Som ett kolli

I natt fick Dino ett nysanfall vid 3 tiden. Jag vaknade, låg och höll tummarna på att han skulle somna om men insåg snart att så inte var fallet. Tvärtom - nu var det tydligen morgon och dags för uppstigning. I samma veva vaknar Polly och är helt hysterisk. Hon måste drömt något alldeles extraordinärt så som hon skrek ett tag..

Detta resulterade i att Björn fick gå upp och så satt vi ett tag och försökte trösta. Sen sket jag i mina egna regler och tryckte i dem välling redan vid halv fyra för att förhoppningsvis få dem att sova igen. Njet. Runt 5 snåret gav de upp och somnade i varsin hög i spjälsängarna. Klockan 06.45 var det dags igen.

Jag är med andra ord knappt kontaktbar idag. Och stackars Björn hade svårt att somna som det var så han har inte sovit mycket mer han heller. Skillnaden är ju att han måste upp och jobba. Jag funderar på att borsta tänderna nu vid tolv snåret.

Upphovsmakaren

The follower

Till något roligare. Polly går lite själv nu och det är vi alla tacksamma för eftersom våra ryggar har blivit rätt krumma efter att ha traskat runt med henne hur länge som helst. Hon kan ställa sig upp själv, om än rätt bredbent men sen tar hon 5-6 steg själv. Eller det är inte vanliga steg. Hon springer framåtlutad i 180 grader ungefär. Än så länge går det bra men vi får nog prata med henne lite om stilen för annars kommer hon se ut som den där tanten som går runt i Jönnet med halvt bruten rygg.