Idag fick vi ett ryck och tog oss in till stan. Vi (läs jag) är lite trötta på att bara vandra runt på Södermalm och vi (läs jag igen) är ännu mer trötta på att bara gå runt i Hammarby Sjöstad. Vi bestämde oss med andra ord för att utforska resten av Stockholm och tog bussen in till stan som trots trafik kaoset den senaste veckan gick i tid. Eftersom vi numera tillhör kategorin bidragstagare så fanns det liksom inte så mycket pengar att ödsla på shopping utan vi bestämde oss för att gå på museum istället. Närmare bestämt Moderna Museet.
Vi började med att käka lite lunch. Det var dyrt. Jättedyrt för att vara exakt. Nu kanske mina smålänningsegenskaper kommer fram men är inte 26:- för ett vanligt glas äppeljuice rätt dyrt? Jag tog en soppa som förvisso var god men efter 5 skedar vart man rätt less. Björn åt en lite godare sallad som jag snottade oliverna från.
Efter lunchen var vi peppade på utställning. Mamma och pappa var där för någon vecka sedan och pratade om en utställning med en kvinna som tydligen hade en liten speciell period där hon mest målade...manliga könsorgan. Kul tänkte vi och betalade glatt och gick in. Låt oss säga så här - antingen hade hon gått loss på någon pillerkarta eller så hade hon som pappa uttryckte det "lite svårt för män". Det var snoppar i diverse olika former, synliga som abstrakta, svart-vita och i färg samt små klämkäcka textrader i stil med "Eat cunt for mental health" och "He cocked his own ear". Tur att barnen fortfarande är små säger jag. Läs mer om Lee Lozano, konstnärinnan och passa på att titta in om ni har vägarna förbi.
Efter detta omvälvande besök gick vi hem till trygga söder och konstaterade att vi liksom inte är tillräckligt djupa för att förstå sån där konst. Kan man inte bara få vara lite beige och gilla en plansch med kattungar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar