Jag gjorde två koppar te. Den högra är till Björn, något vanligt te med lite mjölk i. Den vänstra är till mig. Tvärtemot vad man kan tro så är det inte en kopp mensblod utan något jordgubbste. Ser otroligt inbjudande ut.
söndag 31 oktober 2010
Yummie
Jag gjorde två koppar te. Den högra är till Björn, något vanligt te med lite mjölk i. Den vänstra är till mig. Tvärtemot vad man kan tro så är det inte en kopp mensblod utan något jordgubbste. Ser otroligt inbjudande ut.
Den där extra timman...
Hand upp alla som fick avnjuta den? Eller nej förresten, jag vill inte veta.
Vi hade fullt sjå med att hålla barnen vakna en extra timma. Klockan tio i sju var barnen gnälliga och ville gå och lägga sig men vi kämpade på och höll dem vakna till strax efter åtta. Som tur var kom Emil och Frida precis lagom till att de verkligen skulle dra igång det stora gnällkalaset. Istället blev det en rätt kul timma med två människor som faktiskt lekte och bar på dem hela tiden. Tack för det!
Efter att vaknat någon gång under natten så var båda i farten tjugo i fem. Fast då var ju klockan "egentligen" tjugo i sex så jag kände att det kunde vara OK för dem att få äta då. Efter det var det rajraj i ca 1h innan de kunde tänka sig att somna om lite till. Klockan 7 var det definitivt stopp och då knackade jag en trött Björn på axeln och bad att få bli avbytt.
Så summa summarum, någon extra timme såg vi inte röken av men vi fick båda lite välbehövlig sömn på eftermiddagen när barnen sov. Inför nästa tidsomställning kommer jag att lära mig följande läxa : SKAFFA BARNVAKT! På så sätt kanske man kan få ta del av det där spektaklet.
Vi hade fullt sjå med att hålla barnen vakna en extra timma. Klockan tio i sju var barnen gnälliga och ville gå och lägga sig men vi kämpade på och höll dem vakna till strax efter åtta. Som tur var kom Emil och Frida precis lagom till att de verkligen skulle dra igång det stora gnällkalaset. Istället blev det en rätt kul timma med två människor som faktiskt lekte och bar på dem hela tiden. Tack för det!
Efter att vaknat någon gång under natten så var båda i farten tjugo i fem. Fast då var ju klockan "egentligen" tjugo i sex så jag kände att det kunde vara OK för dem att få äta då. Efter det var det rajraj i ca 1h innan de kunde tänka sig att somna om lite till. Klockan 7 var det definitivt stopp och då knackade jag en trött Björn på axeln och bad att få bli avbytt.
Så summa summarum, någon extra timme såg vi inte röken av men vi fick båda lite välbehövlig sömn på eftermiddagen när barnen sov. Inför nästa tidsomställning kommer jag att lära mig följande läxa : SKAFFA BARNVAKT! På så sätt kanske man kan få ta del av det där spektaklet.
torsdag 28 oktober 2010
Gröt och välling
Question:
Är det sant att man bara kan ge gröt och välling tre gånger per dag? Det säger vår BVC-tant och hänvisar till att det blir för mycket för barnens magar annars. Är det någon annan som har hört det? Vi har nämligen vänner i Stockholm som aldrig har hört talas om detta och som ger sin son välling oftare än så och han verkar ju må hur bra som helst.
Vårt schema ser nämligen ut så här nu:
08.00 Gröt
Massa annan mat
19.00 Välling
22.30 Välling
Vi skulle dock vilja byta ut 05-06 målet till välling istället för mjölk och hoppas på att de somnar om och sover lite längre då, men samtidigt känns det lite tunt med enbart yoghurt och macka till frukost för dem. Särskilt med tanke på att hälften av mackan hamnar utanför.
Idag fick de välling vid 05.30 OCH gröt. Vi väntar nu med spänning på att se vad som händer.
Är det sant att man bara kan ge gröt och välling tre gånger per dag? Det säger vår BVC-tant och hänvisar till att det blir för mycket för barnens magar annars. Är det någon annan som har hört det? Vi har nämligen vänner i Stockholm som aldrig har hört talas om detta och som ger sin son välling oftare än så och han verkar ju må hur bra som helst.
Vårt schema ser nämligen ut så här nu:
08.00 Gröt
Massa annan mat
19.00 Välling
22.30 Välling
Vi skulle dock vilja byta ut 05-06 målet till välling istället för mjölk och hoppas på att de somnar om och sover lite längre då, men samtidigt känns det lite tunt med enbart yoghurt och macka till frukost för dem. Särskilt med tanke på att hälften av mackan hamnar utanför.
Idag fick de välling vid 05.30 OCH gröt. Vi väntar nu med spänning på att se vad som händer.
onsdag 27 oktober 2010
Egenlagad mat part 23
Så fort jag och Björn sätter oss ner och äter något så har vi två barn som agerar snikna gathundar i närheten. De ska - kräver - att få smaka på vad vi stoppar i oss. Därför har vi nu en ny plan. Vi skall sitta och äta vår mat, men även ha mat till dem på vår tallrik. De kommer vilja smaka och vi kommer skeppa i dem "riktig" mat. De kommer inte fatta vad som hände utan rätt som det är de mätta och har fått i sig sin dagliga ranson av osaltad mat.
De kommer bli så ägda.
De kommer bli så ägda.
Ett ganska djupt inlägg
Och där kom det. Inlägg nr 1000. Min så kallade Grand Finale. Fast det vet ni ju alla att det inte kommer bli. Jag kan ju inte hålla käften och eftersom jag inte får så mycket i utbyte i mina diskussioner med Polly och Dino behöver det ventileras på andra ställen. Alltså här. Sorry - but youre stuck with me...
Jag håller på och läser "Eat, Pray, Love" just nu, fast på svenska. Det är något behagligt med den boken som jag inte riktigt kan sätta ord på. Vi kan först och främst fastställa att jag är INGEN djup människa. Ser jag en sten så är det en sten och inget annat. En sten är en sten är en sten liksom. Blåser det kallt så reflekterar jag över att jag fryser och att det är kallt men jag ser det inte som något djupare tecken på att det blåser av någon speciell anledning. Jag gjorde ett test ganska nyligen, ett slags personlighetstest om hur man fungerar i arbetslivet. Det fick mig att inse att jag inte har något som helst till övers för folk som bara fladdrar omkring, försöker driva fram saker som är helt uppåt väggarna (enligt mig) och dessutom blir jag tydligen nervös över när folk försöker hitta på egna regler och inte gör som det är tänkt att man skall göra. Man kan väl säga att jag kanske är lite lite byråkratisk på något sätt. Eller så kanske jag bara står med båda fötterna på jorden? Jag vill gärna tro att det bor ett lugn och trygghet i mig som gör att jag inte behöver analysera och fundera över saker så mycket. Dock har jag en sneaky suspicion om att jag mest är bekväm och lat och inte riktigt orkar känna efter.
I vilket fall som helst så läser jag boken och får ett otroligt sug efter att lära mig Italienska. Jag funderar över ifall jag inte skall ta och utveckla min djupa sida och kanske börja med någon slags yoga. Kanske är det nu som mest jag behöver lite frid i mitt sinne. Jag har inte kommit till delen när hon är i Indonesien än men om det är så att hon blir elefantskötare där så kan jag ge mig fan på att jag blir sugen på det också.
Sen läser jag underbara Mias blogg. Hon skulle kunna få bli min guru. Jag längtar efter till att hela brudgänget skall se henne här i Linköping om 3 veckor. Jag läste boken och skrattade och kände verkligen med henne. På vissa delar är hon inte alls rolig utan fullständigt allvarlig och på något sätt känner man med henne då också. Eller så kanske det är som hon själv skriver i sin blogg;
"Och det viktigaste: Innerligt tack för allt fint ni skriver. Jag kan omöjligtvis och ska inte ta åt mig allt. Och ni förstår väl att det mesta handlar om er själva. Att jag är en spegelbild. Att det är kärleken för er själva som syns. Blinkar till. Berör."
Ja kanske är det så. Kanske skall jag ägna den här dagen åt att göra något viktigt eller så kanske jag skall gå runt och fundera över vad som egentligen är viktig. Detta blev ett mycket märkligt inlägg som inte har något som helst sammanhang och framför allt blev det inte något "hipp hipp hurra för tusen inlägg" inlägg. Men vad förväntar ni er egentligen av någon som satt vaken med två skrikiga barn mellan 03.50 och 05.20? Nä precis.
