schulman. Jag tycker han är fantastiskt rolig. Till Björns stora förtret. Men nu är han tillbaka med sitt bloggeri igen. Ni hittar honom HÄR.

Ensam på BVC

Idag var det dags för ettårskontroll av bebisarna. Jag tänker fortsätta säga bebisar så länge det går. Helst tills Dino puttrar iväg med sin moppe tillsammans med sina fyra andra finniga kompisar med konstiga röster, och allra helst till Polly när hon har suttit i fem timmar i telefon i streck med någon tjejkompis och diskuterat vad det där SMS:et egentligen betyder. De kommer älska sin mamma.

Nåja.. BVC var det. Ettårskontroll med sprutor. Gick galant även om det kom stora stora tårar rullande på båda efter sprutorna. Stackare. Björn kunde tyvärr inte följa med eftersom han var ensam på jobbet men är man en stålmorsa så fixar man väl att jonglera med en gråtande bebis samtidigt som man klär av och väger den andra. Nemos problemos.

Björn skall även iväg på kontorsjulfest idag. Det vet vi ju hur såna brukar sluta.. hmm. Egentligen har han ju lite utegångsförbud efter hans senaste lilla debacle men jag släppte iväg honom. Vill ju inte att hans jobbarkompisar skall tycka att han är en tönt som bara behöver vara hemma och ta hand om barnen. Det är på tiden att de får träffa honom nu, han har ju trots allt jobbat där sen i maj.

För att fira mig själv över att jag varit så duktig med barnen och dessutom kommer få vara ensam vid läggning ikväll gjorde jag vad varje normal mamma på mammapenning gör - jag shoppade upp nästan allt på en ny outfit att ha på kryssningen imorgon!

Kulingvindar - är det typ som vindstilla eller?

Imorgon skall vi åka båt. Idag säger de något om kulingvindar på nyheterna - det bådar inte så gott eller?

Jag vet exakt vad det är som får mig att må illa på en båt. Naturligtvis att det gungar men framför allt är det att jag förknippar stora båtar med hets, stress, rök, parfymdoft och pölsekorv. Precis så som båten mellan Sverige-Danmark-Tyskland är. När jag var liten bilade vi mycket i Europa och för att lämna vårt lilla sketland var man ju tvungen att ta sig över någonstans med båt. Hets hets hets för att hinna med båten. Hets hets hets för att hinna ur bilen och upp på däck. Hets hets hets för att hinna köpa godis/parfym/wienerbröd/korv på de 15 minuterna det tar att åka över. Och sen hets ner i bilen igen. På den tiden hann jag bli grovt sjösjuk.

För att inte tala om när vi åkte över till London en gång. Tjugofyra-fucking-timmar på en båt. Då hade precis det där åkplåstret som man skulle sätta bakom örat kommit ut vilket jag uppenbarligen blev testkanin för. Jag spydde de tre dagarna vi var i London och passade dessutom på att lägga en rejäl pizza utanför ett av stadens finaste hotell. Oh well you are welcome sir!

Nu har jag dock blivit tipsad om något slags armband som tydligen skall trycka på en speciell punkt så man inte blir dålig? Har ni hört om Sea-band, och i så fall - funkar det? När jag äter såna där vanliga tabletter så blir jag så sjukt trött och dessutom är det ju fest vi skall på och som ni vet så skall man ju helst inte blanda alkohol och tabletter. Då kommer man ju spy ändå.

Jag har dock gjort väldigt klart för Björn att om jag mår dåligt och stannar i hytten så gör han det också. Det blir inget med att det lilla gutefåret får springa omkring ensam på båten utan mig!

Elaka Polly

Bäst just nu - rycka sönder stackars Dinos hår. Han skall vara glad om han ens kommer få se ut som en munk när hon är klar med honom.

Och det värsta är att när man säger åt henne och drar henne därifrån så håller hon på att kissa ner sig av skratt. Funderar på att köpa en vattenpistol och sitta på avstånd och sikta på henne när hon gör något dumt - så som man gör med katter.

Kryssning

I helgen är det tänkt att vi skall på kryssning. Finlandskryssning. Eller Åland om man skall vara tekniskt korrekt. Björns gamla jobbarkompis fyller 30 och har bjudit in till fest på Birka Cruises.

