Fika med Ankan

Igår klämde jag en pizza efter jobbet på den mycket trevliga restaurangen Dell' Attore tillsammans med min gamla vän Annika. We go way back, närmare bestämt från Mc Donaldstiden i Jönnet när Annika var min handledare ett tag i och med att jag skulle lära mig den ädla konsten i att servera i drive-in luckan. Nog om det nu. Annika är ju en fantastiskt trevlig och pigg tjej som man alltid har kul med. Sist vi träffades så hade vi tydligen inte fått reda på att det var tvillingar vilket Annika genast påminde om när vi träffades igår. Och visst var man lite i chock där innan och efter, nu är vi ju glada över att få twins men just då var det ju ungefär tusen frågor och funderingar som också avspeglar sig i vår konversation ifall ni läser på hennes blogg.

Vi diskuterade, eller jag ältade det här med att folk har någon slags obsession på att tala om för mig att jag har blivit jättestooooooor. Jo tack jag är medveten om det. Jag är fullt medveten om att jag har en stor kula mitt på magen och att jag inte ser mina tår eller fötter längre. Och jag är dessutom fullt medveten om vilket datum som jag är beräknad till att föda så kommentarerna om att "wow de måste ju hänga halvvägs ute nu" är rätt tråkiga och jobbiga när man får höra den för 3e gången samma dag. Tänk dig själv att du tex har en finne/munsår eller en fläck på tröjan och att folk påpekar detta för dig MINST 4 ggr per dag. Hur länge hade du stått ut?