Jag håller på och läser "Eat, Pray, Love" just nu, fast på svenska. Det är något behagligt med den boken som jag inte riktigt kan sätta ord på. Vi kan först och främst fastställa att jag är INGEN djup människa. Ser jag en sten så är det en sten och inget annat. En sten är en sten är en sten liksom. Blåser det kallt så reflekterar jag över att jag fryser och att det är kallt men jag ser det inte som något djupare tecken på att det blåser av någon speciell anledning. Jag gjorde ett test ganska nyligen, ett slags personlighetstest om hur man fungerar i arbetslivet. Det fick mig att inse att jag inte har något som helst till övers för folk som bara fladdrar omkring, försöker driva fram saker som är helt uppåt väggarna (enligt mig) och dessutom blir jag tydligen nervös över när folk försöker hitta på egna regler och inte gör som det är tänkt att man skall göra. Man kan väl säga att jag kanske är lite lite byråkratisk på något sätt. Eller så kanske jag bara står med båda fötterna på jorden? Jag vill gärna tro att det bor ett lugn och trygghet i mig som gör att jag inte behöver analysera och fundera över saker så mycket. Dock har jag en sneaky suspicion om att jag mest är bekväm och lat och inte riktigt orkar känna efter.
I vilket fall som helst så läser jag boken och får ett otroligt sug efter att lära mig Italienska. Jag funderar över ifall jag inte skall ta och utveckla min djupa sida och kanske börja med någon slags yoga. Kanske är det nu som mest jag behöver lite frid i mitt sinne. Jag har inte kommit till delen när hon är i Indonesien än men om det är så att hon blir elefantskötare där så kan jag ge mig fan på att jag blir sugen på det också.
Sen läser jag underbara Mias blogg. Hon skulle kunna få bli min guru. Jag längtar efter till att hela brudgänget skall se henne här i Linköping om 3 veckor. Jag läste boken och skrattade och kände verkligen med henne. På vissa delar är hon inte alls rolig utan fullständigt allvarlig och på något sätt känner man med henne då också. Eller så kanske det är som hon själv skriver i sin blogg;
"Och det viktigaste: Innerligt tack för allt fint ni skriver. Jag kan omöjligtvis och ska inte ta åt mig allt. Och ni förstår väl att det mesta handlar om er själva. Att jag är en spegelbild. Att det är kärleken för er själva som syns. Blinkar till. Berör."
Ja kanske är det så. Kanske skall jag ägna den här dagen åt att göra något viktigt eller så kanske jag skall gå runt och fundera över vad som egentligen är viktig. Detta blev ett mycket märkligt inlägg som inte har något som helst sammanhang och framför allt blev det inte något "hipp hipp hurra för tusen inlägg" inlägg. Men vad förväntar ni er egentligen av någon som satt vaken med två skrikiga barn mellan 03.50 och 05.20? Nä precis.
tisdag 26 oktober 2010
Vardagsmat
Jag är så trött på att äta hämtmat till lunch. Jag är trött på thaimat och sallader. Jag är trött på att äta en trött omelett hemma. Jag behöver tips och inspiration på snabb och smidig vardagsmat som går att laga samtidigt som man skall hålla åtminstone två ögon på två små vildingar. Gärna också mat som faktiskt smakar okej att frysa in och tina upp vid annat tillfälle.
En gång för längesedan köpte jag nästan ett kilo högrev. Jag tänkte då, har jag för mig, att detta var steget till mitt nya husmoderliga liv. Sen låg den i frysen i ungefär 3 månader tills jag i lördags plockade fram den och bestämde att söndagen skulle bli dagen då jag slängde ihop något med hjälp av köttabiten. Söndagen kom och jag tänkte mig någon slags gryta. Björn tänkte mer en hel stek och var inte särskilt het på att slica upp köttbiten. Det blev någon slags kompromiss med alldeles för stora bitar tillsammans med en sån där färdig creme fraiche röra. Jag åt potatisen. Björn kämpade i sig och försökte hålla god min och säga att det var gott. Jag tjurade för att jag ensam blev ansvarig för att styra upp en söndagsmiddag trots att jag i det närmaste är vegetarian.
Nu vill jag alltså inget göra om det misstaget igen. Idag skall jag spexa till det med Biff Stroganoff tänkte jag. Jag hoppas på att det blir åtminstone 4 lådor av det så jag slipper bry mig resten av veckan.