Jag har åkt den båten en gång innan. Jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva det men ett ord är väl - hillbilly white-trash. Typ. Folk badar i den där snuskiga poolen och tror att de blir bruna av "solararierören" i taket, sitter och trycker i bubbelpoolen i flera timmar trots att det står klart och tydligt att den rengörs var 30e minut, folk som hänger i vinbuffébaren trots att det luktar jäst om allt vin, alla som hoppar runt och spelar luftgitarr och diverse andra instrument så fort det börjar spelas musik. Bäst är dagen efter när även de mest tondöva skall upp och sjunga karaoke.

Men det skall bli kul ändå. Så länge det inte blåser upp till storm - jag är som bekant sjösjuk.

Och i övrigt har jag ett meddelande till mamma och pappa - våra barn vaknar numera okristligt tidigt på morgonen/natten igen. Passa på att sov de här två dagarna som är kvar.

Kryssningsfolk

Hipp hipp hurra!

Det blev inget sova räv idag för barnen. De skippade den delen och gick rakt på "nu skriker vi ihjäl oss istället" kl 05. Kul. Men idag är dagen då de bestämde sig för att titta ut. Känns helt sjukt att det redan gått ett år..

Tänk vad osäker och rädd man var i början. De var ju så små. Och alla praktiska frågor som man undrade över - är maten för varm? Kanske för kall? Skall de verkligen sova i sängen på det sättet? Är vattnet i badet för varmt? Vad händer om det är 2 grader för kallt? Hur känns det om blöjan är full eller precis ny? Är det säkert att man inte bryter armen på dem när man tar på bodyn? Är det för kallt för att gå ut? Skall de sova så här mycket/lite? Och vad händer egentligen om man inte håller i nacken ordentligt?

Numera är jag lite mer cool. Jag litar på mina barn och jag hoppas att de litar på mig, och Björn med förstås. De säger till om det är något - då har man lite olika alternativ att välja på och oftast blir det då bra. Jag är så stolt över våra barn som står ut med de mesta jag och Björn hittar på. De är oftast nyfikna på folk och bryr sig inte nämnvärt ifall det kommer folk hem till oss eller att någon annan stoppar in mat i deras mun. De hänger glatt med i bilen vart vi än ska och det har visat sig att det går fantastiskt bra att lämna bort dem över en natt eller två också.

Och sen är jag superstolt över mig och Björn som rott det här i land. Inget facit utan bara på magkänsla och så som vi känt varit rätt - utan att döda varandra en endaste gång. Hurra för oss men naturligtvis mest hurra för barnen!

Sist på bollen

Alltså jag vet inte.. är inte det här lite för mycket? Ungen har förmodligen en garderob som motsvarar en årslön för en normal arbetare.

Idag verkar för övrigt vara dagen då jag länkar. Något annat jag skall länka till?

A trip down memory lane

Hörrni imorgon är det 1 år sen knoddarna föddes - 1 år!! Tiden springer iväg. Jag trodde att 1-åringar kunde gå och tala någorlunda förståeligt men så är ju uppenbarligen inte fallet. Vissa antydningar till mamma kan urskiljas. Pappa ibland också men det är kan lika gärna vara lampa. Som de fantastiska föräldrarna vi är har vi inte köpt en enda present till barnen än. Vi har inte hunnit. Det är ju inte direkt så att de kommer ligga och sova räv imorgon i spänd förväntan ändå..

Men i alla fall - läste igenom lite inlägg från förr i tiden, från det att vi fick reda på att vi var gravida. Och sen var det ju det där med att det var två. För att inte tala om diverse rätt arga inlägg när jag var trött på folk. Eller när jag hatade Robert Perlskog. Eller när jag och dunken hängde på SÖS varannan dag. Icke att förglömma - förlossningshistorian. Bajsfester och skrikfester. Busungar och sömnbrist och diverse andra inlägg som ni kan läsa om igen ifall ni har lite tid över att slå ihjäl!

Äntligen tid för mig själv

I 2½ dag har det varit fullt upp här hemma. Det har varit allt från hela min familj, vilket visserligen inte är mer än 6 personer, till Björns föräldrar med vän, samt bara Björns mamma som stannade kvar i 2 dagar. Med andra ord har jag inte haft en stund för mig själv som jag börjat vänja mig med vid det här laget. Jag behöver den där timman på eftermiddagen när barnen sover. Jag behöver den lilla tiden på morgonen när jag hinner röja undan, äta frukost och duscha. Jag behöver framför allt tystnad och bara vara för mig själv. Så kul är jag. Inget ont om Björns mamma men det är skönt att vara ensam nu när hon åkt. (Vilket jag förmodligen tyckt om mina egna föräldrar också)

Nu skall jag bara vila och ta det lugnt i 1h till. Sen vaknar monstrena och då är det jag som ensam har dem hela kvällen då Björn lyckats snika sig till något julbord med en kund i Norrköping. Klart den lille mannen skall få äta lite julmat. Själv kör jag en slät tallrik fil.

