fredag 5 september 2008

Me and Michael Douglas

Igår lekte jag då inredare för vår lägenhet som vi har med jobbet. De har hittills levt i vad som närmast kan kallas för misär med endast sängar, några stolar och en soffa typ. Däremot har någon snäll själ köpt ca 8 filtar och tusen kuddar.

Nåväl, jag hade ialfl hyrt en bil och tog mig bort till IKEA vid Kungens Kurva. Detta alltså då en helt vanlig torsdags förmiddag. Väl på plats inser jag att jag kommer att få gå två gånger om jag skall få med mig allt, så jag börjar plocka alla "mjuka" saker för att spara tag-själv-lagret till sist. Allting flyter på jättebra ända tills jag kommer till kassan. Framför mig står en 150 kg tjock gubbe, eller han är väl typ i 40 års åldern men ser ut som 75. Han står och vaggar från sida till sida hela tiden, typ småtrampar och det ser lite läskigt ut. Typ som att han skall få ett utbrott precis när som helst. Det blir inget utbrott, det blir något annat istället. När han lastat på sina grejer så säger killen i kassan att det blir 523:-. Nej då tror gubben att han räknat fel så då får de gå igenom kvittot igen - och igen - och igen. När kassakillen säger att det är rätt och att han får bestämma sig om han skall betala eller inte så börjar gubben att hetstrampa från sida till sida. Detta pågår i ca 3 min, vilket är en ganska lång tid när ingen av parterna säger något. Jag har vid det här laget lackat ur rätt rejält men vågar inte säga något eftersom han uppenbarligen är mentalt instabil. Till slut vågar killen i kassan säga att han får bestämma sig eller låta andra gå före. Då betalar han.

Det var första ronden.

Andra gången jag går in så får jag springa runt och leta hur länge som helst efter en vikvägg som vi behöver. Får då beskedet att de inte har haft den sen innan sommaren, de vet inte när eller ens om den kommer in igen, den går inte att beställa hem MEN den finns i Västerås. Jaha liksom. Ställer mig i världens längsta kö igen. Kommer ut till bilen och ser att bordet jag köpt är trasigt. In och tillbaka till "Byten och återköp" för att lämna bordet. Naturligtvis kan man inte få ett nytt på plats där utan det är bara att traska upp igen på varuhuset. Naturligtvis kan man inte heller då ta snabbkassan utan jag måste stå i den vanliga kassakön IGEN. Då lackade jag ur och åkte hem.

Jag kände att jag höll på att bli inspirerad av scener från "Falling Down" och Michael Douglas så jag bestämde mig för att grabbarna fick vara utan sitt soffbord.

Inga kommentarer: