Nedräkningen kan börja

Den 17 november är tanken att jag skall jobba min sista dag. Med andra ord kan nedräkningen börja, om jag räknar med idag så är det alltså 13 dagar kvar. Det är ju lite scary. Vi har inte ens hittat en ersättare åt mig än vilket ju är ännu lite mer stressande men samtidigt känner jag att det som min ersättare skall göra i form av att ta hand om kontoret inte är någon hjärnkirurgi direkt så det borde någon annan kunna fixa så länge.

Vad jag dock behöver ta tag i är det här med om jag skall försöka få till en sjukskrivning som varar lite längre eller om jag skall börja plocka föräldrardagar. Helst vill jag ju spara så mycket dagar som möjligt så går det att vara sjukskriven verkar det ju bättre men jag antar att det förutsätter att jag egentligen skall fortsätta jobba. Är det att fuska eller? För det vill jag faktiskt inte göra, men i den här frågan känns det lite som att bidrag som bidrag, eller?

Nu kan vi ju dock börja med att klara av den här dagen.

Vanlig åkomma?

Jag är konstant svettig. Varm och svettig. Jag skulle kunna gå i en t-shirt jämt så det där med att leta vinterjackan är inte aktuellt. På jobbet klagar alla på att det är kallt - inte jag. Jag svettas. Är det vanligt? Har jag kommit in i ett tidigt klimakterie? Jag vill inte vara svettig något mer. Jag vill kunna ha på mig halsduk, mössa och stickade tröjor.

Dags att klä ut sig

Woho min favorit högtid är på väg med stormsteg, äntligen kan jag få klä ut mig utan att folk tittar. Jag tror jag skall köra på "Risig gammal lövhög" i år. Då kan jag bara gå iväg precis som jag ser ut nu.


Fan va surt det är med kläder just nu.

SÖS-kurs

Var helt slut igår när jag kom hem så jag orkade knappt öppna upp datorn förutom att kolla in på Försäkringskassan och beställa ett BankID, vilket ju är ett kapitel för sig att ordna med.

I alla fall så var vi på någon slags föräldrarkurs på SÖS för tvillingar som då specialiserade sig på just förlossningen. Jag har ju som ni sedan tidigare kunnat läsa haft lite bryderier om vad jag skall göra för att få ut de här och hade hoppats att få lite mer svar på kursen igår kväll. Visst fick vi information och de pratade ju rätt mycket om det här med en "vanlig" förlossning så jag antar att det är vad de förespråkar ifall alla förutsättningar för det finns men som vanligt så fick man liksom inga personliga åsikter från dem professionella. Jag hade väl i och för sig kunnat ställa lite mer frågor också men jag var så fantastiskt trött. Kändes sådär kul när man satt mitt emot en TRILLINGmamma som såg precis hur liten och fräsch ut som helst, trots att hon var i v 31.

Med på kursen var dock någon som inom loppet av ca 2 min lyckades bli mitt, och säkert Björns hatobjekt också. En överentusiastisk förstagångspappa i 35+ åldern. Först trodde jag att han hade tics eller något eftersom han var tvungen att humma och hålla med i precis allt de två barnmorskorna sa. Och då menar jag ALLT. Men sedan insåg jag att nähe han var en sån där som ville veta precis allt och som dessutom förmodligen redan visste precis allt. Jag tror seriöst att han antecknade 4-5 A4 sidor vilket gjorde att vi andra såg sådär lagom förslappade ut som inte ens hade orkat ta med oss en penna. Han ställde tusen frågor, gärna om precis samma sak som de just gått igenom. Hans fru verkade mongo med. Det baserar jag mest på att hon redan nu hade bestämt sin förlossning och att hon ville stå i någon slags position som påminner om när man står med ryggen mot väggen och benen rakt ut, stolen eller vad det heter. Det och att hon inte skulle ha någon bedövning var hon redan på det klara med. Good luck.

Summa av kursen: Jag vet fortfarande inte vad jag skall göra.

v 29

(Oklart vilken vecka pappa befinner sig i)

Eller så var det kanske v 30. Allt beror som sagt var på ifall man vill räkna optimistiskt (som i att nu går vi in i en ny vecka) eller pessimistiskt (som i att nu räknar vi minsann inte mer än vad vi klarat av).

Dock är det så att med tvillingar så brukar man säga att från och med v30 så är man alltså så stor som man skulle varit vid en fullgången födsel med ett barn. Skillnaden är att jag alltså skall gå runt i minst, om allt går som det skall, i 8 veckor med den vikten. Plus mer vikt eftersom bebisarna fortfarande växer.. Skall villigt erkänna att det börjar bli rätt tungt nu och att det är ett himla problem att ta sig ur sängen 3 ggr per natt för att gå på toa. Men det är väl så det är helt enkelt, jag skall inte klaga ändå för jag har inte superont någonstans direkt.

Här kommer lite information, som vanligt bara gjort för folk som är gravida med ett barn men det stämmer nog någorlunda in på mig med tror jag.

Bebisen:
I vecka 29 är medelkroppslängden ungefär 39 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 1400 gr. Huvudets omkrets är 27 cm. Fett lagras under huden för att ge energi och sköta temperaturregleringen efter födelsen. Nu är ögonen åter öppna och hinnan över linsen borta. Om barnet skulle födas nu kan ögonen skilja mellan ljus och mörker.Ögonen får färg vid den här tiden men vilken färg barnet slutligen får vet man inte förrän några månader efter födelsen. Ögonlocken är nu öppna då barnet är vaken och slutna då det sover.

Mamman:
Några kvinnor kan börja få smärtor från bäckenfogarna, foglossning. I vissa fall kan det börja ett par veckor tidigare, speciellt hos omföderskor. Man kan inte bota foglossning under graviditeten men det finns mycket man själv kan göra för att skjuta upp och mildra besvären. Har du tungt arbete med många tunga lyft dagligen kan du få havandeskapspenning.Under senare delen av en graviditet blir den blivande mamman mer insulinresistent, det vill säga får ett ökat insulinbehov. Har du anlag för typ 2-diabetes kan du då få graviditetsdiabetes, en lindrig form av typ 2-diabetes. Denna form av diabetes försvinner oftast direkt efter förlossningen.

Partner:
Nu kan du få se en liten fot puta ut på magen. Försök att fånga den! Ditt barn kan känna om mamma är stressad eller orolig. Ge din kvinna lite massage eller fyll badkaret med varmt vatten för ett avslappnande bad. Oron på natten ökar, det kan vara svårt för den blivande mamman att ligga på rygg, barnet trycker mot kroppspulsådern och det kan ge yrsel och illamående.

