onsdag 19 maj 2010

Någon gång för 8 månader sedan

Ja då såg man ut så här. Vet inte exakt när bilden är tagen men kan tänka mig att jag är i typ 5-6e månaden eller något. Ungefär då alla började påpeka "Men guuuud vaaaaa stoooooor du äääääär". Tack och håll käften. Kan känna att jag saknar den tiden lite på något sätt ändå. Jag hann liksom aldrig riktigt njuta av att vara gravid och att ha mage. Precis när vi smält att vi skulle ha barn så fick vi reda på att vi skulle ha tvillingar och det där myset ersattes istället med att enbart tänka i praktiska termer så som; hur skall vi få plats i lägenheten? Vad skall vi köpa för bil? Vilken vagn? Såna saker som man nu i efterhand känner att man kanske inte hade behövt ta på sådär superblodigt allvar.

Något jag inte saknar är dock det här - lätt uppsvullna fötter pga havandeskapsförgiftning. Dislike very much.
Riktigt groteska. Och ont som fan gjorde det. Man kan tro att när man har mycket vatten i kroppen så skvalpar det bara omkring sådär skönt. Det gör det inte. Man blir stenhård och det utvecklas elefanthud. Det känns som när man kommer in i värmen och tinar upp efter att ha varit ute i riktigt iskallt väder. Det liksom bränner i hela kroppen. Jag levde i mina Converse den här tiden men till slut blev till och med dem för små. Om det inte vore för vädret hade jag kört Foppatofflor. Så illa var det.

Men sen kom ju de här små guldkornen ut. Och vem bryr sig egentligen om hur man mådde den sista månaden då?

3 kommentarer:

AnneSophie sa...

Den där magen är ju inte stor! den är jättefin! Men visst är det otroligt hur stor man blev mot slutet, förstår inte att huden kan töja sig så.

(frågan är när huden går tillbaka helt och hållet...hrrrmmm...)

Jullan sa...

Ja jag tyckte det också men märkligt vad folk känner att de verkligen behöver kommentera det. Gärna såna som inte har barn själva.. ;)

Alexandra sa...

fina fina godingar. men fötterna skippar jag gärna. :-)