tisdag 14 september 2010

Det börjar lida mot sitt slut

Hörrni, jag börjar bli lite trött på det här med att blogga. Inspirationen finns liksom inte riktigt där längre och det känns som om att jag hade kunnat lägga de 15 minuterna varje dag på att göra något annat. Sit-ups till exempel..

Sen känns det lite som om att alla har koll på vad jag gör men jag vet inte något om vad ni gör. Eller dem jag känner som läser. Lite alla känner apan men apan känner ingen. Så när jag ringer och pratar med folk så vet de redan vad jag har gjort och jag sitter bara och upprepar mig. Sen kanske det inte är helt politiskt korrekt att hänga ut sina barn som massmördare i vart fjärde inlägg heller.

MEN - det här är mitt 947e inlägg. Jag kör till 1000. Ända in i kaklet liksom, men då behöver jag tips om vad jag skall skriva om. Annars kommer det bli ett gäng eländiga inlägg i stil med folk som skriver om sina katter och har blinkande små stjärnor på sidan av bloggen.

Så hit me - vad vill ni veta? Vad skall jag skriva om? Behöver ni en fullständig beskrivning om vart i Linköping man kommer in med barnvagn? Vill ni veta mer om Björn? Vill ni se bilder på lägenheten? Skall jag lista allt jag skulle vilja göra innan jag dör?

Ni bestämmer - jag skriver. Eller typ. Jag kommer ju självklart censurera ifall ni vill ha allt för smaskig fakta om Björn.



PS: Idag är en bra dag.

12 kommentarer:

Johanna sa...

Nej nej nej, jag behöver en daglig dos av ironi a´la Jullan....
Den här fantastiska Björn kan få två alternativ, ett långt gästinlägg eller får du bjussa på alla smaskiga pinsamheter : )

LaVerde sa...

Åh, Julia, jag som ÄLSKAR att läsa din blogg! Du skriver så himla roligt och ironiskt och jag varje gång jag surfar in på din blogg och ser ett nytt inlägg är det som att få en liten present! Men jag förstår dig, jag hittar sällan inspiration själv...

Anonym sa...

Jag har inte läst din blogg särskilt länge utan halkade in eftersom du hade länkat till Linda skugges artikel om att unga är för lata för att skaffa jobb.

Du och ja verkar inte ha samma åsikter politiskt och jag tycker därför det skulle vara intressant att veta hur du skulle gå tillväga för att kskaffa ett jobb? Så kanske du kan hjälpa oss som uppenbarligen inte fattar.

Kristin sa...

Nämen nej!
Den enda blogg jag läser!
Började läsa den i somras. Sträckläste som en bra bok man inte vill lägga ifrån sig.
Men du har gjort det grymt bra! Värd en paus helt enkelt.
För när du börjar jobba igen, barnen börjar på dagis, så kommer det säkert dyka upp en massa nya inläggsidéer...
Iallafall så hoppas jag på att du inte kommer kunna slita dig. Lycka till med sit-upsen...!

Anna sa...

Jag håller med ovanstående, det blir lite som ett gift att gå in och läsa varje dag. Jag är själv gravid och behöver få en dos av "verklighet" inför det som komma skall, inte bara massa puttenuttigt.

Du har inte funderat på att höra av dig till typ Mama, Vi föräldrar eller någon tidning och blogga för dem? Jag tror de skulle nappa direkt + att du då kanske kan få in lite pengar på ditt bloggande.

AnneSophie sa...

Å vad tråkigt att höra! Din blogg är ju fantastisk! Men jag förstår dig. Tid och motivation krävs ju för att hålla en blogg levande.

Jag gillar ju att läsa om twinsen, mest för att jag har två själv & känner igen mig så väl.

Anonym sa...

Nej, Julia...sluta inte! Jag älskar också din blogg! Är dock dålig på att kommentera o ge feedback...Men kan förstå att du vill pausa lite...

Kram KArin (hagabergsgranne)

Anonym sa...

Hej! Jag tycker din blogg är otroligt bra och underhållande, du har en grym talang för skrivandet! Som någon nämnde ovan tror jag du skulle kunna tjäna pengar på din blogg, tycker du ska undersöka saken. Det är få som "har det" i bloggvärlden tycker jag. Du har en fin balans mellan verklighet, ironi, vardagslunk, tankar, drömmar, iakttagelser. Just dina iakttagelser tycker jag är något extra - sådant man tänker själv men har svårt att sätta ord på! Jag förstår om du känner att din blogg känns som en belastning men jag ville bara skriva en kommentar för att berätta hur bra du är innan det är för sent! Kram!

Helena sa...

@anonym:
jag känner inte dig och kan därmed inte svara på varför inte DU har ett jobb. Men, helt ärligt, skulle du inte kunna få ett jobb du sökte om du sänkte kraven lite? Eller engagerade dig lite i din ansökan (alltså inga massutskick i stil med "glad, social, bra på att samarbeta" Då menar jag att man kanske kan förklara och motivera dessa saker istället.
Eller kanske ännu värre, sök på ett ftg där de inte söker personal via arbetsförmedlingen?
Jag vet inte, men jag håller med Jullan till 100 procent!
Gå ut! Kavla upp armarna och gör lite skitgöra! Lite erfarenhet av det kan nog vara bra om du vill söka drömjobbet.
Ta körkort, läs en kurs, flytta utomlands, RÖSTA på söndag, sök praktikplats, prata med främlingar, skapa din egen lycka-för det är ingen annan som gör det.

@ Jullan; du är grym :)

/Helena

Fia sa...

GE FAN I ATT SLUTA BLOGGA!!!

Annikasan sa...

Men heeeej Jullis!

I samband med att jag bestämde mig för att dra ner på bloggandet slutade jag även typ läsa andras bloggar... Därför var et läääänge sen jag var inne här. SORRY!

Angående hur du känner så tycker jag att du gör helt rätt i att sluta, eller dra ner på det eller vad det nu blir. Själv kände jag samma sak och bloggar nu betydligt mindre än innan. Nu bloggar jag helt kravlöst bara när jag får ett sug i stil med "det där vill jag blogga om".

Inspirationen kommer och går, emn man ska ju bara göra det man känner för och som man mår bra av.

Så summa sumarium, jag tycker du är klok som verväger att sluta, om du inte känner för det längre. Tills du har kommit upp i dina 1000 inlägg rekommenderar jag dig om att bara skriva just när du är inspirerad, pressa inte fram en massa inlägg bara för att "hag borde blogga".

Kram på dig!

Jullan sa...

Va fina ni är allihopa, tusen tack!