måndag 31 augusti 2009

76 cm

Japp och det är inte omfånget runt min midja om ni trodde det. Snarare typ 105 eller något..
Nä förstår ni, 76 cm är det beryktade Stockholmsmåttet som jag och Björn har fått lära oss mer om i helgen när vi var ute och spänkade efter barnvagn.

76 cm är nämligen maxbredden som man kan ha på barnvagnen ifall man vill kunna komma igenom dörrar till affärer och offentliga platser, om man vill kunna ta sig in i hissen till tunnelbanan, om man vill kunna åka rulltrappa, om man vill åka någon annan buss än de blåa citybussarna etc. 76 cm. Glöm inte det.

Med andra ord blev genast vårt val betydligt enklare, det finns numera bara 3 stycken varianter för oss att välja på. Samtliga är på 75 cm så då har man ju heeeela 1 cm till godo. Känns som det kan bli rätt mycket skavmärken och whiplashskador när jag är i farten.

Av de tre alternativen är 2 st supersnordyra. Naturligtvis en Urban Jungle, en som heter Easy Walker eller något och den tredje som är ett litet billigare märke vid namn BabyTravel. Thats it. Nackdelen med samtliga är att när barnen är för stora för att ligga i liggdelen så måste man vända dem framåt. Den enda vagnen som har ett omställbart handtag så man kan ha ögonkontakt med dem lite längre är typ 79cm - med andra ord för bred för att fixa något.

Så nu är frågan; är det värt att inte ha någon ögonkontakt med dem efter typ 7-8 mån (eller när man nu vänder på dem) bara för att kunna åka kommunalt och ta sig in i affärer eller skall vi satsa på en större vagn?

Jävla skit-Stockholm.

fredag 28 augusti 2009

Status

Vecka: 20+5
Mår: Bara bra, är lite trött idag men aldrig annars vilket är bra antar jag. Har kassa järnvärden dock.
Har mått: Bra sen v14 tror jag.
Temprament: Som en filbunke, finns inget som kan göra mig upprörd. Absolut ingenting.
Mood: Lätt neggo till att jobba mer nu en fredag.
Cravings: Inga alls än så länge. Men det vore ju synd om jag inte fick några så jag fortsätter att äta lite choklad då och då. Mest för att jag ska..
Vikt: Har nått flodhäststatus
Kön: Har lite olika teorier. Först trodde jag det var en av varje eftersom hon som gjorde ultraljudet kunde vara såååå himla säker på att det var tvåäggs. Nu har jag ändrat mig och tror två tjejer eftersom hjärtslagen var väldigt lika och dessutom rätt snabba. Är det bara jag som läst det eller brukar inte tjejer ha lite snabbare hjärtfrekvens?
Hoppas på: Två siamesiska tvillingar. Det verkar smidigt.
Hade velat: Vinna fem miljoner på lotto och ha en privatchaufför som körde hem mig från jobbet.
Stoltast: Alla tror jag
Längtar efter: Helgen. Att bara slappa och inte göra något alls. Fast imorgon skall jag gymma lite tror jag. Eller jag säger det ialfl. Det låter bra.


Ha en trevlig helg allihopa!

Nytt namn

Vad sägs om Belze och Bub?

Inget mina föräldrar uppskattade men jag tyckte det var lite kul ialfl. För er som inte vet, slå ihop namnen och googla.

Meddelande till någon i vårt hus

Vi förstår att du säkert tyckte det var en strålande idé men vi andra i huset uppskattar om du kunde vänta till åtminstone kl 7 innan du satte igång att borra i väggarna. Idiot.

Och till det miffo som lät sin hund skita precis utanför porten så man inte har en chans att väja; när har du funderat på att plocka upp den?

torsdag 27 augusti 2009

Profylaxkurs

Vi funderar på om vi ska ta och anmäla oss till en sån där profylaxkurs. Det är för den oinvigda en kurs i hur man lär sig att slappna av, andas och "gör sin förlossning till en sån trevlig upplevelse som möjligt". Just det sista är ju kanske lite skrattretande eftersom jag tror att man är illa ute om man inte ens vill inse att det faktiskt kommer bli lite jobbigt och göra lite ont. I vilket fall som helst så är ju inte sånt här gratis direkt och vi vet ju inte ens om jag kan föda vanligt eller om det blir ett kejsarsnitt.

Jag har en liten sån där egen föreställning om såna där kurser. Att det sitter ett par i mitten där han spelar lite gitarr och hon sitter och hummar med benen i kors. Sen sitter man i en ring tillsammans med ett gäng muppar och där alla skall sitta och flåsa i kapp. Sen kommer någon av stjärnorna i mitten få för sig att det vore ju fantastiskt kul om alla flyttade ett snäpp till vänster. Så bakom mig hamnar någon 45 årig förstagångspappa som har manchesterbyxor på sig och ett par birkenstocktofflor med gråa tubsockor i. Björn däremot har säkert fått hoppa över till någon yppig 18 åring som lyckats bli på smällen och nu sitter ensam i gruppen för hennes mamma har tvingat dit henne. Typ..

Min fråga; är det värt typ 2000 pix? Blir man så himla mycket lugnare av det? Är det något man verkligen har nytta av?

Ny mobil

Det lutar åt att det här blir min nya mobil, någon som vet något eller hört något eller framför allt vet vart det ligger ett berg av såna här som man kan få gratis? Den heter Sony Ericsson W995, tydligen egentligen en musikmobil i första läget men har en kamera på 8mpx.

Besviken

Man kan ju tro att efter en halv nakenbild i gårdagens inlägg borde mitt besökar antal riktigt skjuta i höjden men så var tydligen inte fallet. 1 extra besökare dock, hoppas du inte fick dig en chock och försvinner för alltid.

onsdag 26 augusti 2009

Välja sjukhus

Det blev ett rätt hetsigt besök hos barnmorskan idag. Kändes väl sådär eftersom vi egentligen hade tusen frågor och kanske helst ville sitta där hela dagen men hon hade ju av förståeliga skäl inte möjlighet till det. Det kändes kanske dock som att hon hade kunnat läsa på lite mer innan hon tog emot oss för det finns faktiskt inte sååå mycket information att få när man väntar tvillingar som det gör för vanliga graviditeter. I vilket fall som helst så fick vi lyssna på lite hjärtljud från de båda vildingarna. Tydligen gjorde de sitt bästa från att hela tiden slinka undan när hon försökte lyssna men vi hann ändå höra att allt var bra med båda två. Sen var det den obligatoriska uppläxningen i att man måste ta det lugnt, äta ordentligt och att mina järnvärden var skitdåliga. Trots föregående inlägg.. Nu är dock blutsaft inhandlat så vi ska väl se om vi inte kan få ordning på det också. Passade på att väga mig också, mina nerver säger jag bara. Jag har gått upp 8kg redan så med andra ord kan nog det där 20 kg stämma rätt bra. Jag förstår inte hur jag skall orka gå runt och bära på typ 80kg, det finns ju inte.

