onsdag 31 mars 2010

Något positivt

Sådär ja, ungarna är i säng sen en halvtimma tillbaka och jag har ätit kvällsmat. Jag borde gå och lägga mig för att försöka sova så mycket som möjligt men det är rätt skönt att bara sitta och inte göra någonting också. Kvällen har avlöpt bra men jag har ju en nyfunnen respekt för ensamstående föräldrar. Jag är helt slut efter att ha hängt med bebbarna i 4h själv. Då har jag ändå hela natten och hela dagen kvar imorgon också.

Jag funderar ibland på hur mycket man orkar med? Hur många timmar kan man hålla sig vaken i streck? Hur lite behöver man sova för att fortfarande fungera? Inte för att vi kanske har några direkta problem nu men det finns ju folk som verkar gå på knäna. På något sätt så måste man ju dock klara det, man har liksom inte så mycket att välja på. Det är ungefär vårt ständiga svar på när folk frågar, eller rättare sagt påstår att det måste vara sååå jobbigt att ta hand om tvillingar - "nej det är inte så farligt och även om det vore det så har vi ju själva valt att sätta dem till världen, alltså tar man också ansvar". Typ.

Men det var inte så här djup jag hade tänkt att vara egentligen. Det jag skulle säga var att den enda lilla fördelen jag kan komma på med att Björn är borta är att jag får titta på vad jag vill på TVn. Jag hade sett fram emot Greys Anatomy men då körde de något CSI marathon istället. Så nu sitter jag och tittar på "Sex Rehab med Dr Drew", kanske ett av de mest tragiska programmen jag sett. Men va fan.. Jag väljer att titta bara för att jag inte hade fått titta annars.

Håll tummarna för att natten avlöper lugnt!

tisdag 30 mars 2010

Första natten

Imorgon åker Björn till Gotland för att spika på stugan och fixa med lite annat. Jag och barnen stannar hemma och får sällis av mina päron. De kommer ju dock inte förrän på torsdagkväll så onsdag natt och torsdag dag är det enbart jag och barnen. Det skall bli intressant. Ingen man kan skylla på, skälla på eller styra med. Jag hoppas på att barnen kommer vara lite osynkade hela natten och att de är snälla mot mig på dagen.

Har ni några tips på vad vi skall hitta på? Det känns lite som att man bara kan vara ute och gå ett visst antal timmar per dag. Det kommer säkert regna eller något också. Då finns det ju en liten risk för att vi kommer gå varandra på nerverna. Eller så tar jag med mig dem till Sickla och shoppar lite. Det funkar alltid!

Hej Lill-Bosse!

Eller?

Nytt försök

Sådär ja. Adorable Alex, Mysiga Matilda och Charmerande Charlotte samt Dino the dino.
Förresten så är vi naturligtvis extra stolta över Lotta som knipit jobbet som marknadschef på Hyper Island!

En god natts sömn

Jag tror det är på väg att vända. Barnen börjar bli friska och slipper vakna av att de är snoriga mitt i natten, därav längre sömnperioder. I natt tex - halv fem!!! Då la vi dem vid typ halv tio, kom själva i säng vid 23 och fick därmed nästan 6h sammanhängande sömn. Eller ja, jag vaknade vid 3 och tyckte det var märkligt att de inte vaknat. Vid halv fyra hörde jag ett pip från Polly och plockade genast upp henne för att vyssja och få henne tyst. Ogjort jobb kan man säga, hon sov som en stock redan innan jag plockade upp henne men det ville inte jag erkänna. Av med sovpåsen och upp med henne i sängen och efter lite pet och puss så pep hon två gånger till. Sen sov hon också till halv fem. Då bestämde jag att barnen nog var hungriga ändå och gick och värmde mat.

Nu är klockan halv 8 och de är vakna igen. Jag är konstigt nog ganska trött trots den långa sömnen i natt.

måndag 29 mars 2010

Pest eller kolera

Nu har vi fått två barn, ett av varje kön och känner därmed att vi nog gjort vårt på den banan. Därför börjar "kampen" för att inte få några fler. Härliga biverkningar som därför kan uppkomma är några av följande;

  • Acne
  • Fett hår
  • Humörsvängningar
  • Huvudvärk
  • Viktuppgång
  • Minskad sexuell lust
  • Håravfall
  • Bröstspänningar
  • Oregelbundna blödningar
  • Nedstämdhet
  • Uppblåsthet
  • Migrän
  • Hårväxt av maskulin typ
  • Klåda/Eksem
  • Viktminskning
Härligt eller hur? Jag tror jag väljer följande alternativ; Fett hår, Hårväxt av maskulin typ samt Viktminskning. De två första är ju inte allt för långt ifrån dagens verklighet ändå och det sista är ju för fan en fördel!

Vänner på besök

Ok här hade jag tänkt att lägga in en jättefin bild på Lotta, Alex och Matilda. De var på besök igår och gullade med bebbarna. Men eftersom Blogger helt plötlsligt bestämt sig för att inte publicera några bilder så får det väl räcka med text då.

Det var i alla fall väldigt trevligt. Vi fick två supersöta bodies med favvo-Barbapappa på som nog kommer passa alldeles utmärkt framåt sommaren.

Alex har förresten en väldigt trevlig blogg. Ni hittar den här!

söndag 28 mars 2010

Nedräkning

Ja inte till flytten utan till att det är påsk och mamma och pappa kommer upp. Björn kommer vara på Gotland så jag har beställt lite extrahjälp hemifrån. Min tanke är att jag skall ta nattmatningen och sedan lite snabbt och smidigt forsla över barnen på dem så de får ta morgonmatningen vid 6. Pappa är ju ändå morgonpigg. Detta betyder att jag skulle kunna få sova 6h i streck, underbara tanke!

Dino the dinosaur


Den här fina dräkten fick Dino av sin gudmor Helena. Har ni sett något så sött? Klorna på tårna stämmer väldigt väl överens med tånaglarna för övrigt. Vi jobbar nu på att hitta någon brun skapelse som Polly kan få.

lördag 27 mars 2010

Det blir inget med det!

För er som är oroliga över att barnen kanske eventuellt kommer att lägga till med en hemsk Linköpings dialekt kan jag lugna er med att deras föräldrar hellre går på brinnande kol i resten av sina liv.

Det är ju liksom mycket bättre om de snackar Jönköpingska. Verkligen.

IKEA en lönelördag...

...är ingen bra dag. H-e vad mycket folk. Då var vi ändå där typ 30 min efter att det öppnat eftersom våra härliga barn bestämde att kl halv sju var det färdig sovit för hela familjen. Klockan 9 hade både jag och Björn klätt på oss och ätit frukost. Det måste vara nytt rekord. I natt ställer man om klockan, låt oss säga så här - vi behöver den där timman de plockar bort.

I alla fall så handlade vi lite allt möjligt inför måndagens fotografering av lägenheten. Gäller att styla upp den lite så att folk får ett köpsug när de kliver in på visningen. Den äger för övrigt rum den 18e april så har ni inget för er så tycker jag ni skall ta vägen förbi och trissa upp priset lite.

Eftermiddagen kantades av ett besök från familjen Prahl. Mycket trevligt och framför allt fick vi vår numera dagliga fika i oss. Efter att de gått tog vi en härlig promenad i ett väldigt disigt och dimmigt Stockholm. Jag kommer verkligen sakna den här stan.

Varken jag eller Björn var särskilt hungriga eller sugna på att ställa oss och laga mat så jag föreslog att vi skulle göra en stor fruktsallad. Tyvärr råkade det slinka med två donuts med topping också när jag handlade. Jag var helt säker på att Björn tyckte om sånt men nä, helt plötsligt blir han superreko och vägrar äta sånt. Så då fick jag ju äta upp båda själv och la förmodligen på mig 3kg på kuppen. Hej karaktär!

fredag 26 mars 2010

Stavfelskontroll

När jag skriver går det rätt fort. Antingen för att en bebis skriker eller för att jag försöker hinna med något annat samtidigt. Eller så kanske jag bara fick en idé och kände att den behöver jag skriva om genast.

Detta gör ju att det ibland kan bli lite fel. Stavfel tror jag att jag klarar mig utan men enligt en viss petig person (läs mamma) så ägnar jag mig tydligen åt syftningsfel ganska ofta. Jag vet ju vad syftningsfel är men det är ju förbannat svårt att upptäcka att man gör det när man väl skriver. Jag vet att jag särskriver en del också - detta otyg. Jag skyller detta på engelskan där man särskriver i princip allting.

Nu vill jag att ni säger till mig på skarpen om jag har skrivit något som ser helgalet ut. Det är ju inte så kul eller professionellt att vara 28 år gammal och inte behärska det svenska språket. Jag lovar att inte bli arg för konstruktiv kritik. Eller jag skall försöka.

Jag är inte så bra på kritik.

Here it goes!

Som jag skrev tidigare så har jag lite hemlisar som jag hållt på ett tag. Eller väldigt länge för att vara mig. Jag har tvekat på om jag skall skriva om detta alls men förr eller senare hade det ju märkts ganska tydligt ändå. Så here we go - jag och Björn kommer att flytta från Stockholm till Linköping. Björn har blivit erbjuden ett jobb som aktiemäklare på Swedbank som var lite för bra och kul för att kunna tacka nej till. Detta i kombination med att vi hamnar lite närmare mina föräldrar (läs barnvakt) gör att vi efter MYCKET om och men bestämde oss. Efter diverse sjukdomar har vi känt hur utsatt man kan känna sig när man är ensam i en stad. Vi har naturligtvis vänner och Björn har släkt som skulle ställa upp ifall det verkligen krisade här i Stockholm också men på något sätt känns det inte som att man kan utgå ifrån att de skall hjälpa till ifall vi skulle vilja gå på bio. Björn fick erbjudandet först typ 2 dagar efter att vi fått barn men då hade vi för mycket annat att tänka på så vi kunde inte ta ställning och tackade nej. Sedan återkom de eftersom de verkligen verkligen ville ha Björn där och sa att vi kunde få komma om ett halvår eller mer och med lite funderingar så kände vi att det skulle passa oss bra.

Naturligtvis har detta varit ett väldigt svårt beslut att ta. Vi trivs fantastiskt bra i Stockholm, Björn har ju bott här i nästan 10 år! Ingen av oss har ju någon som helst anknytning till Linköping släktmässigt sett, däremot har jag 3 av mina absolut bästa vänner där. Och i och med att vi flyttar så är det ju också så att jag eventuellt kommer att behöva se mig om efter ett nytt jobb. Att jag skriver eventuellt handlar om att vi har sagt att vi skall ge detta 6-12 månader för att se. Funkar det inte så får vi helt enkelt flytta tillbaka och därför är jag inte intresserad av att säga upp mig förrän vi vet hur allt ligger till. Och just av den anledningen har jag tvekat om ifall jag skall skriva något om detta. Vart jag bor under min mammaledighet har ju egentligen ingen med att göra men samtidigt så känns det konstigt att "smyga" med det och låtsas att jag bor kvar i Stockholm när jag inte alls gör det. Jag vet ju att en del jobbarkompisar läser det här men jag hoppas de har förståelse för mitt beslut. Jag kommer naturligtvis att meddela i god tid ifall det är så att vi bestämmer oss för att stanna kvar en längre period i Linköping.

Så helt plötsligt har vi rätt bråttom med att hitta ny lägenhet, sälja gammal och allmänt fundera ut hur allt skall funka. Kul men också lite stressigt. Tanken var att vi skulle flytta i slutet av sommaren men nu verkar det som att det blir i slutet av maj istället. Som tur var så har Björn ändå semester hela juli så det blir några veckor på Gotland och en chans att vila upp sig lite.

Jag hoppas att myten om att alla pekar Fuck You i Linköping när det kommer bussar utifrån visar sig vara falsk.

torsdag 25 mars 2010

Kacka små barn

Två vanligtvis glada och söta barn har förvandlats till gnälliga och ynkliga små fisar efter vaccinationssprutor idag. -bara att härda ut antar jag och sedan hoppas på att de är tysta i natt. Allt annat såg bra ut dock, det gick tydligen inte att se på kurvorna att de haft både den ena och andra sjukdomen.

Nu till en annan fråga. På tisdag blir de 16 veckor, alltså mogna för smakportioner. Eller? Hur vet man att de är redo för sånt? Är det bara att testa och se? Skall man börja med lite gröt eller gå på potatis direkt? Vad jag har förstått så skall man inte börja med fruktpuréer för då vägrar de äta något annat senare. Nu får ni hjälpa till här!

Vad händer?

Här blir det visst inte mycket skrivet.

Gårdagen bjöd på strålande väder här i Stockholm med klarblå himmel och en ganska starkt skinande sol. Detta gjorde att vi kände att en promenad in till stan var på sin plats för att fixa lite nödvändiga grejer inför kommande projekt. Vi hann även med en lunch på Åhlens tillsammans med Björns vänner. Barnen skötte sig exemplariskt och gjorde stora ögon över att få se något annat än de sura väggarna hemma hos oss. På kvällen kom mormor, dvs min mamma förbi och hjälpte till med lite barnvakteri medan Björn var och tränade. I vanlig ordning somnade jag innan jag ens hann lägga huvudet på kudden.

Idag, närmare bestämt alldeles strax så skall vi iväg till BVC och bli läkarundersökta. De skall kolla så att barnen är där de bör vara i v15-16. Jag är rädd för att de kommer skaka på huvudet, viska för sig själva i ett hörn och se allmänt fundersamma ut och sedan avslöja "era barn ligger väldigt långt efter!".

onsdag 24 mars 2010

tisdag 23 mars 2010

Sociala medier rules

Fick i dagarna nedanstående kommentar på det här gamla inlägget.

"Hej, instämmer i fatwan!
Jag beställde en soffa (Ready) den 10 januari 2010. Leverenstid: 6-8 veckor. När nio veckor gått ringde jag, men den hade förstås inte kommit, men "den är säkert på väg".
Efter tio veckor ringde jag igen. Ja, nu hade den kommit till Värmdö. Men tyvärr saknades bäddmadrasserna, upplystes jag om.
Eftersomjag väntade gäster till helgen så ville jag ändå ha soffan och transportfirman kom onsdagen den 17 mars, började montera soffan men fick ge upp: Det saknades ben och skruv.
Efer att dom gått fick jag ihop en sängplats med hjälp av bl a en bok i lämplig tjocklek ( Gunnar Brusewitz "Våra årstider") som jag kunde stötta den lutande schäslongdelen mot!
Jag ringde reklmationsavdelningen, nr fick jag leta reda på, det ville inte transportkillarna ge mig.
Nej, någon möjlighet att få transportfirman att göra en extra körning gick nog inte...men han skulle försöka.
Efter en stund ringde transportkillen och sa att han hinte hade tid komma med grejerna och montera i hop delarna, han hade "en telefonlista att följa". Nåväl, reklamationskillen på EM-möbler på Värmdö som jag ringde upp igen lovade att transportfirmanhan skulle ringa upp på måndag (22 mars).
Ingen ringde. Jag gjorde de4t i dag, tisdag, och det visade sig att den reklamtionskillen jag talat med var sjuk, så den nya reklamtionskillen lovade att transportfirman skall ringa upp.
Puh...fortsättning följer kanske. Bäddmadrasserna hade ännu inte kommit, förresten.