Dagens ljug

"De kunde ha blivit ett par"

Fight! Fight! Fight!

Utanför T-Jarlen (typ Ica) på Östermalmstorg så står det en man och säljer Situation Stockholm. Det har han gjort så länge jag kan minnas faktiskt och det verkar lite som att han pinkat in sitt revir där. Det står aldrig någon annan och säljer just den tidningen där men nu har helt plötsligt Frälsningsarmén bestämt sig för att sälja sin tidning och köra sitt "håll grytan kokande" framför den här stackars mannen. Nu är ju båda säkert för goda ändamål men kunde inte han fått stå där själv istället för ett gäng truddeluddande pensionärer?

OK, de skall tydligen ut också

Insikten har börjat nå mig att de här två små rackarna faktiskt skall ut också. Om inte annat så är barnmorskan rätt snäll och påminner mig konstant vid varje träff om det. För att göra saker lite mer spännande så tycker hon tydligen också att jag helt själv skall få bestämma hur jag vill få ut dem. I vanliga fall, dvs med ett barn så tror jag inte man diskuterar kejsarsnitt som ett alternativ alls om det inte visar sig att något kanske är fel men i vårt fall så verkar det som att vi får välja kejsarsnitt ifall vi skulle vilja det. Och då kan man ju tänka att "gud va skönt att ha lite alternativ" men så är det inte. Jag har lite halv panik inför det här för jag vet verkligen inte hur eller vad jag skall göra. Jag vill att någon kunnig, förslagsvis min barnmorska skall säga så här "Julia, om det kommer till att du faktiskt kan välja hur du skall föda så tycker jag att du skall göra så här.." men se det gör hon inte. Istället är det ett himla tjat om att jag eventuellt inte får bestämma något själv ifall barnen ligger knepigt till i magen, eller så kan jag få bestämma själv men då kan hon inte berätta vad hon tycker ändå. Bajs är vad det är.

Jag har listat lite för och nackdelar med de båda metoderna, förutsatt att de i v 32 ligger så att jag kan välja om jag vill föda vaginalt eller med snitt. Allt hänger nämligen på hur den första bebben ligger, ligger den med huvudet nedåt så kan man föda vanligt även om den andra ligger med rumpan före. Skulle det vara tvärtom så blir det automatiskt kejsarsnitt och likadant ifall det visar sig att de vill hoppa ut innan v 34. Ni får gärna komma med kloka synpunkter och förslag för jag är som sagt var väldigt rådvill här.

Kejsarsnitt
Fördelar:

• Lättare att förbereda sig på då jag vet med säkerhet att det blir det, om det sedan blir akutsnitt eller planerat är ju en sak
• Barnen kommer ut snabbare och läkarna kan snabbare konstatera att allt förhoppningsvis är bra med dem
• Slipper värkarbete

Nackdelar

• Kommer gå omkring som en skadad zombie efteråt och får inte lyfta något tyngre än en bebis
• Tydligen en liten risk att bebisarna inte får igång andningen efteråt lika lätt samt att amningen kan bli lite svårare
• Är ju liksom en operation
• Saker som blödningar och eftersmärta slipper man tydligen inte undan

Vaginalt
Fördelar

• Är ju trots allt det mest naturliga och säkert bästa för barnen
• Förhoppningsvis är det två små barn som inte är så stora
• Det jag läst (vilket säkert inte stämmer på mig) är att de flesta tvillingfödslar går ganska fort

Nackdelar

• Smärta
• Jobbigt om något går fel efter första och det blir akutsövning för att plocka ut nummer två
• Svårt att motivera sig om den andra inte vill komma ut direkt utan att man måste börja om värkarbetet igen
• Sprickor, bajs och annat otrevligt
  
  

Så mina orakel, vad fan skall jag göra?

Dödstrött

Efter en helg med typ 120 mils bilkörning så blir man ju lätt lite trött. Den där extra timman som skulle infalla igår försvann helt och hållet på något sätt och jag känner mig helt slut idag. Men nu över till det roliga - ULLARED. Vi bestämde oss för att åka direkt på fredagen så vi hade allt bilkörande klart och helgen ledig. Kom fram vid typ halv fem och gick bara raka vägen in, ingen kö och inga problem att hitta p-plats. Jag tog en jätterolig bild på Björn när han ungefär 20 m innanför dörren får ett spel på en tant som bara trängde sig förbi med sin kundvagn men eftersom han inte vill att jag skall lägga upp några bevis på att han varit där så får jag avhålla mig det. I vilket fall som helst så lyckades vi på 2h bränna typ 3000:- vilket får räknas som en rätt bra takt. Hade vi vetat könen på barnen hade det varit lite enklare eftersom det var väldigt stereotypt i form av blått eller rosa som gällde på precis allt - förutom de kläderna vi hittade som var beiga. Våra barn kommer alltså mest att vara beiga. Men utöver kläder så handlade vi åkpåsar till barnvagenen, amningskudde, typ 15 olika barnplagg, grejer till skötbordet (som vi inte har än), lite grejer till köket, en kaffekokare, en vattenkokare, Björn köpte två paket med fryspåsar och lite annat smått och gott.

Efter det åkte vi hem och drabbade Jonas, Sassa, Noel och Mille. Mycket trevligt att få lite tid tillsammans med dem och för en gångs skull så hade vi inte särskilt mycket inplanerat förutom det obligatoriska mormor besöket. Lilla Mille var ju fantastiskt söt när han inte skrek och spydde vilket inträffade lite då och då. Jag har ett svagt minne av att jag vaknade mitt i natten av att han skrek och att Björn vaknade till också och sa "Nä Björn jag tror inte jag vill det här längre". Haha precis som om vi skulle kunna ångra oss nu. I vilket fall som helst så är det ju bara bra att få en liten inblick i hur det faktiskt kan se ut och att mina dagdrömmar om att kunna sova hela natten förmodligen inte kommer att existera. Björn som har en lite mer verklighetstrogen uppfattning är ju dock världens bästa stöd eftersom hans ständiga kommentar är "Det fixar sig, vi kommer lösa det kanon". Eh..ok.