I vilket fall som helst var vi tvungna att börja fundera på vilket sjukhus vi vill föda på. Vi väljer just nu mellan två alternativ;

SÖS – Det närmaste och mest centrala sjukhuset, ligger på Södermalm. Tar väl max 10 min för oss att åka dit förutsatt att det inte är massa kö. Har ca 25 förlossningar eller något sånt varje dag vilket också betyder att det kan finnas en risk för att det blir rätt trångt. Å andra sidan sa barnmorskan att man är garanterad ett eget rum när man föder tvillingar men det vet man ju hur det kan bli med det. SÖS är också det akutsjukhuset dit de tar alla misshandlar och allt annat och även om man nu inte hamnar på akuten så känns det inte så bra av den anledningen. Bra är ju dock att de faktiskt utför så pass många födslar vilket betyder att de har mer än en doktor på plats ifall något skulle hända. De är ju också förmodligen vana av tvillingfödslar och annat. Och så ligger det ju som sagt var väldigt nära.

eller

Huddinge – Vet inte så mycket om det här sjukhuset alls mer än att det tar väl typ 15-20 med bil från oss. Inget direkt akutsjukhus men ändå väldigt stort. Jag har fått för mig att det kanske inte sker riktigt lika många födslar där vilket kan vara både positivt och negativt. Bra som i att man slipper trängas med en massa andra och kanske får lite extra omtanke och vård, neggo för att de kanske inte har så mycket personal på plats och säkerligen inte under julen/nyår eftersom man kan ge sig fan på att de skall ut då.

Vad hade ni valt?

Hämnden är ljuv


Den här bilden är på en mindre munter Björn som jag igår tvingade i lite blodpudding. Det är nämligen typisk preggo-mat som tydligen skall vara bra för järnvärden och sånt. Jag höll även på att få ett spel på Björn när han senare vill ha ett glas mjölk till - man måste nämligen dricka något med c-vitamin för mjölkprodukter tar ut järnvärdet helt. En väldigt mysig tisdagkväll med andra ord. Särskilt eftersom vår fläkt är lite sådär..

Straffet från Björn var obarmhärtigt. Idag "tvingade" han upp mig på morgonen för att stryka hans skjorta. Han sa något om att det minsann inte skall vara en lekstuga att vara gravid och att jag borde axla hemmafru rollen bättre. Typ. Så här får ni v2o bilden, iförd ett par otroligt fräscha trosor. Yummie.



Och naturligtvis så har inte B tvingat mig till något, snarare tvärtom.

tisdag 25 augusti 2009

Fat ass

Imorgon skall vi till barnmorskan igen för andra gången. Hon vet inte om att vi väntar tvillingar än eftersom ultraljudet görs på annan plats så det kan ju bli intressant. Vi har väl ungefär tusen frågor till henne så vi får se hur hon styr upp det här. Tydligen blir det ju lite fler besök för oss nu och när vi dessutom måste bestämma sjukhus redan nu kan det ju bli lite svårt med tanke på att vi inte alls vet hur de har tänkt att komma ut. Mycket hänger tydligen på hur första babyn ligger i magen – rumpan först = kejsarsnitt. Men det kan säkert ändras fram tills det blir dags. De stökar runt rätt mycket i magen nu känns det som och igår när jag låg och tittade på TV på kvällen så stod magen konstant till höger så då trängdes de väl där båda två.

Imorgon kommer också en annan dom, nämligen när man ställer sig på vågen för att se exakt vad som har hänt där. Naturligtvis har jag gått upp i vikt och det är inget jag är rädd för eller tycker är konstigt på något sätt. Däremot är det ju inte så himla kul om all vikt sätter sig i en dubbelhaka, gäddhäng på armar eller annat. Det får gärna vara koncentrerat till magen och försvinna i samma sekund som barnen kommer ut. Tydligen går man upp runt 20 kg med tvillingar. Det skall vi nog försöka undvika tror jag. Hittills kommer jag fortfarande i alla byxor ben och lår-mässigt men det går ju inte knäppa alls. Detta har jag skyllt på magen fram tills jag fick syn på min röv i spegeln på hissen upp till jobbet. Its gigantic! Så nu vet jag vart jag har lagt de där extrakilona någonstans – på det lättaste stället att träna bort dem. NOT.

måndag 24 augusti 2009

Kanske dags att tänka om?

Såg ett inslag på Nyheterna igår om någon protest/festival/reclaim the street event i Rosengård som skulle gå av stapeln i lördags. Problemet var bara att det inte var folket själva i Rosengård som anordnat det här utan ett gäng AFA-aktivister som kom in från diverse städer och skulle "hjälpa till". Jättefin tanke men om det hade gått lite fredligt till men som vanligt så pajjar de ju mest för alla med sitt maskeringstvång och stenkastande. Så istället för att det skulle bli något reklejmande så blev det så att de fick fullt upp med att slåss mot arga Rosengårdsbor som var trötta på att få sitt område eldhärjat, förstört och invaderat av kravallpoliser.

Kanske dags att byta strategi AFA?

Läs mer här.

Super smooth

Har efter 1 ½ års gnissel äntligen oljat upp kedjan på cykeln. Att jag inte fått tinnitus innan är ju ett under för det är hemskt vad tyst den går nu. Nu har jag dock ett större problem, utan tjutande och gnisslande kedja så är det ingen som hör att man kommer och eftersom jag inte har någon ringklocka så höll det på att sluta i ett par överkörningar på diverse trafikanter. Men de får faktiskt skylla sig själva när de går rakt ut i vägen, det hade man ju aldrig gjort om det kom en bil liksom?

söndag 23 augusti 2009

Jobbig färd hem

Igår var vi på 30-års kalas hos målvakten i Björns fotbollslag. Mycket trevlig tillställning och det var jättekul att lära känna några i gänget lite bättre. Festen var på Thorildsplan och när klockan närmade sig typ halv två så bestämde vi att det var dags att åka hem. På väg till tunnelbanan ser vi ett par som typ ser ut att bråka, eller rättare sagt som att killen håller på och i stort sett försöker våldta henne. Vi kommer närmare och märker att de bara "på-skoj-bråkar", eller jag hoppas det för tjejen skrattade jättemycket. Döm av min förvåning när killen inte är någon mindre än Ken Ring, samma man som satt och lipade när han framförde en låt på Nyhetsmorgon tv4 tidigare på lördagsmorgonen.