Min slutsats: EM-möbler har ingen kolla på leverantörerna och heller ingen koll och inflytande över transportfirman och dom saknar tydligen också ett internt överlämningsssystem. Börja förstå varför EM-möbler vill ha pengarna innan dom fullgör det dom har lovat. Bättre kundfokusering är önskvärt."

Kul att "Gunnar" förmodligen googlat EM Möbler och fått upp mitt inlägg. Företagen får passa sig helt enkelt. Eller så kanske jag skall vara mindre Sverkig innan de skickar några bulvaner på mig.

måndag 22 mars 2010

Jönnet style

Jonas var uppe i helgen och hade med sig ett trevligt lite paket med en massa fina grejer till de redan rätt bortskämda tvillingarna. Med fanns också ett kort som Sassa hade skrivit majoriteten av texten på men längst ner hade världens goaste Noel, 4½ år avslutat - alldeles själv! Alltså inte fått någon hjälp att bokstavera eller skrivit av någon annan utan detta har han skrivit alldeles själv. Han är ju ett tvättäkta A-barn alltså. Och visst, det kanske saknas ett R någonstans men han är ju born and raised in Jönnet, där använder vi inte R om vi absolut inte måste. För att citera min kära kusin Helena när hon pluggade på Gotland:
"Öh ä ha vi Las på tossda elle?" (Hej är det någon som vet ifall vi har Lars på torsdag?)

söndag 21 mars 2010

Men va faaan

Två barn som vägrar sova efter klockan 6. Det snöar ute. Mitt hår ser för jävligt ut och känns som ett paket smör trots att jag precis tvättade det. Mina hormoner som kommit igång efter amningen gör att jag fått ett acneutbrott i ansiktet. Jag är blekare än blekast. Det snöar ute. Jag har glömt lämna tillbaka en bok på bibblan som säkert är försenad vid det här laget. Jag har inga kläder att ha på mig men vägrar köpa nya förrän jag tappat de sista 4-5 kilona som dallrar på mage och lår. Det ligger en gigantisk hög med papper som varken jag eller Björn orkar gå igenom. Det är inget på TV. Jag funderar på att baka något men har ju inte en ingrediens hemma och orkar inte gå och handla. Behöver vid närmare eftertanke inte mer sötsaker ändå. Önskar att vi hade en kakelugn hemma.

Men nog gnällt. Nu kan vi med otroligt gott samvete stanna inne och sova bort hela dagen och ta igen lite förlorad nattsömn istället. Och sen kan vi glädja oss åt att vi slipper ha söndagsångest i form av att man skall upp och jobba imorgon. Hemma hos oss går vi nämligen alltid numera upp kl 6.

lördag 20 mars 2010

Naken, ensam och exposed

Kvarteret Skatan var fantastiskt roligt!

Men nu har jag varit utan mina barn i nästan 5h. Det känns jobbigt och konstigt. Jag förväntar mig att de skall komma springande och slänga sig om halsen på mig när Björn kommer hem med dem. Fast det kommer de ju inte göra. Förmodligen sover de. Sen kommer Polly fisa och flina lite i sömnen. Dino kanske lägger en spya på min axel när det är dags för kvällsmat - men vet ni? Det gör inget, bara de kommer hem.

Kvarteret Skatan

Idag är det dags att kvittera ut julklappen jag fick av Björn - biljetter till Kvarteret Skatan på Rival. Det blir jag, mamma och Jonas som skall gå. Pappa säger att han förstår sig inte på den typen av humor, Sassa och Björn måste ta hand om barn därav trion som skall gå.

Jag hoppas Dino kan tänka sig att somna om en stund för annars kanske jag inte fattar skämten alls. Efter 3 matningen i natt tyckte Dino nämligen att det var hemskt onödigt att somna om så hann och jag hängde i soffan. Vid 7 vaknar jag och är helt genomsvettig pga svettig liten bebis som ligger som ett frimärke på mig. Med det i åtanke var det ju inte min dröm så konstig - jag körde någon viktig tävling på längdskidor med en bebbe som klamrade sig fast runt min hals.


torsdag 18 mars 2010

Top 5 lista

På tal om att reta upp sig. Här kommer en topp 5 lista över saker jag gör när jag vill reta Björn lite lite extra.

På 5e plats:
Glömma fälla ner toa-locket.
Ja jag vet, det är bara män som gör sånt. Män och jag. Jag orkar inte och tycker dessutom inte det är så farligt om toalocket är uppe. Hellre det så man ser vad som väntar än att öppna och mötas av något otrevligt.

På 4e plats:
FetDiskutera emot när vi pratar damfotboll
Superfeministen i mig kan liksom inte bara sitta och vara tyst när jag hör att någon klankar ner på damfotboll. Eller vilken damsport som helst vid närmare eftertanke. Till saken hör att jag ju egentligen tycker som Björn men det behöver ju inte han få veta.

På 3e plats:
Lägga beslag på TV, dator och bebis
Mycket vill ha mer och är man kvinna så kan man naturligtvis multitaska och göra allt på en gång.

På 2a plats:
Inspektera ansikte och rygg efter jakten på den perfekta klämbara finnen
Jag borde ha blivit skönhetsterapeut. Jag fullkomligt älskar att granska Björns kropp och försöka hitta något klämbart. Nu är ju mannen född med någon slags mutant gen som gör att han inte har en finne någonstans men det hindrar mig inte från att millimeter granska hans kropp. (Till mitt försvar här så bad faktiskt Björn mig klämma en gång när vi var i Thailand, precis när vi blivit ihop. Han ångrar nog det rätt bittert nu.)

Och ta-ta-ta-ta-daaa

På 1a plats:
Envisas med att säga att Fredrik Ljungberg är världens bästa fotbollsspelare
Det finns ingen, och då menar jag INGEN som Björn stör sig så ofantligt mycket på som Freddie. Han är tydligen en av världshistorians sämsta fotbollsspelare och det enda han lyckats med är att få till en bra reklambild. Min replik blir alltid "Han hade väl knappast fått spela i startelvan i Arsenal eller varit med så länge i landslaget om han nu var så kass?" Och detta enkla lilla citat kan få Björn att bli skogstokig and I love att han går på den finten varenda gång!

Jag och Steffo

Steffo Törnqvist. Det finns något med den mannen jag inte tål. Han och Stig Malm ligger förträffligt högt upp på min lista över gubbar som inte borde få synas i TV mer än nödvändigt. Steffo - bara namnet? Det fattar ju alla att han inte heter Steffo på riktigt. Han heter säkert Staffan men har insett att det är ett alldeles för alldagligt stagenamn och därför lagt sig till med Steffo istället. Steffo gör inget annat än att provsmaka viner och diskutera cigarrer samt försöka sig på ett skämt eller två som bara dör ut.

Men idag kände jag att jag och Steffo äntligen connectade lite. För er som var uppe eller kanske fortfarande hemma så var det ett punkband från Fagersta idag på Nyhetsmorgon som hette Bruket. Jag hörde inte när de spelade så jag skall inte uttala mig om musiken men vad jag däremot tänker lacka sönder på är intervjun de gjorde. I stolarna sitter två av bandmedlemmarna och skall svara på lite frågor och prata om sitt band. Den ena ser väl normal ut men den andra sitter med solglasögon på sig inomhus och dessutom med en tändsticka i munnen. EN TÄNDSTICKA. Den här tändstickan har han sedan hela intervjun igenom och det enda han gör är att vara sådär brutalt nördig och försöka vara så cool han bara kan vara. Sådär "hö-hö-det-blev-lite-sent-igår-kväll-hö-hö-klia-i-skrevet-och-lukta-under-armen-kul". Jag höll på att skämmas ihjäl. Till och med Björn reagerade på att jag reagerade eftersom jag annars faktiskt är ganska lugn men den här idioten var bara för mycket. Till slut reagerar även Steffo "Har du tänkt att äta upp den där tändstickan?" varpå killen mumlar något genant till svar.

Helt plötsligt är Steffo inte så töntig längre. Någon behöver läxa upp de dära ungdomarna!

Hemlisar

Jag har en massa hemlisar som jag gärna skulle vilja berätta men som jag tyvärr inte kan yttra mig om än. Inget skvaller om kändisar och sånt ifall ni trodde det utan saker som rör mig, Björn och resten av familjen. Mycket att fundera över, att fixa med och besluta om så bloggen blir lite lidande ett tag framöver. Jag jobbar på för att hitta en lösning på detta och hoppas kunna informera er inom kort.



Nej jag är inte gravid igen.

onsdag 17 mars 2010

Roligast just nu



Vi har insett att om man placerar godingarna i varsin babysitter mitt emot varandra med ett babygym i mellan kan man få upp till 15minuter fri tid att hitta på något annat. De blir som uppslukade och tycker det är skitkul. Nu gäller det att inte hålla på allt för mycket så de blir trötta på ett. De dära ongarna - de blir ju så lätt uttråkade!

Det börjar närma sig

Jag har försökt förtränga att Dagen D snart är här. Dagen när Björn börjar jobba igen och jag kommer att vara ensam med monstren. Jag har skjutit dagen framför mig rätt länge och typ tänkt att "Ja men då är de ju 3½ månad, då kan de ju typ äta själva och kommer sova hela nätterna". Yeah right. Jag kommer vara helt slut. Jag kommer vara en vandrande vålnad som inte får sova på nätterna och framför allt inte på dagarna. Säg hejdå till att kunna duscha, borsta tänderna, äta lagad mat, surfa, sminka sig eller ta en fika. Eller så blir det bara helt underbart med långa promenader i vårsolen, häng på balkongen i eftermiddagssolen och kanske att jag orkar engagera mig i någon mammagrupp och träffa någon som verkar normal, det vill säga någon som kan tänka sig att prata om något annat än bajsblöjjor och mjölkstockning.

