Björn är lite utav en tidsoptimist. Har han en chans att sova 10 min extra så gör han det. Sen tycker han att det är märkligt att saker och ting tar längre tid än förväntat, att saker inte ligger där han tror att de skall ligga och till slut så klämtar klockan och han står i kalsonger och stryker skjorta när han egentligen borde vara på jobbet.
Idag gick hans tåg till Stockholm 07.24. Klockan 06.05 vaknade Polly så då tog jag över henne i vår säng. Passade på att fråga Björn när han hade tänkt att gå upp och fick svaret "inte än på ett tag". Nähe. Det tar ca 10 min, (5 om man springer) till stationen. Då har han inte packat, duschat, rakat sig, strykt skjorta eller ätit frukost. Runt halv sju vaknar Dino och då stiger Björn upp.
Runt 07.13 springer Björn runt och svär och härjar. Han hittar inte den där rollern som tar bort smuts och damm från kläder.
Till slut hinner han iväg. Jag skickar ett meddelande om vilken perrong tåget går ifrån och tillägger att nästa gång kanske han skall gå upp 10min tidigare. Får tillbaka "Ja om 1 1/2h inte räcker så får jag ju göra det." (Hade inte hjärta att skicka tillbaka att han inte någonstans var uppe så tidigt)
När jag sedan runt åtta tiden är inne på toaletten ser jag att hans necessär fortfarande står kvar där inne. Med tandborste, klocka, parfym, rakgrejer etc. Dessutom skickar han ett meddelande att tåget är trasigt och att han får stå upp resten av delen till Stockholm.
Synd om stackars Björn - MEN - han får åtminstone sova en natt helt ostörd så så himla synd är det inte om honom vid närmare eftertanke.
1 kommentar:
De är ett släkte för sig de där karlarna...
Skicka en kommentar