Vi får vänta på tåget i typ 10 min och hinner se en tjej som kanske är max 18 vara totalt dyngrak så vi bestämmer oss för att inte sätta oss i närheten av henne pga risk för spya. Vilket kanske i efterhand hade varit betydligt trevligare ändå. Vid Fridhemsplan kliver det på tre killar varav en av dem direkt börjar prata med tjejen han sitter jämte. Hon svarar lite trevligt till en början men till slut blir han väl för mycket och hon ber honom att lämna henne i fred. Mycket vänligt och bestämt säger hon högt "Nu har jag sagt till dig på ett snällt och respektfullt sätt att jag inte är intresserad, det får du respektera". Efter att hon sagt det så låter han henne vara ett tag - tills att hon får syn på en "kompis" genom fönsterrutan vid St Eriksplan. Kompisen, som också är en tjej kommer in och det visar sig vara lite mer än en kompis och de börjar grovhångla i vagnen. Detta vet jag med säkerhet eftersom Björn fick säga till mig ungefär 5ggr att sluta glo. Jag vill dock bara påpeka att jag glodde för jag tyckte det var coolt att de visade upp det så öppet. Det tyckte tydligen killen som blev dissad av tjejen tidigare också för nu var hans misson att ta kort/filma dem. Efter ett tag så får den ena tjejen syn på honom och lackar ur. Hon tar tag i hans jacka och säger att nu får det fan vara nog och att det inte är OK att han tar kort på dem. Den andra tjejen tar tag i hans mobil och slänger den i marken och den går i typ 5 delar. Och sen var det kört. Det blir kaos och tumultartat, han ger sig på tjejen som slängde mobilen och tar typ stryptag (jag ser inte riktigt för de är bakom ett hörn) och allt fler blandar sig i och säger åt honom att sluta. Tjejen han håller fast ger, eller försöker ge honom en dansk skalle och då smäller det. Han drar till henne rakt över näsan och blodet börjar spruta. BIG MISTAKE. Tåget har nu kommit till Rådmansgatan och de snubblar ut allihopa inklusive ett rejält tonårsgäng med killar som skall ge sig på killen som som slog tjejen. Vi blir kvar i typ 15 min på perrongen, polisen kommer och killen som gav sig på tjejen har förmodligen fått sprungit för sitt liv och är puts väck. Kvar sitter hans 2 vänner och låtsas som ingenting.

Och kvar sitter jag och Björn. En gravid och en kille som slits mellan att springa upp och hjälpa till och att stanna kvar hos sin gravida flickvän - av flera skäl, dels sprang de runt i halva vagnen och dels för att man kanske börjar tänka lite längre helt plötslig. De där små ungarna (killen var kanske 20 max) har väl i stort sett alltid kniv på sig och tyvärr blir man ju lite självisk i såna lägen. Det är inte så himla lätt att bara ge sig in i något för rätt som det när alla slåss så vet ingen vem som är vem längre. Och samtidigt slits man något otroligt för att springa fram och "rädda" tjejen för vilken kille/man är en sån idiot att han ger sig på en tjej? Det finns liksom inget försvar mot det. Förhoppningsvis så fick tjejen inga jätteskador och mitt största mål är att försöka komma ihåg vad som hände så att jag, ifall det skulle bli aktuellt kan återberätta historian så korrekt som möjligt. Med andra ord bäst att skriva ner trots att jag vet att mamma kommer få ett spel när hon läser.

Nästa vecka är det jag som håller ögonen öppna på Efterlyst..

fredag 21 augusti 2009

Inglorious Basterds

Vid 17.30 stämplar vi alla ut idag från kontoret och går på bio, Quentin Tarantinos Inglorious Basterds blir det. Jag skall mest hålla ögonen öppna efter Brad Pitt som medverkar i filmen. Återkommer ifall den är sevärd eller inte.

Jag skall även hålla ögonen öppna efter en Dumle påse som jag är hysteriskt sugen på just nu. Hörde jag cravings?

All I wanted was some company

En vanlig MSN konversation på mitt jobb.

Fi / Julia Nero says:
hey hey, are we doing a lunch all together today?
(Like its not enough with going to the movies.. hehe)
Fi / Karl Stanton says:
If it's blackbox, I'm in
Fi / David Lindkvist says:
sorry, going to Slagverket
Fi / Jacek Zakowicz says:
i have my own food so I will eat here
Fi / Julia Nero says:
woho what a great response!
Fi / Jacek Zakowicz says:
I brought my own food
Fi / Karl Stanton says:
Get your own damn food Julia
Fi / Hakim says:
haha
Fi / Julia Nero says:
do I smell?
Fi / Hakim says:
I'll do east if anyone's up for it?
Fi / Karl Stanton says:
Well, we can't pick up chicks hanging around a pregnant girl
Sorry.
Fi / David Lindkvist says:
hehe
Fi / Julia Nero says:
I can try to breath in all the time
Fi / Julia Nero says:
it can work
Fi / Karl Stanton says:
Haha
Fi / Johnny says:
Who are u guys, and why are u writing on my MSN?

Så jag får väl sitta ensam på en parkbänk.

Swine-flu

Nu verkar de slå på stora trumman om det här med svininfluensan här i Sverige. Det är tjat precis varenda dag om det här vaccinet, vilket som funkar, vilka som skall få och vilka som är mindre viktiga. Tydligen ingår jag numera i gruppen rätt viktig - kanske till och med dubbelviktig när de inser att jag bär på twins.

Men hur skall man våga stoppa i sig något som de knappt har testat? Av förklariga skäl så testar man ju inte ihjäl sig på gravida så efter vad jag har försökt läsa mig till kan de liksom inte ge några klara besked på vad som kan hända. Inte heller vad som kan hända ifall man INTE gör det. Med andra ord ett klart Moment 22. Helt plötsligt känns det inte som att jag kan köra på mitt vanliga försvarstal när det kommer till fågelinfluensa, vanlig influensa, vinterkräksjuka och SARS : "Äh hur stor är risken att man blir smittad liksom? Dessutom är jag typ immun mot sånt där, det är bara mamma och Jonas i min familj som får allt sånt". (Och så är det faktiskt, ni är mycket oftare sjuka än jag och pappa.)

Men nu helt plötsligt så inser jag att jag faktiskt är ansvarig för två andra som kanske inte skulle uppskatta att ha en mamma som i 5 dagar inte kan ge dem någon mat alls. Eller så kanske de inte uppskattar att få en mamma som häller i sig konstiga medel där biverkningarna ännu inte är helt klara? Och är det som vanliga fall där de beskriver att 1 av 10 000 KAN drabbas av infektion/influensa/yrsel etc så vet man ju att det egentligen är 400 av 10 000 som gör det. Typ som att alla järntabletter. Läs gärna Spiderchicks blogg så får ni se hur det är.

(Vid närmare eftertanke läs hennes blogg hela tiden, inlägget om vad man INTE får säga till gravida är klart tänkvärt för alla er som bara öppnar munnen utan connecta den till hjärncellerna först.)

Så, tillbaka till spruta eller inte spruta - hur skall man veta vad man skall göra?

torsdag 20 augusti 2009

Cravings

Ja, när anländer dem egentligen? Eller är det bara en ursäkt som alla gravida och tjocka har för att kunna få moffa i sig precis hur mycket som helst. Jag känner inget större sug efter choklad/godis/leverpastej/asfalt eller något annat just nu. Om jag skall vara helt ärlig är jag inte hungrig eller sugen på något alls eftersom min magsäck just nu sitter någonstans mellan mina nyckelben och mitt icke-existerande adamsäpple.