En gång för längesedan köpte jag nästan ett kilo högrev. Jag tänkte då, har jag för mig, att detta var steget till mitt nya husmoderliga liv. Sen låg den i frysen i ungefär 3 månader tills jag i lördags plockade fram den och bestämde att söndagen skulle bli dagen då jag slängde ihop något med hjälp av köttabiten. Söndagen kom och jag tänkte mig någon slags gryta. Björn tänkte mer en hel stek och var inte särskilt het på att slica upp köttbiten. Det blev någon slags kompromiss med alldeles för stora bitar tillsammans med en sån där färdig creme fraiche röra. Jag åt potatisen. Björn kämpade i sig och försökte hålla god min och säga att det var gott. Jag tjurade för att jag ensam blev ansvarig för att styra upp en söndagsmiddag trots att jag i det närmaste är vegetarian.
Nu vill jag alltså inget göra om det misstaget igen. Idag skall jag spexa till det med Biff Stroganoff tänkte jag. Jag hoppas på att det blir åtminstone 4 lådor av det så jag slipper bry mig resten av veckan.
måndag 25 oktober 2010
Nya karaktärer
Säg hej till de senaste karaktärerna i Barbapapafamiljen - Barba Skrik och Barba Strejk!
Doe's and dont
Idag gjorde vi premiär på Öppna förskolan för 0-5 åringar. Det betyder att det inte enbart är små halvt lealösa bebisar på plats utan också deras storsyskon. Deras annoying storsyskon. Rätta mig här nu för jag fattar ju inte sånt här men är det OK att en unge går fram och börjar spela på gitarren samtidigt som den kristna tanten försöker spela en sång? Och framför allt - är det OK att mamman till barnet (som inte verkade ha något mindre barn med sig) bara sitter och skrattar och applåderar? Nänänä tycker jag. Där kommer min gestapo ådra fram och jag tycker minsann att barnet kanske kan hålla sig på lite avstånd åtminstone till sången är slut.
Detta och andra episoder som "åh-va-sött-att-mitt-barn-kommer-och-klappar-ditt-barn-jättehårt-på-huvudet" eller "det-gör-inte-så-mycket-att-mitt-supersnoriga-barn-äter-på-precis-alla-leksaker" verkar vara hur vanligt som helst för ingen annan höjde ett ögonbryn. Utom jag. Och Dino. Han var inte heller helt bekväm med alla närgångna bebisar och parkerade helt sonika så högt uppkrupen i mitt knä han kunde komma. Sen satt han där och kastade ilskna blickar på alla som kom för nära.
Men sen, när jag packade ihop mitt och skulle gå INNAN fikan så fick jag minsann både två och tre blickar efter mig.
Jag måste lära mig do's and don't på öppna förskolan.
Detta och andra episoder som "åh-va-sött-att-mitt-barn-kommer-och-klappar-ditt-barn-jättehårt-på-huvudet" eller "det-gör-inte-så-mycket-att-mitt-supersnoriga-barn-äter-på-precis-alla-leksaker" verkar vara hur vanligt som helst för ingen annan höjde ett ögonbryn. Utom jag. Och Dino. Han var inte heller helt bekväm med alla närgångna bebisar och parkerade helt sonika så högt uppkrupen i mitt knä han kunde komma. Sen satt han där och kastade ilskna blickar på alla som kom för nära.
Men sen, när jag packade ihop mitt och skulle gå INNAN fikan så fick jag minsann både två och tre blickar efter mig.
Jag måste lära mig do's and don't på öppna förskolan.
lördag 23 oktober 2010
Medelbetyg
Barnen får stora A för att ha sovit till 05 utan något som helst uppehåll. Dock får de ett D- för att vägra somna om efter kl 5. Medelbetyget blir alltså ett C.
Hur funkar det här med att man håller uppe dem lite senare och så sover de längre? Har hört det från en del att det skall funka men går man tillbaka sen till att lägga dem tidigt ändå eller måste man fortsätta ha dem uppe sent? Jag kan känna lite att den tiden man får på kvällen när de sover är otroligt mycket värd. Sista timman innan läggning är ju kanske inte den roligaste liksom.
Idag väntar för övrigt IKEA. Det kan gå hur som helst.
Hur funkar det här med att man håller uppe dem lite senare och så sover de längre? Har hört det från en del att det skall funka men går man tillbaka sen till att lägga dem tidigt ändå eller måste man fortsätta ha dem uppe sent? Jag kan känna lite att den tiden man får på kvällen när de sover är otroligt mycket värd. Sista timman innan läggning är ju kanske inte den roligaste liksom.
