Tillåt mig skriftligt demonstrera vad jag menar.
- Polly får inte klättra upp i knät när jag samtidigt försöker klä på Dino. Störtbölning börjar och slutar inte förrän 10 min senare när hon märker att det inte fungerar. Den börjar strax därefter igen för då måste jag torka av allt snor och annat som kommit fram under hennes lilla opera.
- Dino blir för 78e gången bortlyft från soffan där han står upp, hoppar och dessutom misshandlar datorn grovt. Den lilla pojken blir stel som en pinne och gallskriker tills det att jag släpper ner honom på golvet. Då ligger han fortfarande som en pinne tills han kommer på att han kan röra sig.
- Båda två blir totalt vansinniga i samma sekund som man släpar bort dem från kylskåpet då de stått och botaniserat i ca 3-4 min.
- Båda två kan börja lipa på exakt en millisekund för att senare skratta som om inget har hänt.
2 kommentarer:
Tycker det låter som helt normala friska ettåringar:-). Ett litet tips: Om deras aktiviteter inte innebär att dom kan skada sig allvarligt-låt dom hålla på.
Dom är alldeles nya i vår värld o har massor att utforska. Plocka bort det som absolut inte får gå sönder.
PS.Öronproppar är underskattade både dag o natt..
Jag vet ju det egentligen också. Vi har inget ömtåligt framme så det är inte det men man blir så trött när man för 84e gången inom 2 min behöver plocka bort fjärrkontroller, påsar, telefoner och allt annat de små vill lägga vantarna på. Då tycker jag det är bättre att lära dem att vissa ställen får man faktiskt inte vara på. Tro det eller ej så fattar de mycket väl att de INTE får vara i soffan och vi börjar göra framsteg på den punkten. Men det tar sin tid...
Skicka en kommentar