måndag 14 februari 2011

Hur gör man?

Jag måste skryta lite och säga att jag de senaste 3-4 veckorna tränat riktigt bra. Mycket smidigare att skippa LCHF och koncentrera sig på att försöka röra sig lite oftare istället. Jag har försökt att träna pass så mycket och ofta som möjligt eftersom det ger lite mer än att träna själv. Åtminstone för mig för det är så här, när jag tränar själv så är det ju ytterst ytterst sällan jag pressar mig själv tills jag verkligen håller på att dö.

På löpbandet till exempel. Mina tankar brukar gå så här: "Ameh.. vaddå har jag bara sprungit i 3 min? Jag är ju dödstrött redan nu. Okej jag skall springa i 15 minuter. Eller åtminstone 12. Tolv är ett bra tal - jämt och så. Åh va dåliga program det är på TVn, kan de inte ta tillbaka kanal 3 och 5 så det är något att titta på? Nä nu måste det väl ha gått 12 minuter i alla fall? VA? Bara 7 min?"

Och så fortsätter det. Det är inte så att jag tänker positiva tankar i stil med "Åh va bra, tiden går inte så fort - då hinner jag springa längre" utan för mig är det enbart en fråga om att bli klar med skiten så fort som möjligt.

Så nu är min fråga till er som springer - vad tänker ni på för att koppla bort hur lång tid det gått?

1 kommentar:

Rebecca sa...

Hej Julia! Jag hittade din blogg genom Alex din blogg. Roligt att läsa en ärlig mamma-blogg! Inte bare "-min bebis bajsar rosa moln"-typ.. :-)

Jag springer ganska mycket och har ett tips; spring inte på löpband. Det er ASTRÅKIGT! Har du långt till gymmet? Spring hellre till och från. På det sättet får du variasjon plus att du "tvingar" dig själv att springa (för du måste ju hem heller hur..?) När du får upp kondisen kan du ta omvägar till gymmet.

Måste du springa på löpband har jag dock ett tips; hitta en som er ungefär på ditt nivå och ta bandet jämte. Tävla i smyg med den personen (typ öka farten, bestämma dig för att inte ge dig innan han gör det osv. Och ja, det får gärna vara en kille. Dom blir så sura när man vinner ;-)

Lycka till med träning!