I natt trodde jag på allvar att jag skulle föda. Björn var ute och tog ett par öl efter jobbet och jag gick och la mig vid typ 22. Efter det sprang jag på toa typ var 10e minut. Jag var kissenödig precis hela tiden och kom att tänka på Rebeckas historia om hur lilla Leon kom till världen. (Väldigt mycket toabesök på henne där också innan vattnet gick) Sen hade jag i alla fall lite ont i magen och i svanken, typ sådär som man kan ha vid mensvärk men det var liksom mer en jämn molande värk som höll i sig hela tiden. Vid det laget var jag lite irriterad på Böna som var iväg ifall det skulle hända något men sen hittade jag "Clockwork Orange" på TV och somnade så gott istället. Nu kom han ju inte hem särskilt sent så han klarade sig den här gången också.
Nu sitter jag ju dock på jobbet så några barn har det inte blivit och något ont i magen eller ryggen har jag inte längre heller. Falskt alarm eller? Eller hur skall man veta vad som händer egentligen och när det händer?
2 kommentarer:
Ska jag, eller ska jag inte..? Jo men va fn, jag säger det:
När det är på riktigt, så känner du att det är på riktigt.
Sådär, veckans klyschigaste kommentar avverkad. Men det är faktiskt sant.
Fast det du kände igår kan ju va ett tecken på att de snaaart har tänkt sig komma ut.
Haha du menar att det här med att lägga sig och somna om förmodligen inte existerar? Got it! ;)
Skicka en kommentar