onsdag 8 juli 2009

Jacksons sista show

Precis som förmodligen resten av världens befolkning bänkade jag mig framför TVn igår för att se hyllningarna till MJ. Fint och naturligtvis superväl organiserat som värsta Hollywood filmen. Min enda fråga är, som Fredrik Strage också påpekade gång på gång; Vart var alla de här människorna de sista åren i Michaels liv? Om han nu var så fantastisk och om han betydde sååå mycket för dem och de älskade ju honom sååååå mycket, varför var det ingen som såg till att han slutade med sina mediciner? Eller försökte umgås med honom lite mer normalt? Jag tycker att den enda som visade lite kurage var hans bror Marlon (?) som höll tal på slutet och sa att nu kanske Michael äntligen fick vara i fred från alla. Jag tycker det hade varit lite uppfriskande ifall någon av hans s.k bästa vänner hade erkänt att "Jag skäms för att jag inte gjorde mer för honom och nu står jag här och skall låtsas vara hans bästa vän". Men det kanske inte är så man går tillväga på en minnesstund.

Men när Michael Johnson säger att hans bästa stund någonsin i hela sitt liv var när han fick sitta och äta Kentucky Fried Chicken med Jackson så börjar man ju undra...

2 kommentarer:

Johanna S sa...

Kan inte låta bli att tycka att det blir ett spektakel typ. Minnesstund känns lite lugnare men vad f*n, det var ju iofs Jackson vi snackar om...

Jullan sa...

Eller hur? Bara lovord om hur bra allt var när vi alla vet att så himla kul liv hade han väl kanske inte de senate 10 åren.. Men man väljer väl att se det man vill se.