När kommer mina cravings så jag kan få sätta igång Björn i lite arbete mitt i natten?

onsdag 19 augusti 2009

V19, eller kanske V20


Jag blir så förvirrad. Jag ligger en vecka framför hela tiden i min tidräkning än vad barnmorskan gör. Jag är typ i v19 eller kanske v20. Tydligen växer alla barn, oavsett enstöring eller åttlingar lika mycket fram till v 24 (dvs typ 6 mån) sen kommer andra barn att växa mer medan våra tvillingar inte kommer växa riktigt lika mycket. Men fram tills dess skall vi nog kunna få till en rejäl kula, tycker ni inte det? Så här ser jag ut just nu.

Idag fick även B känna en spark för första gången. Det är ju liksom inte så att man kan säga till när de kommer direkt.

Dont say I didnt warn you...

Stackars lilla Björn, som om det inte bubblar misstänksamt från min mage ändå så var det här vad han fick till "middag" tidigare idag..

Broccoli, bönor, bacon och lite ärtor.. det kommer göra susen!

Dags för höst

Visst, det är kul att det skall bli lite varmt och det här igen men jag är faktiskt färdig med att gå runt i shorts och linne nu. Jag vill ha höst och ta på mig tjocka stickade tröjor, stora halsdukar, stövlar, kängor, raggsockor, grovstickade strumpbyxor, mössa, vantar, päls och allt annat.

Och ja, en stor del av detta har att göra med att det just nu i min garderob finns ungefär 3 plagg som jag fortfarande kan klämma mig i. Jag har ett par jeans kvar, dem måste dock knäppas upp när jag sitter ner. Med andra ord, fram för byxor med slapp resår i midjan. Eller varför stanna vid midjan, slappa byxor hela vägen vid närmare eftertanke annars blir det tyvärr så att jag kommer behöva dyka upp till jobbet i mina mysbyxor.

Saker och ting börjar ordna sig

Duktiga Björn har hunnit med att måla typ halva lägenheten hemma medans jag har suttit och degat i soffan framför friidrotts-VM. Borta är snart den äckliga beiga färgen som legat och pöst som en unken äcklig gammal disktrasa i lägenheten, och inne är istället det nya fräscha vita tillsammans med ett sovrum som numera går i den här kulören. Ungefär.

Fick dessutom tapeter levererade direkt till dörren på jobbet idag efter att ha beställt dem igår från Ekholms, det är så det skall funka. Här i Stockholm så måste du först ta dig ut till affären (som oftast ligger i någon förort någonstans) för att beställa och betala direkt. Sen skall du ut en gång till 2-3 dagar efteråt för att hämta tapeten. Inte smidigt alls eller på något sätt. Men gamla Ekholms kan man lita på - surt för Mattias att jag gav honom helt fel adress med flit så han inte kan skicka en faktura! Mohahahaha

tisdag 18 augusti 2009

Årets "han-förtjänar-att-få-smaka-på-det-själv"

"När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse."

- Rolf Hillegren, åklagare

Jag vet inte vart jag skall börja. Det känns ju väldigt tryggt och bra att den här personen förväntas försvara stackars tjejer som väl bestämt sig för att anmäla någon. Ordningsförseelse är att gå mot röd gubbe.

Dagens kändis

I kön på Vapianos: Daniel Westling
Status: Väldigt kort? Trodde han var av medellängd och kanske lite längre men icke.

Ingen Victoria i sikte dock. Skulle ha frågat hur hans njurar mådde.

Kom igen nu

Vad sägs om att ni typ 70 pers som var inne här igår tar och går in HÄR och röstar på oss? Vi är nominerade för 2a gången till kategorien "Design Agency of the Year" (kategori 8) vilket vi lyckades vinna förra gången så vi upprepar gärna den här igen.

"Mitt" företag heter Fi. Kan ju vara bra att veta också.

Se så, spring iväg och rösta nu.

måndag 17 augusti 2009

Lådvinstanter

Man märker att folk har börjat komma tillbaka till jobbet igen. Idag var det ungefär dubbelt så mycket folk som cyklade jämfört med förra veckan. Det betyder tyvärr också att ett gäng idioter är tillbaka i stan.

Idag är jag arg på 40+ tanter som tror att de är snabbast i världen när de i själva verket cyklar ungefär lika fort som en 5-åring på stödhjul. De cyklar dessutom gärna mitt i vägen så ingen kan cykla om och när du väl lyckats ta dig förbi kan du ge dig på att ett rödljus väntar framför dig. Det skiter 40+ tanten i helt och hållet. Antingen cyklar hon förbi det helt och hållet eller så lyckas hon på något sätt nästla sig fram längst framför alla så att hon för säkerhets skull skall komma iväg först.

Min tanke är att de här tanterna har druckit en och annan bag-in-box för mycket under sin semester (som säkert varat i typ 8 veckor) och sedan tror att de skall vara i lika bra form som de var innan semestern. De har säkert ätit en massa ost och annat med. Ost och kex gör inte underverk för din kondition - glöm inte vart du hörde det först.

söndag 16 augusti 2009

Stödstrumpor och gördel

Jag kan ju ha världens gulligaste och finaste pojkvän, sambo, fästman och blivande pappa till mina barn.

(När vi fick reda på att vi skulle ha tvillingar var ungefär min 4e tanke - va fan ska hända med min kropp? Min lilla fina och snälla kropp som jag hittills (och fortfarande) är rätt nöjd över, som inte samlat på sig direkt mycket fett och kanske inte är allt för välmusklad heller. Men ändå. Nu skall det ligga två små vildar här inne och sparka magen åt 4 olika håll samtidigt och allt jag ser framför mig är gigantiska bristningar på magen som aldrig kommer att gå bort.)

Så lilla Björn hade genast satt igång och leta efter typ en gördel eller något som kan hjälpa till att hålla upp magen ifall det blir för tungt och rädda in rygg från att gå av helt. Är inte det sött? Hur sexigt är det med en gördel liksom? Men Björn fick med en ängelstålamod förklara för mig att det är ju något man har i förebyggande syfte för om bristningarna redan har kommit och ryggontet redan är på plats så är det ju redan för sent.

Så jag får väl köpa något liknande då. Stödstrumpor var jag och köpte ett par svarta på Apoteket idag. Har inga problem med svullna fötter, ben eller åderbråck nu men det är väl samma sak där - lika bra att jobba förebyggande. Har hittat en hemsida där det finns lite roligare färger och sorter som jag skall beställa hem ett gäng på tänkte jag. MEN jag har en fråga; hur funkar det här med stödstrumpor? Kan jag cykla/gå med dem till jobbet eller skall jag ta på mig dem först när jag kommer dit? Kommer blodet försvinna eller stanna helt i mina ben när jag cyklar upp för Götgatsbacken? Jag kan absolut inget om sånt här och behöver hjälp nu. Tack.