Det skall bli spännande.

tisdag 16 mars 2010

Britains got talent

Lite bättre, lite roligare!




bäst är ändå dem här!
(Gick tyvärr inte att klistra in klipp men leta vidare efter dem på Youtbe)

måndag 15 mars 2010

Rumble in the djungle

In the red corner:
Dino William Hugo Runfeldt Nero
Matchvikt: 5.2 kg
Styrkor: Skalman klocka som ringer efter exakt 3h samt höga C i skrik.
Fans: Polly

In the blue corner:
Julia Margareta Viktoria Nero
Matchvikt: Okänd, eller åtminstone inte offentlig
Styrkor: Lilla rumpdasken som gör att små barn inte orkar hålla sig vakna
Fans: En halvt sovande björn

00.10
Första ronden
Dino går hårt ut med att larma om att det nu är EXAKT 3h sen han fick mat senast. En serenad i längd med Svansjön skriks innan mamma Julia orkar gå upp och försöka få honom att somna om.
1-0 till Dino

01.15
Andra ronden
Återigen tar Dino kommandot och kräver att mat skall utdelas omedelbart. Helst för 5 minuter sedan. Mamma Julia tycker dock att han kan ta och hålla sig lite till, för att vara helt exakt ungefär 3h till. Julia går ut på rumpdaskaren, dvs lätta puffar i rumpan vilket gör att Dino omöjligtvis kan hålla ögonen öppna.
1-0 till Julia

02.00
Tredje ronden
Dino lackar ur fullständigt och tar fram sitt höga C som skär igenom glas och betong. Mamma Julia tar upp honom ur sängen men fintar och sätter sig i soffan i vardagsrummet istället. Dino blir återigen utsatt för rumpdaskaren och somnar. Det är åtminstone vad han ger sken av men vad Julia inte vet är att han kör sin "Sleep with one eye open" och vaknar till i exakt samma sekund som mamma Julia lagt sig i sängen igen.
1-0 till Dino

02.30-3.20
Fjärde ronden
Vad som närmast kan likna ett schackspel mellan Ryssland och USA. Dino är givetvis Ryssland. Till slut anser Julia att han hållt sig tillräckligt länge och äntligen får Dino smaka på det han så länge kämpat för - dvs BabySemp 1. I sin iver äter han för fort och hamnar i matkoma efter halva flaskan.
1-0 till Julia

06.00
En helt ny match startar som Julia inte hade ämnat att ställa upp i överhuvudtaget. Dino tar en förkrossande seger då. Och även vid matchen som gick av stapeln vid 8.30, även denna utan Julias egentliga medverkan.

söndag 14 mars 2010

Dagens kommentar

"Men jag hade verkligen ställt mig in på att de skulle sova länge i natt"

Björn helt uppgivet kl 06 på morgonen.
Note to self - allt mer än 2h är bra!

Snart från min mobil

Jag håller på och klurar lite hur jag skall kunna blogga från mobilen. För en stressad tvåbarnsmamma som gärna vill dela med sig lite kort och effektivt om dagen verkar det guld värt men eftersom jag inte har en Iphåne så måste jag fixa och trixa lite för att få till det. Jag kanske även bör försöka ta reda på vad det hela kalaset kostar innan jag sätter igång. Jag vill ju helst inte få hem en räkning på flera tusen från snål-Telia. Det finns ju inga man garvar så mycket åt som såna som surfat konstant på sin mobil när de varit utomlands och sen blir de förvånade när räkningen kommer..

lördag 13 mars 2010

Håll tummarna

Igår var vi tillbaka på kontroll på SÖS gällande RS-viruset. Läkaren tyckte båda såg OK ut och vi är numera utskrivna från sjukhuset. Polly, som vi varit mest oroliga för, hade gått upp ca 40g sen vi vägde dem i måndags. Inte så mycket kanske men åtminstone gått upp lite. Den andra lilla köttbullen hade gått upp nästan 500g - PÅ 5 DAGAR. Här får vi nog ta och jobba lite med diet i framtiden känner jag. Han är i sitt bästa matstadie just nu och vill ha mat jämt, hela tiden och helst innan han ens kommer på att han är hungrig.

I vilket fall som helst så får vi traggla rätt mycket med Polly inför varje måltid. Vanligtvis får de mat ca 7-8 ggr per dygn. Av de gångerna kanske hon äter som vanligt 1-2 ggr, dvs runt 100 ml. De andra gångerna får vi kämpa och kämpa för att få i henne typ 40 ml. Inför sista matningen testade vi att byta från BabySemp till NAN och ser man på, tösen slukade allt och tog till och med en påfyllning utan att gnälla speciellt mycket. Nu håller vi tummarna för att hon fortsätter i samma stil.

Nytt på krukfronten

Idag har vi handlat nya blommor till lägenheten. Jag har nämligen lyckats ta död på det mesta. Nytt för dagen är två stycken orkidéer. Jag ger dem 2 månader. Sen slog jag även till på en Hortensia. Det kan bli intressant att se hur länge den får hållas levande. Jag ger den 1 månad. Det stod något om att den skall hållas konstant fuktig vilket borgar för en ännu kortare levnadstid men vi får se om jag lyckas. Här hemma är det nämligen upp till mig om det skall spira något. Björn skyller på att hans fingrar har alla färger utom gröna.