(Böna muntrar upp trött och hängig Julle.. som för övrigt vill tillägga att det INTE är en finne ovanför ögonbrynet utan någon hormongrej som skall brännas bort på SÖS så fort de får lite fart och ger mig en tid)

Äntligen

Jag har äntligen fått tummen ur och engagerat mig i att köpa en ny mobil. Min gamla har ej haft fungerande headset, ringsignal, minneskort och lite annat smått och gott. Naturligtvis hade jag kunnat lämna in den men eftersom jag haft den i nästan två år så hade garantin nästan gått ut och jag orkade bara inte engagera mig. Ekonomisk som man är..

Det här blev i alla fall min nya lilla pärla, skall samla ihop lite energi och försöka sätta mig in i hur den fungerar. Skall bara äta lite blodpudding först..

Ullared - here we come

I jakten på mogenhet så drar vi hem till Jönnet i helgen och tar "vägen förbi" Ullared. Det finns ju egentligen inget vägen förbi någonstans när man åker från Stockholm men nu har ju Björn aldrig varit där och jag tycker att han förtjänar att få åka dit en gång. Jag kan dock ha jobbat upp en liten för stor förväntning hos honom men jag hoppas inte han lackar ur fullständigt på mig.

Det skall i alla fall bli skönt att komma hem en sväng, vi åker imorgon direkt efter att vi varit på besök hos barnmorskan på morgonen och sen får vi se om det blir Ullis på fredagen eller lördagen. Måste ju passa på att krama och gulla med Noel och lilla Mille också. Har ju bara sett Mille-pille på bild så det skall det bli ändring på.

Mitt enda viktiga tills imorgon är att försöka plocka med en kamera och dokumentera alla muppar som är på Ullared. Det är ju lite white trash varning på de flesta om jag inte minns helt fel. Där passar vi in fint!


Bilden hämtad från "People of Wall-mart"

Jag har blivit väldigt vuxen

Igår fick jag och Björn på en härlig Fråga Olle dokumentär som handlade om att ungdomar verkar glömma bort att skydda sig helt så fort de åker utanför Sveriges gränser. Vi fick följa ett gäng bartenders och inkastare som jobbade i Sunny Beach, Bulgarien. Där nere var det "så jävla coolt för alla ligger liksom med alla och det är skitcoolt, och man gör vad man vill här nere och det är skitcoolt och vad som händer här nere stannar här nere och det är också skitcoolt". Eller inte. Jag hoppas inte att de var speciellt nöjda med att det här visades på TV så här 3 månader efteråt. Kontentan var ungefär att de diskuterade vem som var coolast, den som tog med sig kondom eller den som sket i det. Den som struntade i skydd var absolut coolast och dessutom var ju klamydia liksom inget farligt för det kan man ju ta tabletter emot. Jag hoppas personligen att de alla får herpes och går omkring med det i resten av sina liv. Åh och sen glömde jag, två av tjejerna var från Nässjö - mina nerver.

Frågor som kom upp igår var:
- Varför är tjejer så fantastiskt grova och snuskiga så fort de får i sig lite dricka? Vi snackar liksom riktigt äckliga i form av apfulla, skall visa sig nakna överallt och gärna skrika "knulla knulla knulla" så ofta som möjligt.
- Varför tycker killar att tjejerna är slampor om de har med sig en kondom?
- Varför är det alltid någon idiot som har en svensk landslagströja på sig?
- Varför måste killar alltid köra "bira bira bira - bärs bärs bärs"?
- Varför stod de där stackars bulgarerna och låtsades att de tyckte att svenskarna var sååå trevliga? Vi kan ju lägga ner det där snacket med att "Britterna är ju värst utomlands" för så är det ju uppenbarligen inte.

Jag blev i alla fall väldigt vuxen och bestämde på plats att våra barn inte skall få åka utomlands förrän de är 24.

Varning!

För äckelmagade (hö hö) så kommer nu en bild på hur det ser ut när den ena tvillingen bestämmer sig för att bo längst ut till höger och den andra till vänster, trots att det inte är så bekvämt för deras stackars mamma.

Björn älskar ägg

Gårdagens kvällsmat. Till vänster ser ni mina obligatoriska leverpastejmackor samt en liten härlig fruktsallad. Till höger ser ni Bönas två mackor och fil samt 3 ägg. Björn älskar ägg.

Provocerande

Alltså jag och Lotta har diskuterat det här någon gång förut, men det är något med den här Sofi som är väldigt provocerande på något sätt. Jag vill ju gärna vara en tjej som hyllar andra tjejer som lyckas och så där men det är något med henne som jag inte riktigt kan sätta fingret på som stör mig. Det KAN ju vara något av följande:

• Hon ger intrycket av att mest glassa omkring
• Hon är skitsnygg (förutom tänderna)
• Hon har skitsnygga ben
• Hon besöker varenda trendiga restaurang i NY, London, Stockholm eller vart hon än är
• Hon drar på "välbehövlig semester" typ 6 ggr om året trots att det mest låter som att hon aldrig jobbar
  
• Hon köper nya snygga kläder jämt
• Hon har en arbetsgivare som tydligen låter henne jobba från lite vart hon vill i världen

Och mycket mer.

Detta mina vänner är även något som kallas för den svenska avundsjukan. Själv sitter jag nämligen hemma och funderar just nu på ifall det är OK att komma med mjukisbyxor till jobbet.

Puh

Efter att ha legat i stort sett sömnlös hela natten och oroat mig för diverse scenarion som skulle kunna komma upp på ultraljudet. Typ att den ena är död, att båda är alldeles för små, att en av dem brutit ryggraden, att en av dem ser ut som Shiva med 8 armar - you get the point. Det blev inte bättre av att allt snor i universum envisats med att lägga till i min näsa och att en viss person drog ett par djupa timmerstockar jämte. Men mellan 02-05 lyckades jag somna till lite för att sedan ligga och småslumra lite tills det att klockan ringde 6.30.

Men allt gick jättebra, Masken och Räkan växer och frodas precis som de ska. Matchvikten just nu ligger på ca 1200g på dem båda så de låg bra till enligt kurvan. Tydligen så växer de lika mycket som vanliga barn gör fortfarande, jag fick berättat för mig innan att efter v 26 så skulle de lugna ner sig lite men det stämmer tydligen inte. I vilket fall som helst så låg båda med huvudet nedåt just nu vilket dock inte är en fixerad eller bestämd position så de kan mycket väl få för sig att vända rumpan till (= kejsarsnitt). Det var även rätt kul att se att de konstant typ fäktar som fan med armarna och säkert får in ett par träffar på varandra då och då. Tanten som gjorde ultraljudet tyckte att de verkade väldigt livliga vilket är ett big Oh-no om jag får säga mitt.