Mobilhelvete

Jag har en Nokia. Typ en sån där slidemodell som jag inte kan numret på, eller rättare sagt aldrig engagerat mig i att ta reda på. I vilket fall som helst är den knappt 1½ år gammal vilket visserligen är samma sak som fossil men jag kan väl ändå tycka att den fortfarande borde fungera.

Baksidan av telefonen är gjord i något halt material vilket har gjort att jag mer än en gång har tappat den i marken/golvet/stentrappan på jobbet. Så av förklarliga skäl kanske telefonen är lite sliten men nu slänger jag den snart i papperskorgen för alltid. Det har blivit något slags glapp i minnet på telefonen för oavsett vilken signal, bakgrundsbild eller annan specialinställning jag gör så räcker det numera med att jag tittar på telefonen så ställer den om till ursprungsinställningarna direkt. Nu har dessutom headsetet lagt av för andra gången i ordningen.

Min fråga är nu; skall jag orka engagera mig i att gå och gnälla hos Phonehouse, lämna in och få en askass telefon i 3 veckor medan de lagar, betala en eventuell avgift för felet och sen ändå få lämna in den om typ några månader igen? Eller skall jag bara agera så som jag alltid gör, inte orka tjafsa och köpa något nytt?

fredag 14 augusti 2009

Fy fan

..vilket meningslöst inlägg. Det under alltså. Läste precis igenom det igen..haha. Fattas bara att jag börjar rapportera vad jag ätit till lunch också.

Det blev en fiskgratäng och en nektarin för den som undrar.

Koma

Efter att ha varit uppe i varv med en puls på typ 190 sen vi gjorde ultraljudet i tisdags så störtdök jag igår på jobbet. Jag kunde knappt hålla uppe ögonen så trött var jag vilket förmodligen berodde på att jag sovit ungefär 5h per natt. Den stan största chocken har lagt sig nu, även om man då och då får någon slags deja vu' känsla över när vi såg att det var två barn på skärmen. De går för övrigt under namnen Räkan och Masken nu. Räkan för den som kör fosterställning och Masken för den som ligger ovanför i någon slags McDonaldsbåge. Undrar om den kommer att komma ut helt krum i ryggen? Som Benjamin Button när han föddes.

Är fortfarande i koma så det kanske är roligast för Björn att han blev ivägbjuden på kräftskiva ikväll. Själv skall jag sitta och slösurfa lite, förhoppningsvis hitta något på TV att titta på men efter bara det somna sådär gott i soffan.. najs.

torsdag 13 augusti 2009

Hitting the gym

I måndags köpte jag ett nytt gymkort. I tisdags fick vi reda på att vi skall ha tvillingar. Taskig tajming kan man ju tycka men va fan - röra på fläsket dör jag ju inte av och dessutom har de barnpassning vilket de förmodligen kommer ångra i samma sekund som jag släpper av två dårar. Fast de skall ju bli snälla iofs.

I vilket fall som helst så är det för ett gym som heter Slim&Tone nere i Hammarby Sjöstad, behändigt avstånd på typ 100m från lägenheten så nu finns det ingen återvändo i att inte gå dit. De specialiserar sig på kvinnor, speciellt innan/under/efter graviditet och dessutom tjockisar. Passar mig perfekt med andra ord.

Igår hade jag en tid bokad med en instruktör eftersom jag är lite osäker på vilka typer av rörelser jag faktiskt får och kan göra. Hon verkade dock tyvärr vara ungefär lika osäker som mig. Hennes teori var att om jag kan göra rörelserna så är det nog OK. Eh.. Det är ju faktiskt inget som säger att bara för att jag nu fortfarande kan eller orkar göra vissa rörelser så är de bra för min kropp. Dessutom känns det ju som att fokus inte längre är att kunna hålla sig i någorlunda form utan snarare att enbart göra saker i förebyggande syfte. Jag får med andra ord vänta lite på vad barnmorskan säger men om någon av er vet saker jag absolut INTE får göra får ni gärna hojta till. Vore ju förbannat tråkigt att sträcka till något och bli sängliggande i typ 3 månader.

Rätt eller fel?


Enligt Aftonbladet kommer snart de nya läskiga bilderna på cigarettpaketen för att skrämma rökare till att sluta. Personligen tror jag att de här bilderna med lite barn och sånt kanske tar skruv men sen är det väl tyvärr så att är man så pass inbiten så kanske man inte kan sluta?

onsdag 12 augusti 2009

Troligt

OK nu pratar vi om något annat. Tillbaka till den halvbittra och cyniska sidan igen.

Vi skall snacka prinsessan Madde och hennes nya fiancé. Denna Jonas som klart är Knugens och Drottningens favvo framför Ockelbo-geniet. Denna Jonas som vid närmare eftertanke ser helt OK ut i kostym och som tydligen har haft pengar alternativt bett kungen om en rejäl slant för att få till en ring på lillsessans finger som de som kan och vet värderar till typ 4 - 500 000:-. Jag som tyckte att min var dyr. I alla fall så tycker jag att det verkar lite jobbigt för honom att han måste vara så korrekt och trevlig i sina svar. Tex gällande frågan; Vad föll du för hos prinsessan?

"Jag föll faktiskt för hennes vackra blå ögon och hennes härliga skratt. Hon är en otroligt glad och positiv människa som alltid ser det bästa i alla vilket jag tycker är fantastiskt härligt."

Alltså jag tror ju kanske inte att det här är den helt korrekta versionen. Hade det inte varit mycket roligare om han fått ett tourettes anfall och sagt något i stil med; Hon har så himla schyssta pattar?

Eller? Nähe..

Så här är det

Det här blir någon form av pressrelease känner jag eftersom jag fått ungefär tusen frågor sen igår. Jag, eller vi har inte svaret på dem alla och lär inte ha det förrän vi står mitt uppe i allt men jag skall försöka förklara lite hur vi känner så alla kanske förstår.

Att få tvillingar är få förunnat. Jag har som sagt var inga i min släkt som jag vet om, mamma vet inga, pappa vet inga och mormor vet inga. Med andra ord är det lite svårt att lista ut varför det blev som det blev då det enligt alla regler och lagar är mamman som nedärver tvillinggenen. Vi har börjat fundera lite på om det kan vara för att jag har ätit p-piller under en hiskelig massa år och att kroppen nu efter jag slutade bestämde sig för att ”nu jävlar ska här produceras”.

Hur som så är situationen sådan att vi väntar vad som verkar vara ett fullt friskt tvåäggstvillingpar just nu. Jag har nog sagt till precis alla jag känner och träffat att ”vad som helst utan tvillingar” och till viss del så står jag fortfarande för det. Vi förstår att det kanske blir lite jobbigare än att ha ett barn, vi förstår att det inte kommer gå att köpa en vanlig Golf och åka runt i, vi förstår att vår lägenhet kanske inte är optimal om 2-3 år och vi förstår att vi kommer att behöva köpa dubbla saker av det mesta. Men samtidigt är det så att vi har faktiskt inget annat att jämföra med. Varken jag eller Björn har barn sen tidigare så för oss blir den här upplevelsen helt ny vilket också gör att det är det enda vi kommer känna till. Det är inget som säger att vi kommer få en drömupplevelse men samtidigt kan det ju faktiskt också vara så att våra räkor är helt lugna och tysta, medan någon annan kanske får ett kolikbarn – vem har det jobbigast då?