Björn the blogger

Björn ger titt som tätt lite skit på att jag läser mycket bloggar. Han har en särskild hang-up på Alex Schulman. Det har väl vid närmare eftertanke ungefär hälften av Sveriges befolkning också. I alla fall så har Björn helt plötsligt tagit tag i det själv och skrivit ett gästinlägg på hans fotbollsklubbshemsida och vet ni vad? Killen har ju talang. Jag tycker det är riktigt roligt om jag får säga mitt. Har vi tur kanske han dyker upp här inom en snar framtid också. Det hade ju varit kul att få läsa hans syn på saken också. Jag brukar nämligen välja att lyssna på det jag tycker verkar viktigt när han säger något.

torsdag 11 mars 2010

Noooo not the hair!!

Så kom dagen som alla säger kommer. Det vill säga dagen när håret får sig en hormonchock och bestämmer sig för att trilla av. I kilovis. Jag har kanske haft världens bästa hår under tiden jag var gravid och ett tag efteråt. Tjockt som fan, glänsande som en nypolerad bil och bara allmänt ofettigt. Sen slutade jag amma. Hell broke loose och jag tappar numera gigantiskt mycket hår. Det känns dessutom aldrig som om det blir rent hur ofta jag än tvättar det. Topparna är helt slitna trots att jag klippte mig för inte så länge sen. I ren panik hastade jag därför iväg till Apoteket när vi var på Gotland för att få tag i några vitaminer. Apotekaren försökte då sälja på mig något i stil med Regaine, dvs medel för män som är på väg att bli flintis. Jag försökte vänligt men bestämt säga att det liksom inte var det som var problemet, jag fäller inte hår fläckvis utan rätt jämnt över hela huvudet. Apotekaren stod på sig och sa att det var det här som gällde. "Men testa det själv då på ditt flintskalliga huvud" sa jag inte men var på god väg.

Istället hamnade jag på en hälsokostaffär där tjejen förklarade att enbart äta vitamin B5, som tydligen var det som gällde inte särskilt effektivt för jag behöver en massa andra viaminer också. Så nu tar jag två matskedar av något bajsäckligt gult varje dag. Jag hoppas det gör att mitt hår stannar på huvudet för annars måste jag klippa mig till något där det inte ser ut som jag har en liten råttsvans till tofs. Gärna en smidig frilla som inte behöver fixas varje morgon.

Angående det här med hår så läste jag "Innan du fanns" (som för övrigt är en klart läsvärd blogg) att man får mindre hår på benen när man är gravid. Det trodde jag också. Jag hade nästan inget hår alls på benen tyckte jag typ de två sista månaderna. Efter förlossningen och när jag kissat ut ungefär 23l vatten så insåg jag dock att det bara var något jag inbillade mig. Jag hade precis samma antal hårsäckar som innan bara att de hade hamnat längre ifrån varandra på grund av Michelingubbe tillståndet jag befann mig i. Nu kanske det bara var jag men jag tycker att ni som ev är gravida kan tänka på det lite och se ifall min tes stämmer.

Yaay it worked!

Gud is the shit. Eller inte.
Barnen är åtminstone lite piggare, jag skulle nog vilja säga att Dino nästan är helt frisk förutom lite hosta som kommer då och då. Polly å andra sidan har börjat någon Beach 2010 diet och äter inget, eller väldigt lite innan kl 11 på morgonen. Men hon skall vakna ändå vilket kan tyckas vara lite onödigt. Vi vill naturligtvis att hon skall äta betydligt mer men samtidigt så verkar hennes allmäntillstånd ganska bra. Hon har ingen feber, är vaken och med i vad som händer, skrattar och orkar framför allt vara vaken ganska långa perioder. När hon sover så sover hon gott och rofyllt så jag antar att hon bara kanske inte är så hungrig just nu? Vi skall tillbaka på kontroll imorgon och sen får vi väl se vad läkaren tycker.

Tack för allt fint stöd, vare sig det handlade om spirituellt eller bara ett hej i kommentarsfältet. Ni är ju fantastiska!

onsdag 10 mars 2010

Samtal med Gud

Hej Gud.

Du och jag har inte snackat förut. Om sanningen skall fram så är det ju en av oss som är starkt skeptisk till att den andra överhuvudtaget finns. Men helt plötsligt får man barn och när ens barn blir sjuka så är åtminstone jag beredd att ompröva allt.

Så Gud, om du nu finns, jag lovar att försöka bli en lite lite lite bättre människa om du bara drar ditt strå till stacken och gör mina barn friska. Kan du trolla bort hostan som gör att de kippar av andan? Kan du göra dig av med allt slem som verkar sitta hela vägen ner till magen på dem? Kan du göra så att de får behålla den mat vi sitter och tvingar i dem var 3e timma och att de slipper spy upp allt i hostattacker? Kan du göra så att de fortfarande orkar le och skratta lite för det betyder otroligt mycket för oss.