Men vi är glada och lättade över att allt såg bra ut, nu skall jag göra mitt bästa för att inte somna på jobbet.

En liten liten liten ärta

Imorgon skall vi på vårt andra ultraljud. Nu kommer det ju inte bli någon chock direkt att det är två utan nu ser vi mest fram emot detta för att se hur dem ligger och så där. Och se storleken på dem så att allt är OK. Tänk så är en av bebbarna bara superliten typ som en liten ärta?

Säga vad man vill

Man måste ju nästan ta och beundra dem som orkar gå fuska med sjukkassa och sånt. Jag har hållt på i typ mer än tre veckor nu sen jag gick ner på 75% med att försöka få till det med alla papper och annat som skall lämnas in. Det börjar med att du först måste få till en träff med en doktor som skriver ett förhoppningsvis tillräckligt bra intyg. Det gjorde min läkare, det låter som att jag skall dö vilken minut som helst enligt honom. Men strunt i det, detta skall skickas in till F-kassan direkt trots att de första 14 dagarna betalas av din arbetsgivare. Arbetsgivaren skall sedan i sin tur skicka in papper den 15e dagen och säga att det nu är dags för staten att betala. F-kassan skall sedan ta emot det här pappret, leta reda på det tidigare insända läkarintyget och sedan skicka tillbaka ytterliggare ett papper som jag skall fylla i. Det pappret är fullt med frågor och jag antar att det gäller att formulera sig bra för att det här skall gå igenom. Jag vet inte om det här betyder slutet och att allt är klart efter det här men jag utgår ifrån att det är minst 4 papper till som skall fyllas i. Med andra ord så har jag väldigt svårt att se att alla pengar skulle komma in lagom till fredag..

Kanske en förutfattad mening..

..men är det bara jag som tror att SD:s ledare Jimmie Åkesson tappade ungefär 80% av sin väljarkår genom att använda ett lite för avancerat språkbruk i början av sin artikel i Aftonbladet idag?

"En av mångkulturens många inneboende paradoxer är att den, trots sitt universella anspråk, är ett monokulturellt fenomen som endast funnit grogrund i den postmoderna, oikofoba* västvärlden och som därför också tar sin utgångspunkt i västerländska fenomen och erfarenheter när man bedömer och analyserar omvärlden."

Väldigt osäker på att Sonny i Skåne fattar vad det här handlar om..

Avdelningen inte ett skit...

...skulle kunna beskriva vår helg rätt väl. Vi har inte gjort något alls. Eller jo vi har gjort såna där viktiga och familjära saker som att:

• Åka buss till Sickla och köpa mjukisbyxor åt mig
• Handla på Willys
• Kollat på alldeles för dyra bilar i en bilaffär
• Stekt ungefär 200 köttbullar
• Somnat i soffan på lördagkvällen
  
• Kollat på Hammarbys damer en halvlek och var 1 NR ifrån att vinna på lotteriet!!
  
• Garvat åt "Bonde söker fru"

Ja. Roligare än så blir det väl liksom inte.

Tacksam

En av bloggarna jag någorlunda regelbundet följer är "Innan du fanns". Efter att ha varit på diverse träffar och hört folk i allmänhet så känner jag mig bara väldigt väldigt tacksam över att jag mått så pass bra som jag gjort under graviditeten och att vi inte har behövt hålla på med några hormoner eller annat. Nu återstår det bara att se ifall vi istället för betala för det här med att få the kids from hell...

Peace and quiet

Ja så här ser den ut just nu, "lilla maggen". Den är inte särskilt liten alls längre för er som undrar men det vore ju också rätt märkligt ifall jag skulle se ut som någon som väntar ett barn när det faktiskt är två som bökar runt.

Fick det här fina halsbandet av mina darlingar Åsa och Millan. Halsbandet ger ifrån sig något lågt slags xylofoniskt ljud som skall lugna bebbarna och framför allt som de skall känna igen sen när de kommer ut ur magen. Man skall alltså bara kunna ruska lite i det så det låter och då kommer de somna om som små grisar igen. Låter perfekt, tack så mycket tjejer!!

Nu skall jag se om inte den andra lilla plutten kan tänka sig att gå upp och äta frukost.

Vaccinerad och redo

Nu har jag tagit första sprutan i kampen mot the Swine flu. Vi får väl se vad som händer och om jag nu får vara utan några besvär. Är fortfarande rätt skeptisk till det här, och vad spelar det för roll om Björn inte tar den? Ifall han skulle bli sjuk så hjälper kanske inte mitt skydd ändå.

Jag passade även på att kolla upp utslaget eller vad det nu är jag har ovanför ögonbrynet. Hon kunde dock inte göra så mycket åt det utan det blir en remiss till någon hudklinik på SÖS som får bränna eller göra något åt allt blod som då och då sprutar ut. Tydligen kan det vara någon slags hormonhistoria som man kan drabbas av när man är gravid och vid närmare eftertanke så dök nog det här upp runt maj = början av graviditeten.

Mer tvillingkunskaper

OK nu kan vi nog precis allt som går att kunna om det här med tvillingar. Kursen igår var mycket bra, hon som höll i den är ordf i Svenska Tvillingklubben och har jobbat med det här i typ 20 år. Med andra ord lite mer handfasta råd och tips, inte det här "Det KAN man ju göra, men man KAN ju också göra så här.." bla bla snacket som det står överallt annars. I salen var det väl ungefär 20 par, vi var fyra som var under 30 och resten över. Fick mig direkt en passning att jag minsann inte var så ung ändå med tanke på att medelåldern för förstföderskor är runt 28 i Sverige. Dock är den ju närmare 32 i Stockholm så där drar jag ju ner medlet lite ialfl. Hon tyckte även att alla skulle gå hem och vara sjukskrivna på heltid från v 25 oavsett hur man mår eller inte. Man får ju sig en tankeställare när hon säger att bara för att medelförlossningen äger runt i v 37 så betyder det ju inte att man inte kan få i v 32. Det skulle vara om 4 veckor i så fall för oss - är vi redo för det? Nej.

Det verkade finnas några normala där som jag skulle kunna tänka mig att umgås med efteråt men naturligtvis så var det också de obligatoriska;
- "Jag vill utmärka mig och ställa så mycket frågor som möjligt"
- "Jag vill gärna berätta om alla mina problem och låta alla höra om den"
- "Hej vi är jättetjocka båda två"
Dem vill vi inte bli vän med. När hon föreläsaren sa att man ofta kanske har lite folk runt omkring sig som kan hjälpa till i form av föräldrar och svärföräldrar så var tex nr 2 här ovanför tvungen att tala om att hon minsann INTE hade några som kunde hjälpa henne. Eh.. måste man lufta det inför alla andra?