Med andra ord uppskattar vi att istället få höra saker som
”Fan, säg till om vi kan hjälpa er på något sätt”
”Jag har en kompis som har tvillingar, jag kan höra med henne om hon har några tips”
”Jag har sett en bok/studie/artikel om tvillingar där de sa en del bra saker”.

Vi har bestämt oss för att gå in med attityden att vi kommer att klara det här galant och inte låta någon annan tala om något annat för oss. Det finns så många som inte kan få barn alls eller som har stora problem så just nu känns det lite som ett I-landsproblem när man skall behöva diskutera hur vi skall göra för att klara av att byta blöjor på båda samtidigt.

Det här är vår verklighet och vår glädje som vi mer än gärna delar med er andra!


Och så här pigg, fräsch och otroligt morgontrött ser man ut i v 18 +2 när man väntar tvillingar..

PS: Jag vill så här i efterhand lägga till att jag INTE hade planerat att gå till jobbet i endast något som kan liknas vid långkalsonger och ett linne. Jag har en lång skjortklänning på mig över men den ser man ju inte hela magen i.


tisdag 11 augusti 2009

Det börjar lägga sig lite grann..

Verkligenheten som den snart kommer att bli..

Om tvillingar

Dubbelt så kul?

Jag vet inte vart jag skall börja.

Ultraljud idag. Två huvuden flashar förbi väldigt snabbt. Jag och Björn till barnmorskan; är det två? "Ja, visste ni inte det?"

Nej. Nej det visste vi inte även om jag gått och grämt mig lite över att jag kanske faktiskt har haft mage från dag 1 och att jag är större än Åsa på jobbet. Björn är ju dessutom tvilling och har förbannat mycket kusiner och andra släktingar som har tvillingar men eftersom det tydligen ligger på mammans sida så har vi inte oroat oss. För jag har nämligen inga tvillingar i min släkt. Jag har ringt och dubbelkollat med mormor och hon vet inte om några, pappa har heller inte några på hans sida. Är det mutantbarn jag bär på? Det är dock tvåäggstvillingar vilket hon kunde säga till ganska stor säkerhet. Vi sa inget om kön men förmodligen är det väl så att det är en pojke och en flicka. Med andra ord så är vi klara med barn efter detta. Björn får knipsa av något i sin snorre för det här är ju mer än tillräckligt.

Fortfarande i rätt mycket chock. På vägen tillbaka gick vi igenom en del (o)tänkbara scenarion - vad händer om man bara tycker om ett av barnen? Eller om det ena barnet blir jättesött och det andra ser ut som Shrek? Jag vet att svaret är att det spelar ingen roll och att man älskar dem lika mycket ändå - men tänk OM!

Och min sista fråga; betyder det här att jag kan äta för tre nu?

måndag 10 augusti 2009

Alla har en åsikt

...men måste man vädra den jämt?

Jag skall inte säga att jag har blivit utsatt för något speciellt nu personligen sen jag blev gravid men det verkar som att ALLA, vare sig du har barn, barnbarn, ofödda barn eller inte barn alls vet det mesta helt plötsligt.

"Klart man kan dricka samtidigt, det gör de ju i Italien?"
"Jag hatar alla som sysslar med fri uppfostran"
"Ni kan ju inte köpa begagnad barnvagn"
"Skall ni döpa till det namnet? Nä usch, det tycker inte jag är fint"
"Att föda med smärtlindring är inte att föda på riktigt"

Några av de här kommentarerna finns på riktigt att läsa i diverse bloggar och forum. Jag tror det blir till att ta på sig öronskydd och bara le och se dum ut när någon säger något sånt här till mig. Är lite orolig för hur jag kommer reagera annars..

Som en säl i vattnet

I helgen har jag badat mer än vad jag har gjort under typ 3 år sammanlagt, inte dåligt för någon som har fobi för det mesta under vattenytan och dessutom sällan badar om temperaturen inte överstiger 25 grader – i vattnet!!

Helgen började i alla fall trevligt på fredagkvällen med att vi fick besök av min kära kusin Helena. Tanken var att sitta ute på vår bästa balkong och äta lite gott men vi bestämde oss snart för att äta ute och istället avsluta på balkongen. Raskt bestämdes det också att vi skulle åka och bada dagen efter. Egentligen borde vi kanske fixa på lägenheten men vi kände att man faktiskt får ta tillvara på det här fina vädret när det existerar också. Så i lördags var vi ute i Erstabadet vid Saltsjöbaden. Trevligt klippbad (även om det tydligen fanns en sandstrand längre bort) som vi avnjöt tillsammans med ett gäng andra. Dock lite väl mycket alger i vattnet för min smak men enligt vattendjuret Björn som var i ungefär 8 ggr så var det tydligen typ 22-23 grader. Själv tyckte jag mest det var svinkallt och nöjde mig med ett kärringdopp – dvs först stå och gnälla lite tills man är i lårhöjd, sen köra ett simtag ut för att sedan gå upp.

Denna proceduren återupprepade sig på söndagen då vi bestämde oss för att åka ut till Dalarö och testa Schweizerbadet. Kan rekommenderas för barnfamiljer då man behöver gå ungefär 250 m för att ens få vatten upp till låren. Vi var inte helt ensamma om den här idéen visade det sig och trots att vi dök upp kl 11 så vart det redan tjockt med folk överallt. Det hindrade inte 110 till från att komma och lägga sig och till slut var det helt omöjligt att kryssa ner till badet utan att inte trampa på någons handduk/filt/huvud.

Dock var det mycket trevligt och välbehövlig vila för oss. Trots att man precis kommer från semestern så är ju första veckan alltid skitjobbig. Nu blir det dock lite mer hårdköra på lägenheten som gäller, målet är nog att försöka få allt målat den här veckan kanske.. Eller vad säger jag, jag skall stå med en piska över Björns rygg och se till att det blir gjort. Mohahahahha...

fredag 7 augusti 2009

Yrvaken

Konversation efter att ha vaknat i soffan runt 01 tiden igår.

"-Kom nu Björn så går vi och lägger oss"

"-Va, skall jag gå med och inspektera din lugg?"

Och sen brister han ut i ett garv för att han kommer på själv att han pratar i sömnen. Lilla älsklingen.

Tjej, kvinna eller tant?

Hur länge får man kalla sig tjej? Är jag fortfarande tjej vid 27 års ålder trots att jag är preggo och förlovad? Eller har jag numera äntrat stadiet som kvinna? Känns lite väl moget tycker jag. Tant undanbeder jag mig vänligt och bestämt.

