Jag? Bitter?

Jag har inte riktigt kunnat släppa en kommentar som någon anonym klämde ur sig i ett inlägg lite längre ner. Att jag skulle vara bitter? Vad har jag att vara bitter på? Jag har världens bästa sambo och pojkvän, jag har världens bästa familj och vänner, jag har en nyköpt lägenhet, jag har precis kommit hem från semester och jag har ett bra och stimulerande jobb.

Jag tror tyvärr personen, och kanske många fler, missuppfattar min lite halvtorra humor och tror att allt jag skriver är något som jag går runt och funderar och ältar hela dagarna. Att jag på allvar verkligen vill döda alla cyklister och att de på Telia skall dö. Jag känner lite att om jag inte skriver om såna här små triviala saker på ett kanske lite skadeglatt och vad som säkert kan tolkas som lite bittert så vet jag inte riktigt vad jag skall skriva om heller. Att jag åt två mackor med leverpastej idag på morgonen? Att jag har på mig ett par för trånga jeans och att strumporna sitter lite för hårt om benen? Att jag funderar på vart vår nagelsax är hemma för jag behöver klippa naglarna?

Min värsta mardröm är att bli någon som bara skriver exakt vad som händer och vad som sker i nuet. Då kan jag lika väl skaffa ett Twitter konto "Jag är och fikar". Jaha liksom?

För övrigt är det väl himla töntigt att lämna en sån kommentar anonym, eller? Det irriterar jag mig på och det är mycket möjligt att det tillägnas ett bittert inlägg någon gång i framtiden.