Sen fick vi oss en tankeställare om det här med föräldrardagar och sånt också. Tanken med att vi får några fler är tydligen inte att man skall vara hemma längre än andra föräldrar utan däremot att man skall kunna vara hemma samtidigt. Vi skulle i princip kunna vara hemma de första 3 månaderna tillsammans vilket känns jätteskönt eftersom den tiden nog kommer bli lite jobbig. Återstår bara att se ifall Björns chef tycker samma sak.

Tvillingkurs

Idag är det dags för tvillingkurs med Tvillingklubben. Det kan gå precis hur som helst känner jag. Dock kostar det 300:- per person så jag hoppas verkligen det är värt besväret. Jag återkommer med recension ikväll eller imorgon.

Tjingeling.

Storblödande ögonbryn

Innan sommaren fick jag något slags utslag/finne/sår/födelsemärke precis ovanför ögonbrynet. Tänkte inte så mycket mer på det utan försökte väl operera lite då och då men det kom liksom aldrig ut något var eller sånt. Däremot så började det blöda lite då och då. Och jisses vad det blödde. Nu har jag alltså haft det här lite väl länge och från tid till tid så råkar jag nudda det (har lagt av med att försöka klämma ut något) och då börjar det pissa blod igen. Igår sprutade det verkligen blod, alltså det pulserade ut ur en stråle från såret. Sådär som det gör på film. Och sen håller det på i ca 20 min innan det slutar. Det är liksom inte läge att sätta på ett plåster direkt, det blöder igenom på ungefär 1 minut. Idag hände samma sak på jobbet igen. Kul att stå och trycka inne på toaletten i en halvtimma och sen behöva städa upp något som ser ut som Motorsågsmassakern.

Jag har beställt tid hos vårdcentralen så de skall kolla på det men hon trodde de skulle få skicka iväg mig direkt till någon hudläkare. Vad är det jag åkt på? Och äckliga historier om cancer och annat undanbedes väldigt bestämt!

Ett jävla kackel

Har precis genomlidit 20min av Debatt. Jag förstår inte riktigt varför jag plågar mig själv med detta, kanske för att det inte fanns något annat att titta på alls. Alla bara skriker och pratar i munnen på varandra och ämnena är alltid för stora för att folk skall kunna föra något som helst resonemang i det hela. Dessutom bjuder de bara in nötter som står på de yttersta ändarna i varje fråga, aldrig några normala.

Därför är det nu skönt att koppla av med lite Desperate Housewives istället. Där snackar vi kvalitét!

Barn feta av frukt?

Har börjat en hälsosam sak varje morgon med att starta med ett x antal järntabletter, blutsaft och en fruktsallad. Eftersom C-vitamin tydligen skall vara bra för att fånga upp järn så tänkte jag att det här måste vara det ultimata sättet att få i sig allt och dessutom vara lite nyttig med frukt. Men sen läste jag och fick höra av någon (glömt bort vem) att bebbarna i magen inte kan skilja på vanligt socker och fruktsocker och att för mycket frukt gör dem jättestora? Naturligtvis vill jag att båda två skall vara så stora och väl förberedda som möjligt när de kommer ut men eftersom det är just två så får det ju liksom inte plats två stycken 4kg klumpar direkt.

Skall jag sluta häva i mig all frukt eller är det bara om man äter obscena mängder som detta kan inträffa? Jag snittar ju ca 7-9 frukter per dag med det jag äter på jobbet också. Kanske lite i värsta laget.

För övrigt verkar inte frukt hjälpa ett jävla skit mot förkylning så det kan vi ju avskriva direkt.

Björn?

Jag dör, det här är tredje alternativet som dyker upp när man googlar Björns namn med bild. Är det så här min älskling kommer se ut när han är 60?

Inte riktigt nöjd

En kompis skickar en länk och garvar rått åt att detta är vad som dyker upp när hon googlar mitt namn efter bilder. Vad dyker upp när du googlar ditt namn?

Vem behöver Restylane?

This is how you work it;

1. Skaffa dig en långvarig förkylning, att föredra är att bli gravid för då verkar snoret liksom aldrig riktigt ta slut. Kompletera gärna med näsblod lite då och då.
   
2. Bo i ett land där det kan växla mellan typ 10-15 grader på en dag.
3. Bli lite torr om läpparna och glöm lypsyl och annat fuktgivande hemma, använd vanligt saliv ungefär 1 gång var tionde minut.
   
4. Stressa lite på jobbet för att sedan slappna av totalt på helgen.
5. Voila! Du har nu lyckats få något slags förkylningssår mitt på läppen som garanterat kommer att svullna upp över natten och ge dig riktiga Angelina Jolie läppar till morgonen efter.
   

Och NEJ det är inte herpes. Björn har varit mycket orolig över detta men så länge jag inte gått ut och hånglat upp någon uteliggare i sömnen så kan vi avskriva detta.

Big boss anländer

Ja den stora chefen är på Sverigebesök till onsdag. Med andra ord kan jag förmodligen säga tack och hej till mina 6h per dag och ställa mig in på 8 istället. Kanske kan man istället få fredagen ledig.

Vi hade planer på att åka hem på torsdagkväll till Jönnet för att åka till Ullared på fredagen men det verkar inte bli något av det. Det här med att hyra bil hela tiden blir ju liksom inte så jättebilligt. Den enda som fanns tillgänglig var en bil för 2000:- fram till söndag, och sen bensin på det. Alltså bara typ 2600:- för att ta sig fram och tillbaka. Naturligtvis kan vi åka buss eller något billigare alternativ också men det kommer ju handlas lite på Ullared också om jag känner mig och Böna rätt. Eller han har ju aldrig varit där men jag kan ha överdrivet att elektronikavdelningen är fantastisk så han verkar rätt på. Men där kommer det ju handlas för typ minst 3000:-. Med andra ord så kostar en helg hemma minst 5500:-, rätt mycket pengar sådär 1 vecka innan lön. Vi får se hur vi gör med andra ord, men visst hade det varit skönt och kul. Dessutom så måste jag ju hem för att ta en titt på lilla Mille också!

Gamla minnen

Sitter och kollar på fotbollen nu, Sverige - Danmark och just nu står det 1-0 till Danmark. Zlatan ligger bakom precis allt framåt och två mål har blivit bortdömda. Jag har inte riktigt orkat engagera mig utan har gjort lite smaskig lördagsmiddag i form av taccos istället. Enligt Björn skall en viss Micke Nilsson helst stenas offentligt.

Men det jag tänkte på var alla gamla härliga minnen från jag spelade fotboll i Mariebo. Det var tider det.. Stackars stackars Gunnar Ström som skulle agera tränare åt oss, det var ju liksom inte alltid man var intresserad av just själva fotbollen. Det var rätt ofta som vissa hade ont i fötterna, knäna, ryggen eller något annat så fort det stod lite för mycket killar vid sidan av planen.

Några härliga minnen kommer nedan, kanske inte så kul för andra som inte känner till personerna i fråga men ändå..

* Cup-spel i Göteborg
Vi hänger i Angered och spelar någon stor fotbollsturnering med massor av lag. Vi spelar på 7 mannaplan och de har ritat upp en hiskelig massa planer lite kors och tvärs över ett stort fält. I vårt mål står the one and only - Helena Laryd. Men det är knappt, hon anländer nämligen 5 min innan matchen börjar med ett gäng NK-kassar, hon hade liksom lite annat för sig än att värma upp med oss andra. Hon hinner i alla fall till matchen som sätter igång. Runt 20 min in i matchen så blåser domaren i pipa, vi förstår ingenting eftersom det inte var inkast, det är knappast någon som har glidtacklat någon och det hade definitivt inte blivit mål. Vi vänder oss om och ser Laryd stå och dra i målet mot ena hörnflaggan. Domaren frågar henne vänligt men bestämt vad f*n hon håller på med och får till svar;
- Jag kan inte placera mig mitt i målet när det inte är rakt riktat mot deras mål.
Kvar står en mållös domare och vet inte riktigt vad han skall säga. Matchen fortsätter med att vårt mål är flyttat så att det står ca 17m från ena hörnflaggan och med endast 4m till andra.

* Vanlig match mot Gränna
"- Kan någon täcka negern?"
Gunnar Ström, tränare skriker högt och tydligt ut diverse icke-politiskt korrekta uttalandet efter det andra.

* Vanlig match hemma på Mariebovallen
Kommer inte ihåg vilka vi spelade mot och det är egentligen inte viktigt heller. Det sura är att vi glömde berätta den här historian på Sofhias bröllop men därför kommer den här istället.
Som så många andra lag i vår serie så var ingen i vårt lag särskilt intresserade av det här med att nicka bollen. Många av oss tog sats och tänkte att NU JÄVLAR men i sista stunden så lyckades man akta på sig eller på något mirakulöst sätt få upp benet ovanför huvudet och ta ner den på det sättet istället. Eller så missade man bollen helt och hållet. I alla fall så hade vi en hörna emot oss. Hörnor var ju superläskiga för där kom ju alltid bollen farande i luften och man var ju liksom tvungen att rensa på något sätt. Bollen kommer flygande i luften och Sofhia går upp i någon slags höjdduell med någon i det andra laget och får en perfekt nickträff - IN I EGET MÅL. Årets första och enda nick går alltså in i eget mål, en perfekt pannträff rakt upp i krysset. Det värsta efter det här är att Sofhia är skitnöjd över att hon vågade nicka. Lite som han skådespelaren i filmen "Tillsammans" när han applåderar alla som gör mål.


Några roliga minnen tycker jag. Mindre roliga miner från Danmark nu dock där Sverige precis förlorade med 1-0. Men som vanligt kommer väl Lagerbäck köra "Vi spelade väldigt bra och är mycket nöjda." Så skulle Gunnar aldrig ha sagt.

Go Gudrun

Säga vad man vill om Gudrun Schyman men här tycker jag faktiskt att hon pulveriserar motståndet i form av Fredrik Federley. Jag har läst Fredriks artikel ett antal gånger men förstår liksom ändå inte hans poänger riktigt (kan kanske bero på att jag inte är på mitt skarpaste humör idag heller). Gudrun gör det hela lite tydligare med vissa, kanske ibland överdrivna exempel men ändå klart skarpare poänger.

1-0 till Gudde!

Fader Forah - spärra in mig i buren

ÄNTLIGEN kan jag ticka av projektet anordna team-building dag med jobbet. Det har varit ett pågående projekt precis hur länge som helst och som vanligt med Fi så kan saker ändra sig i absolut sista minuten vare sig man vill eller inte. Kommer det in ett projekt så gör det och då måste det fixas vad som än är planerat. Men nu klarade vi oss i alla fall så så här blev dagen:

10.00 (Då hade jag redan varit på jobbet i 1½h) Båten gick ut till Vaxholm i strålande solskensväder. Vi satt ute på däck hela vägen vilket jag uppenbarligen får sota lite för idag med huvudvärk, snor och hosta. Det var dock kul att få se lite av skärgården eftersom jag inte satt min fot där ute någonsin och jag tror och hoppas att mina icke svenska kollegor tyckte samma sak.

11.30 - 13.30 Lekar på Vaxholms Kastell i stil med Fångarna på Fortet. Vi blev uppdelade i två lag där jag och Åsa lämpligtvis hamnade i varsitt eftersom vi får räknas som lätt handikappade i såna här sammanhang. Det var ett jävla springande upp och ner i trappor, springande fram och tillbaka till de olika grenarna, krypande och krälande så idag har jag en fantastisk träningsvärk. Har inte ens testat att gå upp ur sängen än så vi får se hur det funkar idag. Det var ialfl roliga lekar och rätt mycket tankeverksamhet bakom vilket var kul, inte bara styrka alltså. Kan klart rekommendera detta för andra.

Hem tillbaka till Stockholm för lite "konferangs" där det diskuterades olika områden som kunde förbättras på jobbet. Också väldigt efterlängtat tydligen för vi hann inte ens gå igenom hälften av punkterna över vad folk ville ändra på.

Vidare till en japansk restaurang där man fixar till sin egen mat över ett stekbord vid bordet man sitter på. Men höjdpunkten här var nog kanske ändå att sjunga karaoke efteråt. Det visade sig nämligen att vår nya kille Tom Knowles lät precis som Axl Rose i Guns N Roses vilket gjorde att han genast går under namnet Axl Knowles istället. Vid 23 tiden fick vi gå ifrån restaurangen då de stängde, jag och Åsa åkte hem medan de andra åkte vidare till kontoret för att spela Guitar Hero. Jag vill inte ens tänka på hur det ser ut idag när jag kommer dit.. Om jag ens kommer upp ur sängen som sagt var.