Kalajs

Idag har vi haft det första kalaset för bebisarna någonsin. Eller man kallar det kanske inte för bebisar längre. Vad säger man? Små människor? I vilket fall som helst så gav mina bakansträngningar resultat - bullarna älskades, kokostopparna slukades, chokladbollarna gick åt, pepparkakorna åts det väl sådär av och Björns saffranspannkaka gick i vanlig ordning först.

Barnen blev överösta med presenter och framför allt en helt ny garderob. Tror jag räknade till 6 par byxor, 3 klänningar, 7 tröjor, 3 koftor, strumpor och strumpbyxor, samt 2 kanonfina jackor. Mycket välbehövligt då allt vi har i dagsläget börjar bli för smått. Man kan tro att vi ger dem någon slags genmanipulerad mat med tanke på att de i princip hoppade över storlek 74 helt och hållet.

Nu har vi svärmor på besök fram till tisdag och eftersom jag vill upprätthålla min nyblivna status som praktisk och huslig kvinna till Björn är det väl bäst att jag inte ägnar halva dagen imorgon åt att blogga och surfa på andra tonårsbloggar....

We go way back

Jag brukar ofta säga till Björn när vi får höra att folk skall ha barn/flyttat ihop/köpt hus (eller gjort andra mogna saker) att "Men gud - dem har väl inte varit ihop så länge?".

Imorgon har jag och Björn varit tillsammans i tre år. Själva har vi ju bara hunnit med följande;
- flyttat 4 ggr
- köpt 3 lägenheter (första var en hyresrätt och första lägenhetsköpet var jag ju faktiskt inte med på om jag skall vara ärlig)
- förlovat oss
- varit gravida i nästan 9 månader
- och numera lyckats hålla liv i två små bebisar i nästan 1 år

Man kan säga att jag kanske skall sluta kasta sten i glashus.

När vi blir rika..

Jag och Björn brukar alltid säga "Ja men när vi blir riktigt rika så kan vi ju..." och sen följer en hel radda av osammanhängande och osannolika köp och projekt.

Det brukar börja med "då köper vi ett riktigt stort fint hus vid kusten på Gotland". Sen brukar jag fantisera att vi har ännu lite mer pengar och tänker - varför nöja oss med Gotland, lets buy a penthouse in New York.

Just nu funderar jag dock mest på om vi inte skulle ta och köpa ett hus någonstans där det aldrig blir kallare än +15 grader. Idag är det visserligen "bara" -7 här i Linkan så jag skall faktiskt ta med barnen ut en sväng. (Misstänker att en del av gnälligheten har med att göra att de är trött på att inte få frisk luft) Men det hade ju inte varit fel att ALLTID kunna gå i enbart t-shirt eller en tunn kofta på sin höjd. Därför börjar jag fundera på vilket land som passar in men som ändå inte ligger för långt från Svedala. Man vill ju kunna ta sig hem smidigt liksom. Och sen får det inte vara något U-land heller, jag vill kunna duscha och äta som vanligt, helst utan att bli ihjäl stucken av en skorpion. Har ni några tips?

Eller har ni några andra bra tips på vad man kan spendera pengar på? Sen när vi väl har dem vill säga. Vi har nämligen siktet inställt på att bli snuskigt rika någon dag.

Mannen på bilden har inget att göra med vår dröm att flytta utomlands.

1-års trots - finns det?

Det är 5 dagar kvar till att barnen fyller 1 år. Detta verkar de fira med att tjura ihop för minsta lilla sak. Är det någon form av 1-års trots?

Tillåt mig skriftligt demonstrera vad jag menar.

• Polly får inte klättra upp i knät när jag samtidigt försöker klä på Dino. Störtbölning börjar och slutar inte förrän 10 min senare när hon märker att det inte fungerar. Den börjar strax därefter igen för då måste jag torka av allt snor och annat som kommit fram under hennes lilla opera.
• Dino blir för 78e gången bortlyft från soffan där han står upp, hoppar och dessutom misshandlar datorn grovt. Den lilla pojken blir stel som en pinne och gallskriker tills det att jag släpper ner honom på golvet. Då ligger han fortfarande som en pinne tills han kommer på att han kan röra sig.
  
• Båda två blir totalt vansinniga i samma sekund som man släpar bort dem från kylskåpet då de stått och botaniserat i ca 3-4 min.
• Båda två kan börja lipa på exakt en millisekund för att senare skratta som om inget har hänt.
  
  
  

Är det bara att bita ihop och ta striden eller? Igår var de väldigt billiga på Blocket skall jag säga. Idag hoppas jag att mitt tålamod åtminstone räcker fram till lunch.

Pat a cake

Officiella gnälldagen

Igår var det AIDS dagen. Idag har Polly bestämt att det är Gnäll Dagen. Tårarna sprutar som två fontäner och snoret slutar aldrig rinna på den unga damen idag. Dino leker snällt på i godan ro för sig själv men Polly skulle nog helst vilja krypa in i min mage igen. Väldigt klängig och väldigt annoying.

Just nu pågår en tävling oss i mellan. Jag ignorerar henne för fullt och hon sitter och skriker i mitt öra. Vi får se vem som ger upp först.

Död åt HSB

Vårt element i vardagsrummet har varit lite konstigt på sistone. Det har kommit en massa kalluft ifrån det, typ underifrån, som i sin tur gjort att golvet har varit svinkallt två meter runt omkring. Eftersom barnen är där och kryper är det ju inte heller så konstigt att de blir förkylda.

Under hela tiden har dock själva elementet fungerat. I måndags slutade det helt plötsligt och blev kallare och kallare. I tisdagsmorse ringde jag till HSB felanmälan och sa att det var ganska brådskande då vi har små barn.

Idag är det torsdag. Vi har inte hört ett skit från någon. Jag ringer igen och förklarar att jag redan ringt och anmält en gång men att de nu verkligen skulle behöva komma hit eftersom det är kallt.

"-Då gör jag en ny felanmälan så skall vi se om de kanske kan komma lite fortare."

Eh.. så ju fler anmälningar man gör desto mer brådskande blir det? För i så fall kanske jag kan lägga ut deras nummer här så kan ni alla hjälpa till och ringa och anmäla att det är svinkallt i ett vardagsrum på Ågatan 26 i Linköping.

Edit: De har nu varit här. Tydligen har inte vårt element varit påkopplat. Alls. Tyckte väl att det varit lite väl kallt i vardagsrummet jämfört med de andra rummen.

Det är dyrt med barn

December är en dum månad. Innan låg januari högst upp på shit-list men jag tror jag ändrar mig till december numera. Barn som fyller år, julaftnar, nyårsaftnar och dessutom årsdagar för mig och Björn som skall firas. Pengar rinner igenom händerna på mig vilket oftast brukar kännas fantastiskt bra men det kanske var innan man gick på en halvkass mammapenning. Vet ni förresten att som tvillingföräldrar får man inte dubbelt så mycket pengar som alla verkar tro. Man får inte dubbelt så mycket dagar heller. Vad man däremot får är ett flerbarnstillägg på 100kr. Whopeti-fucking-do.

I vilket fall som helst så sken helt plötsligt en strimma sol in och jag såg en utgift som för en gångs skull inte blev dubbel - julkort och födelsedagsannons i tidningen. Äntligen - här tjänar vi ju nästan in pengar istället eftersom barnen snällt får samsas om samma bild i både tidning och på kort.

Nu är det ju dock så att man helt plötsligt känner att man måste skicka till hela världen så fort man fått barn. Förrförra året tror jag att jag skickade iväg exakt 5 julkort och det var verkligen bara till de absolut närmast sörjande. I år fick jag ihop en fin lista på 18 personer. Björn (som alltid skall vara värst) fick ihop 28. Men sen har han ju större släkt än en pakistansk familj också. Så när vi väl räknar samman allt och kommer på att det kanske är bra om det klistras på frimärken också så vart det ju en liten nätt summa på nästan 500:-. De som inte har uppe vårt kort året om kommer strypas.

Sen var det ju det här med JP. Jönköpings Posten. Den enda tidningen som vägrar skaffa nätbilaga. Den enda tidningen som man behöver ett helt frukostbord ensam för att få plats och veckla upp den. Den enda tidningen som kan fylla 3 sidor om att det inte hänt någonting i Vaggeryd och Skillingaryd. Den tidningen ja. Där kostar det ju naturligtvis också att slänga in barnen på en födelsedagsannons. Tvåhundrakronor för 6 rader. Men vad gör man inte för mamma och pappa.

Nu låter jag som en snål smålänning. Det är jag inte. Men skaffa inte barn om du inte är miljonär. Eller tvinga dem åtminstone att äta hemlagad mat.

Den här bilden blev det inte heller.