Idag väntar för övrigt IKEA. Det kan gå hur som helst.
fredag 22 oktober 2010
Mexican Nanny
Min f.d arbetskollega Priscilla har planer på att komma till Sverige och framför allt Linköping för att hälsa på. Först var jag väl inte helt tänd på den idéen men nu har jag ändrat mig. Tänk 3 dagar med långa härliga sovmornar, inget kriga med barnen när det är läggdags och inget kladd efter att de har ätit. Det får min nya Mexican Nanny ta hand om. Det blir perfekt. Och så kanske hon kan kocka ihop lite spicy mat åt Björn också. Det kommer bli så himla bra. Hon säger att hon vill komma hit för att umgås och då skall hon minsann få umgås också!
Utöver det vore det ju kanske bra för mig att få prata lite engelska igen. Från att ha haft både skriftliga och muntliga konversationer på engelska i mer än 1½ år har jag nu gått över till att snacka någon slags svennebanan engelska där det mixas med diverse olika dialekter och dessutom blandas in ord som jag inte ens är säker på existerar.
Och för att hylla det spansktalande folket tänker jag nu ta en siesta.
Utöver det vore det ju kanske bra för mig att få prata lite engelska igen. Från att ha haft både skriftliga och muntliga konversationer på engelska i mer än 1½ år har jag nu gått över till att snacka någon slags svennebanan engelska där det mixas med diverse olika dialekter och dessutom blandas in ord som jag inte ens är säker på existerar.
Och för att hylla det spansktalande folket tänker jag nu ta en siesta.
torsdag 21 oktober 2010
Bullrig miljö
Min gamla klasskompis Camilla hade lagt upp följande klipp på sitt Facebook konto. Detta är ju ett fantastiskt klipp som tåls att ses om och om igen.
Nä nu går det överstyr med ungdomen
OK först och främst - ja jag har alldeles för mycket fritid och nej jag läser kanske inte de här bloggarna för att jag tycker de är så fantastiskt välskrivna. Jag läser dem för att jag har tid och möjlighet. (Barnen sover och blir ej negligerade)
Har ni sett Kungarna av Tylösand på 5:an? Har ni sett Nemo, killen som ligger med allt och alla i varje program? Sen finns det även en annan mupp där, Jockiboi kallas han. Han spyr mest hela tiden och när han inte gör det är han bara allmänt äckligt. De här två små pojkarna har startat varsin blogg. Ett omtalat klipp på Magnus Hedman på efterfest i Gislaved dök bland annat upp på en av dem i helgen men har nu tagits bort.
Men det var inte dit jag skulle komma heller. Såg ni "Den rätte för Rosing" när det gick på TV? Känner ni igen Hugo, den 19åriga killen som hon valde som sin framtida partner? Han har också en blogg. Han och hans tjej, Paulina har varit ett så kallat "hett par" i bloggvärlden en längre tid. But not anymore...
Och de här länkarna är alltså bara för dem som har ett par minuter och slå ihjäl och som vill ha en lektion i hur bloggvärlden numera verkar fungera.
Läs dem i turordning uppifrån och ner:
Jockiboi - Inlägget som startade allt
Paulina - Respons på ovan
Hugo - Besviken kille
Vem behöver se Days of Our lives på Tv efter att ha gått igenom det här?
Har ni sett Kungarna av Tylösand på 5:an? Har ni sett Nemo, killen som ligger med allt och alla i varje program? Sen finns det även en annan mupp där, Jockiboi kallas han. Han spyr mest hela tiden och när han inte gör det är han bara allmänt äckligt. De här två små pojkarna har startat varsin blogg. Ett omtalat klipp på Magnus Hedman på efterfest i Gislaved dök bland annat upp på en av dem i helgen men har nu tagits bort.
Men det var inte dit jag skulle komma heller. Såg ni "Den rätte för Rosing" när det gick på TV? Känner ni igen Hugo, den 19åriga killen som hon valde som sin framtida partner? Han har också en blogg. Han och hans tjej, Paulina har varit ett så kallat "hett par" i bloggvärlden en längre tid. But not anymore...
Och de här länkarna är alltså bara för dem som har ett par minuter och slå ihjäl och som vill ha en lektion i hur bloggvärlden numera verkar fungera.
Läs dem i turordning uppifrån och ner:
Jockiboi - Inlägget som startade allt
Paulina - Respons på ovan
Hugo - Besviken kille
Vem behöver se Days of Our lives på Tv efter att ha gått igenom det här?