Komplimang?

Idag när jag går av tunnelbanan i Hammarbyhöjden för att fixa till lägenheten som vår nyanställda skall bo i så hamnar jag bakom två tjejer i 30+ åldern som går med varsin starkcider i handen. Klockan är för övrigt då någonstans runt 11.30. Råkar höra en del av deras konversation som kort och gott får dem att framstå som om de faktiskt var prostituerade. Det handlade mycket om att "använda gummi" "inte låta dem komma i" "om de ville köra utan att passa sig när det var dags" etc. Needless to say så kan man väl beskriva deras utseende som white trash på högsta nivå.

Jag passerar dem efter ett tag men när jag gått förbi med ca 2m så får jag ett;
"-Öh tjejen, stanna.."
Ok. Jag vill verkligen inte hamna i någon diskussion med dessa trevliga damer men inser att jag med min hydda knappast kan springa därifrån. Så jag vänder mig om och får höra;
"- Vart har du köpt dina jeans? Det är det snyggaste jag någonsin har sett"

Med tanke på att jag har svår klädnojja numera varje morgon så när någon kommenterar ens utseende i positiva ordalag blir man naturligtvis glad, men att få det av dessa damer.. Jag kan liksom inte bestämma mig för ifall det är något bra eller inte.

Mäklar-Julle och Jonas Gardells tvillingbror

Vi har haft lite problem på jobbet med för många anställda och för få lägenheter den senaste veckan. Vi har en lägenhet som 4 personer bor i just nu, trots att det egentligen bara får plats med 3. Så den 5e personen som kommer idag var vi helt enkelt tvungna att hitta ett nytt boende för honom och hans tjej som kommer senare. Att hitta ett centralt boende på obestämd tid, möblerat, inte för dyrt och dessutom centralt i Stockholm är inte det lättaste. Det är för att tala klarspråk ta mig fan omöjligt.

MEN, jag lyckades. Det var en kille som hörde av sig som hade en 2.5a i Hammarbyhöjden som vi kunde hyra på obestämd tid, och dessutom var den möblerad. Så igår var jag och tittade på lägenheten för att se om den åtminstone skulle funka ett tag. Om vi säger så här; den har ju inte blivit renoverad på ett tag, faktiskt inte sen 60-talet. Möblerna var som hämtade ifrån en sommarstuga och köket hade luckor i knähöjd - perfekt för tanter i 85 års åldern.

Det mest intressanta med det här var dock inte lägenheten, det var han som hyrde ut den. Var lite skeptisk till att gå dit ensam ifall det skulle vara något psyko men när jag öppnade dörren så fick jag syn på vad jag trodde var Jonas Gardells okända tvillingbror. Med hår. Liten, spenslig, pratade på exakt samma sätt och tyckte det var såååååå trevligt att vi ville hyra den. Ge mig ett G, ge mig ett A, ge mig ett .... Men han var trevlig så det blir nog bra.

Nu skall jag ägna första timmarna av jobbet till att åka dit och göra iordning lite så att lilla Michael kan känna sig lite välkommen.

Undrens tid är icke förbi

Glömde berätta att jag blev erbjuden en sittplats igår på tunnelbanan till jobbet. Mannen i 35-års åldern var av spansk härkomst och fick frågade på lite halvkass svenska ifall jag skulle vilja sitta ner. Jämte honom satt 3 andra män i samma ålder och körde som vanligt de tre favoritalternativen som alltid verkar hända när folk får syn på en gravid som står:

a) Titta ut genom fönstret hela tiden (Spelar ingen roll att man åker i en tunnel och att de inte ser ett skit)
b) Stirra i Metro (Trots att alla vet att den tidningen tar ca 2min att läsa)
c) Helt ogenerat stirra på magen och verkligen fundera över ifall det kan vara så att personen i fråga är gravid eller bara tjock.

Tack snälla spanska man för platsen, ni andra av fullständigt svensk härkomst - har ni inte blivit uppfostrade alls?

v 26

Bebisen

Den här veckan blir din bebis drygt 23 cm från huvud till stjärt och väger omkring 900 gram.

Efter att i en månad har haft ögonen slutna så börjar bebisen att öppna dem under denna vecka. Ögonen är nästan helt färdigutvecklade.

Bebisen kommer att fortsätta att bilda underhudsfett, även om det vid den här tiden fortfarande är ganske liten och tunn. Vid förlossningen kommer den att ha samlat på sig tillräckligt för att klara den tuffa världen utanför livmodern och för att få det typiska rultiga bebisutseendet.

Blodkärl bildas i lungorna för att förbereda dem på ett liv utanför livmodern. Blodcirkulationen är fullt fungerande och navelsträng, moderkaka fortsätter att växa för att kunna försörja det allt större fostret. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.

Även om det fortfarande är alltför tidigt för din bebis att födas så skulle den nu har c:a 70% chans att överleva om den föds på ett sjukhus med rätt resurser.

Du

Övre delen av din livmoder är nu c:a 6 cm ovanför din navel, och du kommer fortsätta att växa ungefär 1 cm per vecka. Om du har ätit balanserat och närigsriktig kost har du förmodligen gått upp omkring 7-10 kg fram till nu. *Eller typ dubbelt så mycket i mitt fall...

Eftersom bebisen ligger högre upp i buken nu så kan det hända att du ibland upplever att det gör ont under revbenen.


Eftersom Björn redan har gått till jobbet så blir det inga bilder idag. Ni kan dock föreställa er en sån där gammal varmkorvsgubbe med sin låda på magen. Det är jag.

Besök på bibblan

Det var ju ett tag sedan man satte sin fot på ett bibliotek i syftet att inte behöva råplugga eller leta efter skittorr kurslitteratur. Nu var jag där helt för min egna skull vilket kändes betydligt roligare..

Fick med mig följande böcker hem:

- Kejsarsnitt
En bok om kejsarsnitt. Jag behöver verkligen läsa på om det här känner jag eftersom jag har någon slags glorifierad bild av det här med kejsarsnitt. Det finns ju en rätt stor chans/risk att det är hur det kommer att gå till för oss så då kanske man skall ta och åtminstone engagera sig lite i det. Jag hoppas på att boken ger en rättvis bild av det så att det inte blir en enda stor "De som föder med kejsarsnitt är folk som bara är rädda för att bajsa på sig offentligt och vill kunna planera så att de kan gå och fika efteråt"...

- Par i barn
En bok om tvillingar, från graviditet till tonåring. Verkar rätt torr men det var den enda tvillingboken som fanns. Dessutom har jag ju Björn som ett levande exempel på att man måste vara väldigt försiktig med hur man uppfostrar såna där. Hö hö hö..

- Värsta pappan
En bok jag lånade till Björn. Och det är nog inte Värsta Pappan som i sämsta utan mer typ Coola pappan. På baksidan finns följande text:
"Om du inte hinner läsa hela boken innan taxin ilar mot BB, så följer här tips på fem saker som du INTE ska säga under förlossningen;

1. Ta det lugnt, det gör ännu ondare på slutet när barnet skall ut
2. Kan du stå och luta dig mot sängen istället, jag har fått lite ont i ryggen av att bära väskorna
3. Gör det ont?
4. Hör du vad de skriker från de andra rummen?
5. Sluta sjåpa dig, min farmor födde 14 barn..

Skall bli intressant att se ifall den går hem hos herr Runfeldt.

För övrigt luktar böckerna väldigt mycket fisk...

När katten är borta...

..somnar råttorna i soffan. Tobbe blev visst lite trött i helgen.

Lovely weekend

Tillbaka efter en mycket lugn och avslappnade helg i Linkan. Så himla skönt att inte ha tusen måsten och jag-skall-bara inplanerade. Satte mig på Bus4You vid strax efter 12 i lördags och kom sedan fram till Linköping för ett hjärtlig välkomnande av halva brudgänget. Det var då jag, Löwet, Sofhia, Sofia Börsbo och Rebecka och lilla söta Leon. Leon ägnade mest helgen åt att bajsa - precis hela tiden. Som tur var tycker ju tydligen Löwet att det är kul på riktigt att byta bajsblöja. Note to self: Lämna alltid över barnen till Löwet.

Vi har bara tagit det lugnt, ätit, pratat, ätit, skvallrat, ätit lite till, sovit, ätit och sen åkt hem. Väldigt bekvämt och skönt med andra ord.

I en helt annan sida av landet, närmare bestämt i Stockholm på Lugnets Alle 31 pågick en annan typ av fest. Nämligen "Den stora släp-festen", en fest som våra respektive helt själva anordnat utan vår medverkan eller vetskap. De ville väl minsann vara ensamma och leka en gång utan att vi skulle vara med och förstöra. Så efter att ha åkt "genvägen" via Norrtull så anlände Kvarna, Tom och Tobbe till Björn. De har tydligen haft väldigt trevligt även om majoriteten av tiden verkat gått till att spela tv-spel.

Nu är det dock dags för lite quality-time med världens bästa Böna som kom och suprajsade med att möta upp mig vid bussen. Fint va?

Imorgon är en ny dag - dags för 8-15, helt OK.

Ett par små ord betyder ibland så mycket

Åkte hem efter jobbet, trött och lite sur. Varför vet jag inte riktigt, kanske för att jag tyckte att Björn lät sur på telefonen. Åker åt fel håll för andra gången inom någon vecka, när fan skall jag lära mig att titta vart jag åker? Kommer hem och får ett sms om att jag måste gå och lämna en film jag inte ens själv har hyrt samt att jag gärna får köpa snus. Jaha. Minusgrader ute i princip och jag kommer inte att kunna ha någon vinterjacka. Kommer tillbaka hem. I diskhon står det smutsiga tallrikar fast än att jag lämnade den tom när jag gick idag på morgonen. Sängen är iofs bäddad men jag kan inte riktigt komma ihåg ifall det är jag som gjorde det på morgonen eller om Björn gjort det själv. Ställer mig i duschen och tycker synd om mig själv. Hinner fråga mig själv tusen saker; är det verkligen så smart att sätta två barn till världen? Jag kan ju knappt ta hand om mig själv. Hur skall jag orka? Hur skall vi orka? Hur skall det här gå? Får sura uppstötningar när jag försöker böja mig framåt för att torka mig mellan tårna. Allt är bara jobbigt. Inga kläder att ha på mig. Gör mat i form av bacon, scrambled eggs och vita bönor. Tycker synd om tjejen på Idol för allt hon gör ser och låter för jävligt ut. Orkar inte tänka på jobbet eller att högsta hönset dyker upp nästa vecka och att jag kommer få jobba häcken av mig för det. Funderar på att fejka svininfluensan och stanna hemma.

Men så kommer ett enkelt SMS där det står "Jag älskar dig" och sällan har väl ett tecken varit så välkommet. Det kommer lösa sig!

Review tvillingkurs

Helt OK, jag skulle ge den 4 av 5 termometrar. Inget sånt där "sitta-i-en-ring-och-humma" tjafs utan mer hård och rak fakta levererad av två barnmorskor med ca 20 års erfarenhet samt en läkare som själv hade tvillingar. Sånt gillar vi. Vi var de enda på kursen som var förstagångsföräldrar, de andra hade 1 till 2 barn sen tidigare. Det var ett par i ca 35-40 års åldern som hade en 2 åring sen innan och nu fått reda på att de skulle ha trillingar. Det mina vänner är ju en riktig omställning...

I vilket fall som helst så fick vi bekräftat det vi trodde vi förstått på den norska DVDn, nämligen att det kan vara så att vi väntar 1-äggstvillingar också. Häng med nu på de olika alternativen; (med reservation för att jag själv fattat fel)

1. "Riktiga enäggstvillingar" = 1 ägg blir befruktat med en spermie och delar sedan upp sig inom detta ägg till två ägg. Denna delningen sker tydligen vanligast i livmodern och barnen delar alltså på samma moderkaka.
   
2. Tvåäggstvillingar = 2 ägg blir befruktade av varsinn spermie och vandrar sedan till livmodern där de har varsinn moderkaka. Egentligen som en helt vanlig graviditet bara att de råkar vara två. Detta är ju vad vi tror vi har. 2/3 av alla tvåäggstvillingar är av denna "sort"
   
3. Tredje fallet av enäggstvillingar = Ett ägg blir befruktat med en spermie men delar sig redan i äggledaren, innan det har kommit till livmodern. Barnen får då varsinn moderkaka och ser ut som tvåäggstvillingar men kan ju då i själva verket komma ut och se precis likadana ut.

Eller har jag fattat fel nu B? Enda sättet att avgöra detta är tydligen att kolla in moderkakan lite närmare i efterhand. Det verkar ju inte så mysigt så jag tror vi låter doktorn avgöra detta...