Nu testas förhållandet

Nu testas förhållandet mellan mig och Björn för fullt. Allt vatten jag samlat på mig har gjort mig till en levande Michelinegubbe som dunsar fram vart jag än skall ta mig. Eller dunsar och dunsar, jag trodde att vatten i kroppen skulle göra kroppen helt mjuk och degig typ men så är det inte. Allt blir stenhårt. Fötterna blir stenhårda och gör nästan ont att gå på. Benen och låren skall vi inte tala om, minsta lilla törn emot dem gör förbannat ont. På något sätt känns det som att man fått en massa elefanthud fast utan de där hårda skorvarna. Bara för att äckla er lite grann så har jag lagt in lite bilder så ni förstår hur illa det ser ut.

Mmm sexy feet. Märket vid vristen är av stödstrumporna som varken gör till eller från. Jag svullnar upp ändå. Lägg inte för stor vikt vid tånaglarna, jag har inte sett eller kunnat klippa dem de senaste 2 månaderna.

Mmmmm ännu mer sexy lår och obefintlig knäskål. Jag längtar tills jag har en knäskål igen. Stödstrumporna gör nämligen att allt ovanför knäskålen svullnar upp något kopiöst. Jag kanske skall köpa någon hel dykardräkt eller något och vira in mig i konstant.

Mmmm sexy prinskorvsfingrar. Har inte kunnat använda min ring på typ 2-3 veckor.

Stoooor mage som står åt alla möjliga håll. Naveln verkar dock inte vilja vända sig utåt.

Och håll i er nu, som om ovanstående saker inte vore nog så har jag idag varit på SÖS (igen) och tagit bort den där grejen jag hade ovanför ögonbrynet. Jag har numera fått mitt första stygn någonsin på hela kroppen och det sitter då ovanför ögonbrynet. Coolt! Mindre coolt är dock att jag måste gå omkring med den här grejen ovanför ögonbrynet i minst 3-4 dagar och sen skall jag även plocka bort stygnet i början av nästa vecka.


Björn, älskar du mig ändå?