Bad start

Hann inte med något inlägg här igår mest på grund av en kass start på dagen. Kvällen innan, onsdag kväll, så fick jag ett samtal precis när jag kommit innanför dörren i hemmet att ett mail jag skickat till högsta hönset tydligen inte hade gått fram och att han nu var skitarg. Jag var helt säker på att jag skickat det men naturligtvis blir man orolig så jag lyckades få tag på en kille på jobbet som kollade upp, och mycket riktigt var det skickat precis innan jag gick hem. Tänkte därefter inte så mycket mer på det.

Torsdag morgon:
Förmodligen trött och skakis över cykelfärden till jobbet lyckas mina darriga fingrar trycka in samma siffra till alarmet två gånger. Detta har jag gjort tidigare vilket resulterar i att inom 40 sek går helveteslarmet igång och då får man stå utanför i typ 10 min innan det går att avaktivera det. Alltså inget alternativ. Jag lyckas komma på hur man nollställer och lyckas rädda upp situationen med 3 sek till godo.

Kommer in på kontoret och ser att 3 krukor med stora Aloe Vera växter har vält omkull och orsakat kruksplitter, vatten och jord överallt. Bara att lägga sig på knä och börja torka eftersom ingen annan kommer göra det.

Tänker att jag kan sätta på lite kaffe medan jag går till städförrådet. Häller i vatten i kaffebryggaren bara för att se att det fullkomligt svämmar över. Då har någon idiot redan hällt i vatten vilket är totalt omöjligt att se utifrån. Ca 3l vatten rinner sakta men säkert ut ur kaffebryggaren och jag blir bara så jävla trött och har lust för att orsaka en vattenläcka och gå hem. Torkar dock upp allt.

Efter diverse städmoment är det dags att sätta på datorn och vad finner man där; jo ett härligt mail från CEO där han ondgör sig över att han minsann trodde att han kunde lita på mig bla bla bla. Till att börja med kan man då konstatera att mitt mail minsann visst gick iväg och att mail jag skickat efter det hade kommit fram också. För det andra så var en viss annan person cc:ad på det här mailet som i allra högsta grad var inblandad i att allt hade blivit försenad men som vanligt så väljer den här personen att låta alla andra få skiten för det HAN misslyckats med. Sånt ledarskap gillar vi.

I vilket fall som helst så känner jag att jag fått en liten mer avslappnad inställning till såna här små mini-dramas. Förut kunde jag ligga vaken halva natten och grubbla och fundera, igår höll det väl i ca 5 min innan jag hade släppt det helt. Skönt!

onsdag 5 augusti 2009

Möhippa och bröllop

Ja så var då den första möhippan i brudgänget avklarad. Stackars Sofhia var först ut för ett gäng blodtörstande hyenor som hade den ena idéen hemskare än den andra. Nu blev det inte så illa ändå, eller tycker inte vi i alla fall.

Dagen började med att vi mycket skojigt tvingade upp Cillas bror Martin att ringa till Sofhia och säga att hon skulle gå ut och ställa sig utanför dörren men om det kom en mörkhyad man var hon tvungen att springa in igen. Utanför hennes dörr stod ingen mindre än syster Kicki som genast förklarade att allt var ett skämt och att vi ville skrämma upp henne lite. De vandrade glatt iväg och skulle ta sig runt Munksjön när vi i höjd med högskolan gjorde ett rätt oplanerat överfall. Kul och chockerande!

Efter det åkte vi ner till Vätterstranden där solen faktiskt behagade att lysa och hade lite frukost picknick. Väl på plats fick Soffa också ta ett par exotiska foton där flera av hennes intressen speglades. Vi passade också på att åka ut till en äventyrsö mitt ute i sjön jämte Hooks golfbana för att leka lite lekar. Jag är evinnerligt tacksam över att jag valde att avstå från de här grejerna, mest med tanke på att jag var osäker på om de lämpade sig för en gravid kvinna i sina bästa år - men i efterhand väldigt glad för jag hade nog inte vågat göra hälften av sakerna. Det skulle klättras upp för höga nät, slänga sig ut i trapetser, balansera på tunna trådar 3 m över marken samt lyfta sina lagkamrater upp till en stege som hängde mitt i ingenstans. Jag tog därför mitt uppdrag att fotografera och filma på största uppdrag och så fort jag hittar sladden till min egna kamera så lovar jag att bjucka på lite bilder.

Efter äventyrsön och lite grillad korv åkte vi upp till stadsparken där S fick ta på sig en otroligt snygg sumodräkt. Tanken var att hon skulle samla ihop typ 7-8st och ha en fotbollsskola med dem i den här dräkten men det visade sig att det var hela familjen från Syrien var på plats och ALLA ville vara med. Så helt plötsligt var Soffa fast i ett lag bestående av en tjej på 5 år, ett gäng medelålders, en tonåring och en gammal gubbe med keps och hängslen. Men åh va roligt vi hade det och de andra verkade ha också för de skulle ta tusen kort på Sofhia. Det är verkligen skillnad på svenskar och invandrare i det läget, några svenskar satt nämligen också jämte men de ville absolut inte vara med.

Efter sumofotbollen bar det av hem till Rebecka och Tom där en massage tillsammans med härlig italiensk buffé och dans väntade. Runt halv två tiden kastade jag in handduken, man blir rätt trött när man hållt igång en hel dag. Jag hade dessutom äran att hämta en upp en lätt överförfriskad Björn som hållt låda tillsammans med Tobbe och Kvarna på stan. Mina nerver..

Den 5e september är det dags för bröllop och ni vet vad det betyder - klädhets, stress och massor av tårar. Skall bli så himla kul!!

tisdag 4 augusti 2009

Hur det känns?

Vanligaste kommentaren efter "oj vad stor du är redan" (vilket för övrigt undanbedes vänligt men bestämt) är "Hur känns det då?". Och ja, hur känns det? Omtumlande, overkligt, spännande, roligt, läskigt, livsåtagande på både gott och ont och naturligtvis också osäkert. Men till 99.9 % överskuggas allt detta av att det bara skall bli så himla kul.

Omtumlande = Saker händer i min kropp som jag inte har någon som helst kontroll över. Och då menar jag inte fisar. Helt plötsligt har man fått en mage. Det spänner och sticker i den och jag vet inte vad jag skall tro är sparkar och vad som bara är mina tarmar som försöker få plats. Jag är konstant anfådd och har börjat sucka som en pensionär så fort jag skall ställa mig upp. Eller inte riktigt men lite ändå..

Overkligt = Ja men hallå? Jag skall bli mamma. Att Björn skall bli pappa och säkerligen också världens bästa tror jag inte någon någonsin har tvivlat på men att jag ska bli det känns ändå helt knäppt. Men samtidigt en av de bästa sakerna jag kan tänka mig.

Spännande = Tjej eller kille? Stor eller liten? Lätt eller tung? Enkel eller pain in the ass?

