Ensam mamma söker

Har precis sett söndagens avsnitt av Ensam mamma söker eftersom jag av någon outgrundlig anledning (läs Björn ville se sporten) missade det i söndags. Det är ett gäng charmiga tjejer tycker jag, förutom hon den torra från Göteborg då. Men de andra två är ju roliga och jag kommer på mig själv att skratta åt den fantastiska Jönnet dialekten som en av tjejerna har. Killarna är ju ett kapitel för sig och en del är ju så tafatta så man vet inte om man skall skratta eller gråta.

Sen kom jag på mig själv att tänka att man kanske skulle anmäla sig. Fast sen kom jag på att jag har ju redan en högst närvarande pappa till barnen och framför allt en högst närvarande pojkvän/sambo/soon to be man som jag inte alls vill byta bort.

Men jag tänkte att om vi på något sätt kan smussla in Björn som en av deltagarna och att alla andra som vet om att vi är ihop håller tyst så kan resten av Sverige sitta och bli kära i Björn och sen bli djupt avundsjuka på att vi har en sån fantastisk personkemi. Typ som att vi redan känner varandra jätteväl.

Fast det förutsätter ju att Björn söker till just mig och inte någon av de andra mammorna. Det hade ju blivit jättedumt.