torsdag 11 mars 2010

Noooo not the hair!!

Så kom dagen som alla säger kommer. Det vill säga dagen när håret får sig en hormonchock och bestämmer sig för att trilla av. I kilovis. Jag har kanske haft världens bästa hår under tiden jag var gravid och ett tag efteråt. Tjockt som fan, glänsande som en nypolerad bil och bara allmänt ofettigt. Sen slutade jag amma. Hell broke loose och jag tappar numera gigantiskt mycket hår. Det känns dessutom aldrig som om det blir rent hur ofta jag än tvättar det. Topparna är helt slitna trots att jag klippte mig för inte så länge sen. I ren panik hastade jag därför iväg till Apoteket när vi var på Gotland för att få tag i några vitaminer. Apotekaren försökte då sälja på mig något i stil med Regaine, dvs medel för män som är på väg att bli flintis. Jag försökte vänligt men bestämt säga att det liksom inte var det som var problemet, jag fäller inte hår fläckvis utan rätt jämnt över hela huvudet. Apotekaren stod på sig och sa att det var det här som gällde. "Men testa det själv då på ditt flintskalliga huvud" sa jag inte men var på god väg.

Istället hamnade jag på en hälsokostaffär där tjejen förklarade att enbart äta vitamin B5, som tydligen var det som gällde inte särskilt effektivt för jag behöver en massa andra viaminer också. Så nu tar jag två matskedar av något bajsäckligt gult varje dag. Jag hoppas det gör att mitt hår stannar på huvudet för annars måste jag klippa mig till något där det inte ser ut som jag har en liten råttsvans till tofs. Gärna en smidig frilla som inte behöver fixas varje morgon.

Angående det här med hår så läste jag "Innan du fanns" (som för övrigt är en klart läsvärd blogg) att man får mindre hår på benen när man är gravid. Det trodde jag också. Jag hade nästan inget hår alls på benen tyckte jag typ de två sista månaderna. Efter förlossningen och när jag kissat ut ungefär 23l vatten så insåg jag dock att det bara var något jag inbillade mig. Jag hade precis samma antal hårsäckar som innan bara att de hade hamnat längre ifrån varandra på grund av Michelingubbe tillståndet jag befann mig i. Nu kanske det bara var jag men jag tycker att ni som ev är gravida kan tänka på det lite och se ifall min tes stämmer.

4 kommentarer:

Ida & Johanna sa...

känner igen de där ! Hår överallt . . . Ja utan på huvudet då . Man tror man är flint varje gång man kliver ur duschen. De är liksom inte bara att var gravid och föda barn . . .tack och lov så känns de som de är något färre hår som faller så här två månader efter jag slutat amma. De kanske jag aldrig skulle skrivit, nu kanske jag vaknar och har allt hår på kudden imorgon !

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Mattis sa...

Usch, vet precis vad du pratar om! Vet inte inte om det är nån tröst, men efter ca 2 månader lugnade det sig för mig. Jag var totalt övertygad om att jag skulle tappa ALLT hår med den mängden på hårborste, kudde, axlar osv.... Hade uppsatt hår i två månader. Fällde värre än en hund på våren. Men jag blev varken flint eller "gles". Bara riktigt trist att se ut som en risbuske.
Härligt att kidsen kryar på sig. Nu hoppas vi att våren raderar alla förbannade sjukdomar så vi föräldrar kan njuta av ett gott hälsotillstånd i hela familjen!

Mattis sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.