Idag gjorde vi premiär på Öppna förskolan för 0-5 åringar. Det betyder att det inte enbart är små halvt lealösa bebisar på plats utan också deras storsyskon. Deras annoying storsyskon. Rätta mig här nu för jag fattar ju inte sånt här men är det OK att en unge går fram och börjar spela på gitarren samtidigt som den kristna tanten försöker spela en sång? Och framför allt - är det OK att mamman till barnet (som inte verkade ha något mindre barn med sig) bara sitter och skrattar och applåderar? Nänänä tycker jag. Där kommer min gestapo ådra fram och jag tycker minsann att barnet kanske kan hålla sig på lite avstånd åtminstone till sången är slut.
Detta och andra episoder som "åh-va-sött-att-mitt-barn-kommer-och-klappar-ditt-barn-jättehårt-på-huvudet" eller "det-gör-inte-så-mycket-att-mitt-supersnoriga-barn-äter-på-precis-alla-leksaker" verkar vara hur vanligt som helst för ingen annan höjde ett ögonbryn. Utom jag. Och Dino. Han var inte heller helt bekväm med alla närgångna bebisar och parkerade helt sonika så högt uppkrupen i mitt knä han kunde komma. Sen satt han där och kastade ilskna blickar på alla som kom för nära.
Men sen, när jag packade ihop mitt och skulle gå INNAN fikan så fick jag minsann både två och tre blickar efter mig.
Jag måste lära mig do's and don't på öppna förskolan.
3 kommentarer:
Öhhh... tror jag ska hålla mig borta från sån där verksamhet när det blir dax för mig... och om du vill ha någon som håller med: nej, det är inte okej.... och ja det är okej att gå innan fikat i den "vanliga världen" men här verkar det som du skriver vara helt andra regler.... hua....
Världen kryllar av mammor med noll komma noll omdöme och uppfostringsstrategier, som låter sina ungar härja fritt och som skiter i att de är som medelstora snorfabriker.
Tröttsamt bara när de ska envisas med att vistas på samma plats som man själv hade tänkt vistas på.
Jag är HELT på din sida!
Skicka en kommentar