Tack.

tisdag 9 mars 2010

RS it is

Mycket riktigt så fick barnen, eller har fortfarande ett RS virus i kroppen. Söndag till måndag natt fick vi knappt i dem någon mat alls och allt de gjorde var att hosta så vid 7 tiden på morgonen ringde jag Vårdguiden som tyckte att vi skulle åka in med dem till Södersjukhuset. Sagt och gjort, vi hamnade där hela dagen och hela natten och kom hem för typ 3h sen. Barnen mår under omständigheterna rätt bra men igår så fick Polly bli sondmatad ett par gånger då hon inte orkade äta själv. Dino verkade friskna till i samband med att de fick andas in lite ångad gas och klarade sig därefter galant men för att slippa dela på oss och barnen fick vi alla stanna. Nu är vi hemma på permission och är sjukt trötta. Barnen verkar inte förstå att de också borde vara det utan de ligger och ler och skrattar hela tiden. Förstår inte riktigt vad de tycker är så förbannat kul... På fredag skall vi tillbaka på återkoll och därefter bör vi hålla oss ifrån allt vad småbarn och pensionärer heter eftersom vi tydligen smittar. Ser ni oss - byt trottoarkant!

söndag 7 mars 2010

Lämplig bestraffning?

Björn hojtade glatt till i veckan att han och fotbollsgänget skall åka på Finlandskryssning den 9 april.

Det är vad han tror ja.

Killarna han åker med är väl inte de som sitter och diskuterar politik över ett glas vin direkt. Jag ser mer scenarion som fyllecell, hängande under vinbuffékranar samt uppvaknande jämte en hyena dagen efter. Inte Björn då förstås.

Nu till en lämplig bestraffning(läs belöning för mig) för att han skall åka iväg och lämna mig ensam med barnen i två dagar + de ytterliggare två dagarna det tar för honom att kurera sig från bakfyllan.

En dag på lyxigt SPA?
En shoppingrunda på stan?
En vecka i solen?
Ett obegränsat kreditkort?
En häst?

Jag skall fundera lite till.

No comment


Bara i Jönköping..

Tillbaka i civilisationen

Tillbaka efter en faktiskt ganska omtumlande vecka på Gotland. Det hela började bra med att vi faktiskt kom iväg i tid på morgonen och till och med hann stanna och tanka på vägen till Nynäshamn. Mindre bra var dock att jag tyckte det blåste full sjögång på vägen över och mådde jätteilla. Enligt Björn var det lätta brisar..

Väl framme hos Björns föräldrar intar vi deras flygel och tänker att vi genast skall sätta igång en härlig brasa. Tyvärr hade en kråkjävel byggt bo i skorstenen vilket resulterade i att rummet ganska snabbt rökfylldes med sotig rök. Jag och barnen fick fly hals över huvud och Björn fick leka brandman och även sotare för att försöka få ordning på spektaklet. Efter att ha rensat ur trodde vi att vi skulle kunna bo där igen men det luktade lite väl mycket. Inte så farligt för oss men man vet ju inte riktigt hur de små påverkas. Istället blev det så att vi bodde inne hos Björns föräldrar vilket kanske inte var vårt drömscenario från början men funkade helt ok ändå. I flygeln fanns det nämligen ingen TV, ingen dator, inget nät överhuvudtaget utan bara en braskamin som sotade. Jag fick elektronik abstinens och så var valet gjort.

Veckan har gått ut på att försöka pussla ihop det så att Anita (Björns mamma) inte skulle behöva vara ensam med de två terroristerna allt för länge medan jag och Björn skulle försöka hinna med att fixa i stugan. I mellan det ville Anita också ner till stugan, Björn ville hinna vila lite och jag ville hinna in till Visby. Det blev en liten blandad kompott kan man säga.

I torsdags började vi ana ugglor i mossen och misstänka en förkylning på barnen. Björn var dålig för någon vecka sedan och som ett brev på posten så blev barnen naturligtvis det också. Nu är det 1-1 mellan mig och Björn, jag gav dem maginfluensa och han en förkylning. Så nu så här på söndag så har vi haft två rätt jobbiga dygn med barn som inte velat äta, hostat och snorat. Dino var ett tag så hes att han inte kunde skrika alls. Det var naturligvis hjärtskärande att höra men är man hemsk om man säger att det var rätt skönt också? De verkar ha lite ont i halsen då det går alldeles utmärkt att tutta på en napp men när det gäller mat så är det mycket kämp för att få i dem mat alls. De har dock ingen feber och är rätt pigga i mellanåt men jag har redan hunnit stirra upp mig om att de förmodligen har fått ett RS-virus så imorgon är det jag som ringer någon som vet. Vi skall egentligen till BVC imorgon och vaccinera men det känns inte helt lämpligt med infektion i kroppen.

Tja, det var väl ungefär det som hänt den här veckan.
Over and out.

torsdag 4 mars 2010

Hörrni!

Vi är inte döda. Vi är på Gotland. Hit har internet inte kommit än. Tillbaka på Söndag.