Roligt = Jag garvar ju ihjäl mig åt Noel och har gjort de senaste 3 åren också. Ja jag vet att han är 4 år men första året bidrog han inte med så mycket roligheter om sanningen skall fram. Möjligtvis när han kissade Jonas i ansiktet eller något.. Så varför skulle inte jag och Björn få det lika kul? Jag vet att man kanske dör i tristess när föräldrar skall berätta historier som får det att låta som att deras barn är först i världen med att lära sig att gå och jag skall verkligen verkligen försöka att vara så objektiv som möjligt men visst kommer vi tycka att vårt barn är ett geni. Hur det än går och vad det än gör.

Läskigt = Det stod någonstans att jag skall börja förbereda mig och läsa på om förlossningen redan nu. Tack men jag tror jag avvaktar lite till med den skräckläsningen.

Forever = Jag råkade säga något någon gång att "nu är vi ju uppbundna i 15 år framöver" fast jag insåg sedan snabbt att det är betydligt längre än så. Vi är ju uppbundna i resten av våra liv börjar jag sakta men säkert inse. Och när Björn tycker att jag är som mest jobbig brukar jag säga med bebisröst "Nu sitter vi ihop för alltid" - lite sådär som tjejen i Wedding Crashers gör när hon vägrar lämna killen.



Osäkert = Klarar jag av det här? Klarar vi av det här? Jag kan ju knappt ta ansvar för mig själv ekonomiskt även om det åtminstone var ett tag sen jag behövde låna pengar av päronen.

Men som sagt, mest av allt kul och spännande. Jag vet att Björn kommer att bli världens bästa pappa och jag skall göra allt jag kan för att inte framstå som en gestapo mamma. I vanliga fall har jag ett tålamod kortare än en bålgeting när det kommer till barn som gnäller och gråter men kanske är det som min kloka gamla arbetskompis Anna sa; "mitt barn och andras ungar"?

Donera en cykel någon?

Jag har nu börjat mitt nya liv med att cykla betydligt längre och upp för fler backar än någonsin tidigare i Sthlm. Enligt Björn borde sträckan ta max 20 min men jag rullar in på drygt 30 så det är slut på sovmornar för min del.. Det resulterade också i en grym träningsvärk i vaderna.

Nu till problemet, och nej för en gångs skull tänker jag inte gnälla på alla idioter i trafiken för det tänker jag spara till ett annat inlägg. Däremot verkar det som att min Biltema cruiser inte riktigt är gjord för att cykla i snabbare fart än just cruising farten. Det finns inga växlar på vilket gör att jag trampar på som en idiot i 50 m – rullar i ca 10 m – trampar på i 50 m osv osv. Eftersom jag tidigare ondgjort mig över de som vägrar trampa på något annat än 1ans växel så att de håller på att studsa av cykeln så vill jag gärna inte göra samma sak själv. Därför behöver jag nu en ny cykel med växlar. Det räcker med 3 eller något, ingen sån där häftig mountainbike historia. Sen vill jag ha en cykelkorg också eftersom jag blir helt snebelastad av min väska och snygga ryggsäckar är det dåligt om.

Så? Vem vill donera en cykel åt mig? Gärna fungerande.

För den som är intresserad

Bebisen

I vecka 18 är din bebis 13 till 14 cm lång från huvud till stjärt och tack vare de nu ökande fettdepåerna väger den omkring 230 gram. Den hitintills snabba tillväxten kommer nu att sakta ned något till ett något lugnare tempo.

Det finns fortfarande plats i livmodern och din bebis kommer att vara aktiv under perioder då den kan sparka eller till och med göra kullerbyttor! Runt den här tiden blir kan bebisen också börja känna av alltmer intryck från världen utanför magen och gör sin närvaro känd genom sparkar och slag. Benen genom vilka ljuden passerar till innerörat har förkalkats och hårdnat, och de nervbanor som tar emot och processar signaler från hörselcellerna utvecklas, vilket innebär att bebisen nu kan höra.

Allteftersom graviditeten fortlöper kommer bebisen att vänja sig vid återkommande ljud, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud.

Du

Livmodern har fortsatt att växa upp i din mage. Om du mäter så kan du känna den ungefär på två fingrars bredd under naveln. Din livmoder är vid det här laget ungefär lika stor som en Nätmelon.

Även om viktuppgången varierar från kvinna till kvinna så ligger den genomsnittliga viktökningen i vecka 18 på mellan 4,5 och 6 kilo.

Vid det här stadiet i utvecklingen kan också eventuella defekter och missbildningar i hjärtat upptäckas vid en ultraljudsundersökning.

måndag 3 augusti 2009

Folk som engagerar sig finns det gott om

Det finns dem som gör det för stora världsliga saker och sen finns det dom som..tja låt oss säga väljer att engagera sig i lite mindre triviala vardagshändelser och genast ringer sin lokaltidning för att "rasa".

Läs här. Och läs gärna min personliga favorit.

Back to work

Hemma i Stockholm igen efter tre veckors semester. Utvilad? Nej inte direkt.
Vi började med att flytta andra dagen på semestern vilket i och för sig skedde med hjälp av flytthjälp och en hand från mamma och pappa men ändå. Det är ett jävla gissel att hålla på och försöka hitta saker i kartonger. I två dagar hann vi fixa lite och åtminstone få sovrummet ommålat sen bar det av till Gotland. Där tog vi det lugnt de första 3-4 dagarna och sen blev det lite häng i stugan. Jag skall absolut inte säga att vi slet ihjäl oss med den för man måste faktiskt få ha lite semester också men den ligger liksom ändå som ett dåligt samvete och gnager hela tiden och man BORDE egentligen åka ner och fixa mer hela tiden känns det som. Nu är i alla fall nästan allt gipsat så det skulle kunna gå att börja tapetsera och sånt. Dock behöver taket fortfarande fixas invändigt och toaletten har inte blivit kaklad som den skulle eftersom plattsättaren tydligen skaffat flickvän och hellre valde att umgås med henne än att jobba. Inget ont i det men om man tar sig an ett jobb så får man väl också sköta det eller säga att man inte har tid? Vi trodde ju att man skulle ha en toa att gå på när vi kom ner men det blev till att kissa bakom ett träd som vanligt.

Vi blev lite senare hem till Stockholm än planerat pga en smärre färjekrock i Nynäshamn som tydligen ställde till väldiga problem för Destination Gotland. De kunde nämligen varken svara i telefon, sätta igång sin hemsida eller ta emot folk nere i hamnen så det blev faktiskt flyg hem för oss. 1h tog det från att vi satte oss på flygplanet till att vi var hemma i lägenheten i Hammarby Sjöstad. Klart värt de extrapengarna med tanke på att det borde tagit typ 5h annars. Vi hann vara hemma i en dag innan det bar av till Jönköping för att fira världens bästa Noel på hans 4-års dag och dessutom ha en möhippa för världens bästa Soffa. Orkar inte dra igenom den nu så det får bli ett senare inlägg men jag ville bara tala om att jag är hemma nu och att så snart jag plöjt igenom mina 275 mail så skall jag uppdatera lite mer.