Fingers crossed
Jag har medvetet inte sagt något om detta eftersom det i vanlig ordning kommer betyda att förtrollningen bryts. Men nu har barnen 3 (!!!!) nätter i rad sovit non-stop från 19.30-05.30, och idag toppade de till och med ända fram till 06. Nu har jag visserligen varit uppe och petat in lite nappar och sånt men det har varit max 5 min av natten. Kan det vara så att förra veckans sura slit med förkylningar och uppesittarnätter har tagit ut sin rätt? Är de kanske uppfostrade utan att jag märkt av det själv, för min plan var nämligen att verkligen bråka med dem den här veckan.
Nu är ju 06 fortfarande okristligt tidigt men det betyder att jag får ca 6-7h sömn varje natt och följaktligen känner jag mig superpigg. Dock verkar det inte ha någon som helst inverkan på min lust att gå ut och gå på morgonen. Särskilt inte när jag såg att det var -1 grad ute. Minusgrader!! Gott folk, det verkar som att ni återvinner lite väl mycket nu. Sluta upp med det så vi kan få det lite varmare här.
Nu är ju 06 fortfarande okristligt tidigt men det betyder att jag får ca 6-7h sömn varje natt och följaktligen känner jag mig superpigg. Dock verkar det inte ha någon som helst inverkan på min lust att gå ut och gå på morgonen. Särskilt inte när jag såg att det var -1 grad ute. Minusgrader!! Gott folk, det verkar som att ni återvinner lite väl mycket nu. Sluta upp med det så vi kan få det lite varmare här.
onsdag 20 oktober 2010
Jag vill också!
Jag vill också vara så här pysslig. Jag vill med se projekt och lösningar i minsta lilla snöre men nej nej, här köps allt färdigt. Är det inte färdigt att använda direkt så är det inte något för mig. Vi har dock varit lite spejsiga och klätt in 3 tavlor i tyg åt barnen. Dem har bara inte kommit upp på väggen än. Och sen har vi ju planer på att göra ett fantastiskt mysigt och lyxigt sovrum till oss men det har vi inte heller hunnit med riktigt än. Sen var det ju det där med att skicka ut tackkort från namngivningen som ägde rum i MAJ. Min plan är också att framkalla lite fina bilder på barnen och skicka till deras gudföräldrar.
Men istället sitter jag här och surfar runt på diverse bloggar, kollar Facebook och är allmänt oinspirerad för alla. Inklusive mina barn. Tur att de är två så de kan leka med varandra.
Men istället sitter jag här och surfar runt på diverse bloggar, kollar Facebook och är allmänt oinspirerad för alla. Inklusive mina barn. Tur att de är två så de kan leka med varandra.
tisdag 19 oktober 2010
Dinos dag
I natt sov Dino till kl 04. Sen vaknade han och trodde att han var hungrig. Det tyckte inte hans mamma som fick honom på andra tankar och efter 5 min sussade han sött igen. Vid halv sex vaknar båda och då fick jag väl ändå ge dem godkänt att äta lite så då blev det lite mjölk till dem. Därefter var det ju lögn att få dem och somna om och hade det inte varit för att jag har legat och snorat och kämpat för att inte använda nässpray under natten så hade jag kanske till och med varit väldigt utvilad.
Tidigare idag hade vi ett återbesök på BVC med Dino. Sist vi var där var de nämligen lite oroliga då hans huvudomfång hade växt lite väl mycket. Nu vill jag inte veta av något skratt eller dumma kommentarer för jag är övertygad om att han har en hjärntumör eller något så det är endast jag och Björn som får skämta om det här. Vi var i alla fall där igen men läkaren kunde inte känna något speciellt så förhoppningsvis har han bara "turen" att ärva från Nero-genen vilket tyvärr innebär stort huvud. Jag har ett jättestort huvud även om det kanske inte syns men när det gäller kepsar, ridhjälmar och studentmössor har jag alltid fått ta största storleken. Men sen är jag ju lite smartare än de flesta också.
När vi kom hem från BVC upptäckte jag att Dino har fått sin första tand. En framtand!! Lilla plutten har blivit stor och börjar få tänder. Snart kommer han komma hem med alldeles för stora fötter, röst som spricker och mopeddoft i alla kläder. Jag vet inte vad som är värst, det eller att inte fått sova ordentligt på 10 månader.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)